Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birmingham - Industri - Utvecklingshistoria - Birney, James Gillespie - Biron, släkt - Biron, Armand de Gontaut (1524—92) - Biron, Armand Louis de Gontaut, de Lauzun (1747—93)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Birney—Biron, A. L. de G.
356
Stadshuset i Birmingham.
teatraliskt mot n. och v. B. sträcker sig
numera efter flera inkorporationer (senast 1911)
även in i grevskapen Stafford- och
Worcester-shire och innesluter ett flertal tidigare
självständiga städer eller landskommuner:
Smeth-wick, Handsworth, Erdington, Aston manor,
King’s Norton and Northfield m. fl. Stadens
största utsträckning (n.—s.) är nära 20 km.
Gamla staden är fortfarande centrum. S. v.
därom ligga vackra villastäder, Edgbaston och
Harborne i ö. och s. ö. andra förstäder, i
övrigt överallt fabriker och verkstäder. Stadens
inre har korta och krokiga gator, men vissa
stora huvudvägar ha anlagts. Största
affärs-gata är New Street, som i n. ö. utmynnar i
öppna platser, Victoria square m. fl., omgivna
av Town hall, Council house med museum,
posten, Mason college (universitetsbyggnad)
m. fl. Äldsta kyrkan är S:t Martin (1200
talet), numera anglikansk biskopskyrka. De
yttre stadsdelarna ha stora
parkanläggningar, trädgårdssamhällen (Bournville) och
moderna arbetarbostäder. Staden förses med
vatten från höjder i Wales genom en ledning,
1)7 km lång. Av kommunala
undervisningsanstalter märkas School of art, Midland
in-stitute (musik), Technical school.
Universitetet, grundat 1900 i huvudsak genom enskilda
donationer, omfattar medicinsk fakultet och
sektioner för naturvetenskap, handel, industri,
elektroteknik m. m.; 1923—24 var antalet
professorer 186 och studerande 1,650. B. är sedan
gammalt hemvist för ett talrikt
non-konfor-mistiskt element; staden är sedan 1904
anglikanskt biskopssäte; har även katolsk biskop.
B:s industri omfattar alla slag av järn- och
metallmanufaktur. Viktigast är
mässingsma-nufakturen, därefter guld- och silversmidet
och bijouteritillverkningen. Stål- och
järnmanufakturerna äro specialiserade. Gevärspipor
tillverkas i största skala, vidare verktyg,
skruvar, lås, knappar, knappnålar, stålpennor,
rör, bjälkar, takplåt, maskiner av olika slag,
järnvägsvagnar. Framställning av legeringar,
galvaniserad plåt, lackerad plåt, fönsterglas,
målat glas äro andra industrigrenar. B. har
betydande myntningsverk;
automobilfabrika-tionen har på senare tid fått betydelse.
Bir-minghamindustrien omfattar i huvudsak
föremål, vid vilka handaslöjd behåller sin
bety
delse vid sidan av maskinerna; antalet små
verkstäder är därför också betydligt.
B:s utvecklingshistoria företer egendomliga
drag. Staden lydde under hela medeltiden
under adliga herrar och undgick därigenom alla
skråinskränkningar i Englands övriga städer
samt uppsöktes därför gärna även i det
följande av företagsamma yrkesmän. Avgörande
för B. blev J. Watts verksamhet i B.:
förbättringen av ångmaskinen och anläggningen
genom Boulton och Watt av de berömda
järnverken i Soho vid B. Nu började
användningen i stor skala av järn och kol från
gruvområdet i närheten. Politiskt var B. ett
fäste för demokratiskt tänkesätt, och från B.
utgick den avgörande, av Th. Attwood ledda
aktionen för parlamentsreformen 1832; B.
erhöll nu rätt att sända ombud till parlamentet.
En kraftig kommunal reformverksamhet
började under Joseph Chamberlain som
borgmästare (1873—76), och sedan 1870-talet har
B. varit en föregångsstad i England i fråga
om vidsynt och humanitär stadsstyrelse. B:s
befolkning 1800 var 60,822, år 1851 232,841
och 1891 478,113 pers. Litt.: J. G Jones,
»Short history of B.» (1911); W. Haywood,
»The development of B.» (1918); J. H. B.
Masterman, »B.» (1920). A. B-n
2. Stad i s. U. S. A., staten Alabama, i en
längddal av Appalacherna, statens viktigaste
industristad och trafikcentrum. 178.806 inv.
(1920). Anlagt 1871, har B. snabbt vuxit upp
(från 3,086 inv. 1880 och 38,415 inv.
1900-till följd av omnejdens rika kol- och
järngruvor. Stora masugnar och stålverk,
bomulls-•»ch trävaruindustri, motorfabriker m. m.
Birney [bo’ni], J ames Gillespie,
amerikansk politiker, abolitionist (1792—1857).
Sedan 1818 plantageägare i Alabama, ivrade
han först för negerslavarnas gradvis skeende
frigörelse mot ersättning till ägarna men slöt
sig 1834 till abolitionisterna och frigav sina
egna slavar. B. blev 1837 amerikanska
anti-slaverisällskapets sekreterare och ledde från
New York dess omfattande agitation. Han
var 1840 och 1844 presidentkandidat för
aboli-tionistpartiet, »liberty party». B. lämnade
1845 den aktiva politiken men fortsatte dock
sin skriftställarverksamhet för slavarnas
frigörelse. Litt.: Sonen W. Birneys »J. G. B. and
his times» (1890). V. S-g.
Biron [birå’], en gren av den franska
adelssläkten G o n t a u t. Fick sitt namn efter
slottet B. i Périgord. Till en annan släktgren
än de här nedan upptagna hörde diplomaten
vicomte de Gon t au t-Bi ron (se d. o.).
Biron [birå’]. Armand de Gontaut,
baron de B., fransk krigare (1524—92).
Deltog med utmärkelse på hovets sida i
hugenott-krigen, blev 1576 marskalk av Frankrike, slöt
sig 1589 till Henrik IV och stupade vid
belägringen av Épernay.
Biron [birå’], Armand Louis de
Gontaut, hertig de B., först hertig d e L au z u n.
fransk militär (1747—93). Deltog under Lafa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
