Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birrell, Augustine - Birs - Birsen - Birs Nimrud - el-Biruni, Muhammed - Biržai - Birzjevyja Vjedomosti - Bis - Bisam - Bisamnäbbmöss - Bisamråtta - Bisamsvin - Bisarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Birs—Bisarr
360
och ulstermännen och avgick med anledning av
sinnfeinupproret i april 1916. Förutom
rättsvetenskapliga arbeten har B. utgivit flera
levnadsteckningar, bl. a. över Charlotte Bronte
(1885). B:s »Collected essays and addresses
1880—1920» utgåvos i 3 bd 1922. Ths.
Birs, biflod fr. v. till Rhen i Schweiz, kant.
Bern och Basel, omkr. 70 km; genombryter i
trånga pass Jura, flyter genom Münsterdalen
(Val Moutier) och utmynnar strax ovan Basel.
Bi’rsen, se B i r z a i.
Birs Nimrud, se B o r s i p p a.
el-Birüni, Muhammed, islamitisk lärd
(d. 1048), studerade matematik, astronomi,
kronologi och historia. Han vistades sedan
1017 vid ghaznavidernas hov och författade en
lärobok i astronomi och en skrift om de gamla
folkens kronologi, den senare översatt till eng.
av E. Sachau (1879). Hans förnämsta arbete
är »Ta’rich al-Hind», en beskrivning av
Indiens land och folk, vilken anses som islams
förnämsta geografiska verk, utg. 1887 och
övers, av Sachau (1888; 2:a uppl. 1910). Han
var av iransk börd och kände sig, ehuru han
skrev på arabiska, dock alltid med stolthet
som arier. P. L.
Birzai, ty. Birsen, po. Birze, stad i n. ö.
Litauen, nära gränsen till Lettland. Omkr.
3,000 inv. Slottet i B. intogs för kort tid av
svenskarna 1625, 1655, 1703 och 1704;
sistnämnda år lät A. L. Lewenhaupt spränga det i luften.
På ett möte i B. mellan tsar Peter och kung
August av Polen 26 febr. 1701 ingicks mellan
dem ett mot Karl XII o. Sverige riktat förbund.
Birzjevy’ja Vje’domosti [-^e-],
»Börstidningen», rysk tidning. Grundlagd 1880 i
Petersburg, före revolutionen ett av Rysslands
största tidningsföretag; kom 1905 under
ka-dettpartiets ledning och blev, under olika namn,
ett par gånger förbjuden; fortsatte sedan under
sitt urspr. namn som ett politiskt oberoende,
framstegsvänligt organ och fick som
nyhetstidning en enorm spridning; efter
bolsjevik-revolutionen nödgades den upphöra. A.Kgn.
Bis, lat., »två gånger», musikaliskt
omtag-ningstecken. Verb.: Bissèra, taga om.
BIsam. 1. Pälsverk, berett av
bisamråttans (se d. o.) skinn, vilket dels användes i
naturligt skick som foder i herrpälsar, dels
i stor utsträckning förarbetas till »sälbisam»,
i det de långa stickelhåren avlägsnas med
elektricitet, varefter den täta, sammetslika
ullen svartfärgas. Av sälbisam förfärdigas
damkappor, schalar, muffar. »Nerz»-,
»sobel»-och »skunkbisam» erhållas enbart genom
färg-ning till likhet med nämnda djurs skinn.
»Rysk b.», även kallad »myskbisam» el.
»sil-verbisam», som i handeln spelar en obetydlig
roll, är skinn av desmanråttan (se d. o.).
En avsevärd del av den »sälbisam», som
numera saluföres, härrör från kanin.
2. Detsamma som mysk och liksom detta
ord även använt för andra körtelavsöndringar
hos däggdjur av likartad lukt. T. O.
Bisamnäbbmöss, se Desmanråtta.
Bisamråtta, Fiber zibethicus.
Bisamråtta, Fi’ber zibethicus, tillhör
sorkdjuren och är det enda av dessa, som är
människan till nytta. B. ser ut som en stor
vattensork med fjällig, från sidorna
sammantryckt simsvans, breda, med simhud försedda
bakfötter och trubbig nos. I närheten av
köns-delarna sitter en körtel, som avsöndrar ett
starkt bisamluktande ämne, varav djurets
namn. Pälsen, som är tät och ligger slät
intill kroppen, är mjuk och glänsande. Den
är på översidan brun, stundom gulaktig.
Undersidan är grå med röd anstrykning, svansen
svart. Längden uppgår till 55—60 cm, varav
inemot hälften kommer på svansen. B. finnes
i Nordamerika mellan 30—69° n. br., talrikast
i Kanada och Alaska. Den lever vid sjöar och
vattendrag, där den bor familjevis eller i
större sammanslutningar. Till sitt
levnadssätt erinrar den i flera avseenden om bävern
och anlägger boningar, som påminna om
dennes. Den livnär sig nästan uteslutande av
vattenväxter. B. är det av Nordamerikas
pälsdjur, som har den största utbredningen. Dess
talrikhet synes ej ha minskats av den
tilltagande kulturen. Numera är djuret fridlyst
en del av året. — På senare tid har b. införts
till Europa och där blivit ett klassiskt
exempel på faran att genom främmande djurs
införande störa jämvikten i naturen. 1906
släpptes några par b. ut vid Dobffs i Böhmen; 1914
uppskattades dessas avkomlingar till 2 mill.
och 1918 till minst 100 mill., som utbrett sig
över Böhmen och även trängt långt in i
angränsande länder. Här har b. delvis övergått till
animalisk föda och anställer stor skada dels
genom att angripa fisken och dess rom i de
talrika fiskodlingsdammarna, dels genom att
med sina gångar sticka hål på
dammbyggnader. Nyligen har b. även införts i Finland, i
vars strängare vinterklimat dess päls bör bli
värdefullare och där den ej kan bli så
skadlig. Rend.
Bisamsvin, se Navelsvin.
Bisa’rr (fr. bizarre), besynnerlig, sällsam. —
Subst.: Bisarreri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
