Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biron, Armand Louis de Gontaut, de Lauzun (1747—93) - Biron, Charles de Gontaut - Biron, släkt (von Bühren) - Biron, Ernst Johann - Biron, Peter - Bi-rot - Birrell, Augustine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Biron, Ch. de G_____Birrell
358
yette i nordamerik. frihetskriget, fick 1792
befälet över Rhenarmén, sändes därefter att
undertrycka upproret i Vendée men anklagades av
jakobinerna för slapphet och giljotinerades.
Biron [birå’], Charles de Gontaut,
hertig de B., fransk krigare (1562—1602), son
till A. de G., baron de B. Utmärkte sig i
striden mot ligan och blev kallad »fulmen Galliae»
(»Frankrikes ljungeld»). Han blev 1592 amiral
av Frankrike, marskalk 1594 och hertig 1598
men halshöggs 1602, överbevisad om förrädiska
stämplingar med Spanien och Savojen i syfte
att avhända Frankrike Bourgogne, som jämte
det spanska Franche-Comté skulle bli ett
oberoende rike med B. som härskare.
Biron, tysk-kurländsk släkt, som urspr. hette
von Bühren och var av tämligen låg
härkomst. E. J. von B., vilken som tysk riksgreve
antog den franska ätten B:s vapen, och hans
son Peter B. (se nedan) voro regerande
hertigar av Kurland, den sistnämnde även
hertig av Sagan. En från Peter B:s brorson,
Gustav Kalixt B., härstammande gren av
släkten äger alltjämt det av E. J. von B.
inköpta fideikommissgodset Wartenberg i
Schle-sien, och dess huvudman är Gustav B. (f.
1859), som bär titeln Prinz B. von Kurland.
Biron, Ernst Johan n, hertig av
Kurland (1690—1772). Blev 1714 anställd i Mitau
hos Anna Ivanovna, Peter den stores
brorsdotter och änka efcer hertig Fredrik Vilhelm
av Kurland. Han blev
snart hennes
allrådande gunstling och var,
biträdd av tyskarna
Ostermann och
Mün-nich, Rysslands
verklige styresman under
hennes regering som
kejsarinna (1730—40).
B. upphöjdes 1730 till
tysk riksgreve, valdes
1737 under trycket av
ryska bajonetter till
hertig av Kurland och
överhopades av kejsarinnan med rika gåvor.
Styrelsen skötte han i Peter den stores anda
och visade ofta en brutal hänsynslöshet, som
alstrade bittert hat mot den tyske
uppkomlingen, särskilt inom det gammalryska
partiet. Anna hade ett par dagar före sin död
utsett B. till regent under sin efterträdare
Ivans omyndighet (okt. 1740), men han
störtades redan natten till 20 nov. s. å. genom en
av Münnich ledd palatsrevolution, dömdes till
döden och förvisades till Sibirien. Då Elisabet
1742 blev kejsarinna, fick han tillstånd att
bo i Jaroslav, Peter III återkallade honom
1762 till hovet, och Katarina II lät B. jan.
1763 återvända som hertig till Kurland. I nov.
1769 överlämnade han styrelsen åt sin son
Peter. Om dessas regering se Seraphim,
»Kurland unter den Herzögen» (1896).
Biron, Peter, hertig av Kurland och
Sagan (1724—1800), son till E. J. B. Efterträdde
1769 sin fader som hertig av Kurland. Där
var han ständigt invecklad i strider med
rid-derskapet och nödgades 1795 mot rikligt
års-underhåll avträda landet till Ryssland. B.
hade på 1780-talet köpt Sagan i Schlesien och
dog som regerande hertig av Sagan.
Bi-rot, varje rot, som utgår från stamdelar
eller från blad och som således ej utvecklat
sig ur lillroten i växtämnet. B. förekommer i
riklig mängd i synnerhet hos
kärlkryptogamer och monokotyledoner men även hos
två-hjärtbladiga växter och i synnerhet hos
sådana, som äga ovan- eller underjordiska
ut-löpare, t. ex. smultron, nässlor, potatis m. fl.
På blad utvecklas b. mera sällan; det sker t.
ex. hos ormbunkar, Bryophyllum och flera
Bego-nia-arter, som därför kunna förökas medelst
blad, vilka spela samma roll som sticklingar.
Förutom att fästa växten vid marken och
ur denna uppsuga vatten och näringsämnen
kunna b. ha många andra uppgifter. I vissa
fall tjäna de sålunda till att hindra stammen
från att vräkas omkull av vågorna eller
stormen; de utgå då från ovanjordiska
stamdelar och gå i sned riktning ned till marken
(strävrötter el. styltrötter, t. ex.
hos mangroveträd). I andra fall stödja och
uppbära de grenarna och gå då i lodrät
riktning ned till marken (stödjerötter; jfr
bild vid art. Ban i an t r ä d). Hos
åtskilliga klätterväxter tjänstgöra de som klängen
(klätterrötter, t. ex. hos murgrönan).
Ofta utgöra b. även magasin för reservnäring
(stärkelse o. dyl.) och äro då starkt
förtjoc-kade (amrötter, t. ex. hos Orchis maculata,
Ranunculus ficaria). Hos flera tropiska
sumpväxter tjänstgöra b. slutligen som
andningsorgan (jfr Andni ngsrötter), och hos
många på trädens stammar och grenar
växande orkidéer i tropiska länder ha de
övergått till gröna, klorofyllförande rötter, som
övertagit, stundom helt och hållet, bladens
arbete som assimilationsorgan (a s s i m i 1
a-tionsr ö tte r). G. M-e.
Birrell [bi’rol], Augustin e, eng.
författare, liberal politiker (f. 1850). Var prof, i
juridik i London 1896
—99 samt led. av
underhuset 1889—1900
och 1906—18.
Undervisningsminister 1905
—07 i
Campbell-Ban-nermans regering,
sökte han genomföra
en långt gående ny
skollag, men förslaget
strandade på
överhusets motstånd. 1907
blev han minister för
Irland och genomförde
1908 ett förslag om grundläggande av två nya
universitet i Irland, ett presbyterianskt i
Belfast och ett katolskt i Dublin. 1912 års
home-rule-bill utarbetades av B. Han ansågs icke
uppträda med tillräcklig kraft mot sinnfeinarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
