Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bisats - Biscaya - Biscayabukten el. Vizcayabukten - Biscayavalen - Bisceglie - Bischof, Carl Gustav - Bischoff - Bischoff, Hans - Biscoeöarna - Biscuit - Bise - Bisektris - Biserta - Bishop, Henry Rowley - Bishophill - Bishop’s ring - Bisittare - Bisjari - Biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Bisats—Biskop
362
Bisats, se Sats.
Biscaya [toiska’ja], en av de Baskiska
provinserna i n. Spanien, se V i z c a y a.
Biscayabukten [sv. biska’ja-] el. V i z c a y
a-bukten, fr. Golfe de Gascogne, Gascogneviken,
en av Frankrikes västkust och Spaniens
nordkust begränsad vik av Atlantiska oceanen.
B. är ett verkligt djuphav med ända till 5,100
m djup. Den franska kusten är ganska
lång-sluttande, men i s. är fallet tvärbrant från
Kantabriska bergens rand mot ett djup av
inemot 2,000 m blott ett fåtal km från kusten.
B. är beryktad för sina stormar. Den äldsta
fångsten av bardvalar bedrevs i B. av
basker-na under medeltiden; nu idkas här mest
tonfisk- och sardellfiske. A. N—d.*
Biscayavalen, se Valar.
Bisceglie [bifäTje], stad i Syditalien vid
Adriatiska havet, Apulien, 33 km n. v. om
Bari; 33,929 inv. (1911). Biskopssäte.
Korintodling. Två kyrkor från 1100-talet.
Bi’schof, Carl Gustav, tysk kemist och
geolog (1792—1870), från 1819 professor i kemi
och teknologi i Bonn, blev grundläggare av den
kemiska geologien, som på laboratoriet söker
efterlikna de geologiska processerna i naturen.
B. var först plutonist men blev sedan långt
gående neptunist. Han skrev bl. a. »Lehrbuch
der chemischen und physikalischen Geologie»
(1847—54). Sonen K a r 1 B. (1825—1911),
kemist, bosatt i Wiesbaden, professor, auktoritet
på keramikens område, har författat »Die
feuerfesten Tone» (3:e uppl. 1904). K. A. G.
Bi’schoff (»biskopsvin»), en dryck, bestående
av rödvin, vatten, socker och pomerans.
Bfschoff, Hans, tysk musiker (1852—89),
lärare i pianospelning vid Kullaks akademi
1879; utgav flera kritiska upplagor av
klassiska mästares verk (Bach, Händel,
Beetho-ven, Schumann m. fl.). T. N.
Biscoeöarna [bfskåu-], ögrupp utanför
västkusten av Grahamsland i Västantarktis. 1599
upptäckta av holländaren Dirk Gherritsz, ånyo
1831 av eng. kaptenen John Biscoe.
Biscuit [biskui’], fr. 1. Se B i s k v i. —
2. Se K o n j a k.
Bise [biz], fr., i Schweiz och Frankrike
namn på nordöstvinden.
Bisektris, den räta linje, som skär en
vinkel mitt itu. En triangels tre bisektriser
skära varandra i en punkt, som tillika är
medelpunkten för den i triangeln inskrivna
cirkeln. Se även K r.i stalloptik.
Bise’rta, stad, se B i z e r t e.
Bishop [bi’Jøp], HenryRowley, engelsk
tonsättare (1786—1855). 1810 kapellmästare i
Covent garden i London; från 1848 professor
i Oxford. Vann popularitet genom folkliga
sånger, varibland »Home, sweet home» (»Hem,
ljuva hem») är mest spridd. T. N.
Bishophill [bi’Jephil], svenskt nybygge i
Illinois, U. S. A., grundat 1846 på religiöst
kommunistisk bas av den svenske svärmaren Erik
Jansson (se d. o. och uppsats av Anna
Söderblom i Svensk tidskrift 1924); uppkallat
efter hans hemsocken, Biskopskulla. 274 inv.
(1920).
Bishop’s ring [bVJeps-] kallas efter sin
upptäckare (sept. 1883), den amerikanske
missionären Bishop i Honolulu, en stor brunröd
krans kring solen, som i allmänhet
uppkommer efter större vulkanutbrott. B. R.
Bisittare, medlem av underdomstol.
Bisjäri, se B e d s j a.
Biskop (grek. epi’skopos, tillsyningsman),
titel på en högre kyrklig ämbetsbärare.
Biskopsämbetets (episkopatets) ursprung går
enligt katolsk uppfattning tillbaka på Kristi
omedelbara instiftelse: han stiftade kyrkan
med monarkisk och hierarkisk ordning, och
liksom Petrus och hans efterföljare påvarna
insattes till kyrkans överhuvud, så gavs
gudomlig auktoritet åt de övriga apostlarna och
deras efterträdare biskoparna. Genom giltig
biskopsvigning med handpåläggning
fortsät-tes den åt apostlarna givna myndigheten i det
katolska episkopatet (succé’ssio apost o’lica).
Den successio, som engelska och svenska
kyrkans episkopat äga, erkännes ej som giltig av
katolska kyrkan (Leo XIII:s avgörande i
fråga om England). Från Vatikankonsiliet 1870
är påven universell och omedelbar b. för hela
kyrkan, och övriga biskopar äga sin
biskops-rätt endast under förbindelse med honom. —
Enligt nyare protestantisk forskning
fanns intet monarkiskt episkopat i den äldsta
kyrkan. Församlingarna leddes av ett
kollegium av de mest ansedda kristna, vilka
omväxlande kallades presbyterer och biskopar.
Först omkr. år 100 började här och där en
av dessa höja sig över de andras krets som
deras överordnade ledare och fick då ensam
behålla beteckningen b. Första vittnesbördet
om ett monarkiskt episkopat möter i de
ig-natianska breven omkr. 110. Varje
församling fick snart i regel sin b. (Rom omkr. 140).
Den nyaste anglikanska forskningen synes
böjd att återföra det monarkiska episkopatet
och successionen till apostolisk tid. — Den
stora inre och yttre krisen i kyrkan omkr.
140—200 gjorde biskopsämbetet till kyrkans
ryggrad med den högsta religiösa,
administrativa och dömande makten i församlingen.
Uppfattningen av episkopatet som ett
väsens-moment i kyrkan, villkoret för hennes
existens, fullbordades av biskop Cyprianus (omkr.
250): ecclésia in epi’scopo est och habère non
po’test De’um pa’trem qui ecclésiam non ha’bet
mätrem. Vid den tiden började i Italien och
snart även i orienten flera församlingar
förenas under en b., vanligen den i närmaste stad
residerande. Så uppstod biskopsstiftet,
diecesen, alltifrån 300-talet den vanliga formen
för en b:s regeringsområde. Till dessa
residerande b. kommo snart i katolska kyrkan
titulärbiskopar utan jurisdiktion över
bestämt stift; framstående missionärer erhöllo
så genom vigning biskopsvärdighet (m i
s-sionsbiskopar); och till biskopsdömen,
som gått förlorade för katolska kyrkan,
sär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
