Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjerknes, Vilhelm Friman Koren - Bjernede - Bjerregaard, Henrk Anker - Bjerrum, Niels Janniksen - Bjersgård - Bjersjöladugård - Bjugg - Bjugg, Mathias - Bjugg, Petrus Jonæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Bjernede—Bjugg
402
ledigblivna professuren i fysik vid Stockholms
högskola, 1907 kallades han till professor i
fysik vid Kristiania univ. och 1912 till
professor i dynamisk meteorologi vid univ. i
Leipzig, varifrån han 1917
återkallades till sitt
hemland, där man i
Bergen upprättat en
lärostol åt honom. B.
har utfört
grundläggande undersökningar
över resonans vid
svagt kopplade och
okopplade
radiokretsar. Hans metod att ur
resonanskurvan
uppmäta dämpade
svängningars dekrement har
blivit klassisk. B. har nedlagt mycket arbete
på fullföljandet av faderns undersökningar (se
C. A. B.) och har utgivit ett flertal fysikaliska
avhandlingar. A. L-m.
B. har även utfört viktiga meteorologiska
arbeten av teoretisk natur, som utgöra led i
en målmedveten strävan att göra den
synoptiska meteorologien till en exakt vetenskap.
De grundläggande principerna härför äro
nedlagda i »Dynamic meteorology and
hydro-graphy», som 1910—11 utgavs av Carnegie
institution i Washington. B:s viktigaste bidrag
till den dynamiska meteorologien behandla
heterogena vätskors och gasers dynamik. B:s
senare vetenskapliga produktion löper
jämsides med hans verksamhet som direktör för
geofysiska institutet i Bergen och kan
sammanfattas som ett försök att teoretiskt
bearbeta de där av hans son (se nedan) och
andra assistenter på empirisk väg vunna
föreställningarna beträffande
barometerminimas byggnad och inbördes sammanhang (se
C y k 1 o n och P o 1 a r f r o n t). B :s betydelse
för geofysiken är att söka ej minst på det
organisatoriska området. Genom sin auktoritet
har han kraftigt bidragit till utvecklandet
av det meteorologiska observationssystemet,
framför allt i polartrakterna. — Jakob B.,
norsk meteorolog (f. 1897), den förres son och
medarbetare, har dels ensam, dels tills, m. H.
Solberg utgivit uppmärksammade arbeten om
cyklonernas byggnad och inbördes
sammanhang. C. G. R.
Bjernede, by nära Sorö på Själland, känd
genom sin märkliga rundkyrka, som byggdes
av Sune Ebbesön omkr. 1170 och drabbades
av en ödeläggande restaurering 1890—92. Jfr
Rundkyrka; se vidare uppsats av Storck
i »Architekten» (1904). H. W—n.
Bjerregaard [-går], Henrik Anker, norsk
förf. (1792—-1842), slutligen
höjesteretsasses-sor. B. vann vid en folksångstävlan 1820 pris
för sin »Sönner af Norge, det ældgamle rige»,
som först 1864 utträngdes av Björnsons »Ja,
vi elsker». B:s humoristiska sångspel
»Fjeld-eventyret», med musik av Valdemar Thrane,
bevarade länge sin popularitet.
Bjerrum, Niels Janniksen, dansk
kemist (f. 1879 professor i kemi vid
Land-bohöjskolen i
Köpenhamn sedan 1914.
Bland B:s arbeten
märkas framför allt
hans teoretiska studier
över gasers ultraröda
spektrum och hans
undersökningar om den
elektrolytiska
dissocia-tionen. Särskilt stor
uppmärksamhet har
hans teori om de starka
elektrolyternas
fullständiga dissociation
väckt, en teori, som han på senaste tid
utsträckt att omfatta även vissa amfotera
elekt-rolyter; den är f. n. ett av den fysikaliska
kemiens mest aktuella spörsmål. I. B.
Bjersgård, se Bjärsgård.
Bjersjöladugård, se Bjärsjölagård.
Bjugg, gammalt namn på korn.
Bjugg, M a t h i a s, rimmare, tulltjänsteman
(1751—1807). B. var en av de misslyckade
svulstiga rimmare, som sökte efterlikna
Tho-rild. Han utgav de av Rudbecks »Atlantica»
inspirerade »Skaldedigt öfver Sverige» (1789)
och »Saga i Atland» (1792).
Bjugg, Petrus Jonæ, biskop (1587—
1656). Bördig från Östergötland, blev han
1634 lektor i Linköping, 1639 kyrkoherde i
Söderköping och 1642 biskop i Viborgs stift.
Som biskop arbetade han nitiskt för östra
Finlands andliga förkovran, bl. a. genom att
reformera skolväsendet och upprätta nya för-
Bjernede kyrka före restaureringen 1890.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
