- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
427-428

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkå a.-b. - Björkäng - Björkö (Mälaren) - Björkö (Roslagens skärgård) - Björkö (socken i Småland) - Björkö (socken i Finland) - Björkö-Arholma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

427

Björkäng—Björkö-Arholma

428

träsliperi vid Hallstanäs (samtliga i länet).
Aktiekapital 2,6 mili. kr. Arb.-antal 250.
Tillv.-värde per år 71/2 mill. kr. Bolaget
grundat 1872, nuv. bolagsordning 1917.

Björkäng, socken i n. Västergötland,
omkring Töreboda; Vadsbo härad, Skaraborgs
län; 35,9 kvkm, 1,740 inv. (1924). V. delen
uppodlad fruktbar slättbygd, ö. delen
skogstrakt med mossar. 2,008 har åker, 1,126 har
skogs- och hagmark. Inom B. ligger
Töreboda köping. Annex till Fredsberg, Skara
stift, Norra Vadsbo kontrakt.

Björkö, ö i Mälaren, i n. delen av
Björkfjärden, omkr. 3 mil v. om Stockholm; Adelsö
socken; 386 har. Dess längd uppgår till 3,7
km, dess bredd till 1,5 km. Genom en från v.
sidan inskjutande större vik, Katsviken, är
den delad i två genom ett lågt näs förenade
hälfter, av vilka den södra, kallad Grönsö,
är bergig och skogbevuxen, den norra till
större delen slät och odlad, ön äges till en
del av bönder, boende i Björkö by vid
Kats-vikens n. strand, men de i fornminnesavseende
viktigaste delarna av ön inköptes 1912 och
1914 på initiativ av konstnären Gunnar
Hallström av staten och förvaltas av Vitt.-akad.
och Domänstyrelsen.

N. hälften av ön är översållad av gravhögar,
och dessa jämte förekomsten av vall- och
borglämningar samt kolhaltig jord med fornsaker
på ett stort område ha redan tidigt lett till
förmodan, att här låg den av Ansgarius på
800-talet besökta staden Birka (se d. o.).
Visshet härom nåddes genom dr Hj. Stolpes
undersökningar 1871—79, 81, 88, 89, 90 och 95, till
vilka jämförelsevis betydande statsanslag
ut-gingo. över 1,100 gravar undersöktes. Fynden
förvaras i Statens historiska museum.

Vid v. stranden ligger ett högt berg, mot
sjösidan nästan otillgängligt och mot
landsidan befäst genom en nästan
halvcirkelfor-mig, med 3 öppningar försedd vall av
kullersten och grus, den s. k. »borgen». N. om denna
utbreder sig ett åkerfält av över 9 hars vidd,
vilket i anledning av den starkt kolhaltiga
jordmånen kallas svarta jorden, eljest
byst a’n, samt mot ö. begränsas av en av 6
öppningar genomskuren hög jordvall. »Svarta
jorden» utgöres av en blandning av kol, aska
och sand av 1—2^2 m djup med inbäddade
djurben, rester av de forna invånarnas
måltider. Kolet och askan härröra från
spiseldarna. Av husen ha blott lerkliningsstycken
anträffats, som visa, att man både haft
timrade hus och s. k. klinhus med väggar av
flätverk. Djurbenen tillhöra över 50 djurarter,
däribland alla våra nu vanliga husdjur. Bland
vilda djur märkas bävern, storken och svarta
råttan (förut ej känd i Europa före slutet av
1200-talet). Vidare hittas bland avskrädet
massor av fornsaker. Även större skattfynd
ha anträffats, t. ex. en silverskatt av ringar
och österländska mynt, vägande omkr. 2,2 kg;
det yngsta myntet var präglat 967.
Fornsa-kerna tillhöra vikingatiden. Av svarta jorden

undersökte Stolpe omkr. ^3 har. Borgens inre
längd uppgår till omkr. 195 m, dess bredd till
100 m. Vallens grovlek är i genomsnitt 12,5
m. Dess inte höjd uppgår till inemot 2 m;
den yttre är ställvis ända till 4,5 m. Vallen
ö. om staden är omkr. 500 m lång, växlar i
bredd mellan 7 och 12 m och når numera en
höjd av omkr. l1/2—2 m. Den var på sina
håll förstärkt med överstjälpta båtar.

ö. och s. om svarta jorden och borgen ligga
de stora .gravfälten. Omkr. 2,400 gravar äro
kända från B. De flesta utgöras av runda
högar samt tresidiga, fyrsidiga och
»båtfor-miga» stensättningar, men därjämte ha
undersökts flera hundra gravar under flat mark,
liggande dels mellan stadsvallen och svarta
jorden, dels mellan den senare och borgen.
Gravhögarna innehålla i regeln brända lik
med benen nedlagda i lerkärl och åtföljda av
förbrända fornsaker. Gravarna under flat
mark och en del högar innehålla skelett.
Liken ha varit nedlagda dels i med lock försedd,
spikad kista, dels i timrad kammare
(krigar-gravar), då vanligen ledsagade av en eller två
hästar. — På s. hälften av ön finnas inga
ättehögar, endast fyra stenkummel (det största
känt under namnet »Ingas grav»).

Till minne av Ansgarius och hans verk restes
1834 ett stenkors inuti borgen på öns högsta
punkt (se bild till art. Ansgarius), och
förslag har väckts att ytterligare hugfästa detta
minne med en kyrkobyggnad på ön. Litt.:
G. Hallström, »Birka, I. Hjalmar Stolpes
gravundersökningar» (1913). H. S. (T. A.)

Björkö, större ö i mellersta Roslagens
skärgård, mellan Björköfjärden och Ålandshav;
46 kvkm. Sammanhänger norrut med Väddö.
Bergig och skogig skärgårdsnatur. S. delen
tillhör B.-Arholma socken, n. delen Väddö
socken.

Björkö, socken i n. Småland, vid sjön
Näm-men, s. ö. om Eksjö; östra härad, Jönköpings
län; 99,61 kvkm, 1,424 inv. (1924). Marken är
jämn, tämligen mager; i ö. vidsträckta
mossar. I socknen Ädelfors (se d. o.). 2,046 har
åker, 6,074 har skogs- och hagmark. Bildar
med Nävelsjö ett pastorat i Växjö stift, östra
härads kontrakt.

Björkö (fi. KöVvisto), finskspråkig socken i
Finland, Viborgs län, vid inloppet till
Vi-borgska viken. B. omfattar öarna (Björkö
m. fl.) och kusten på ömse sidor om
Björkö-sund (se d. o.); 305 kvkm, 10,339 inv. (1923).
(De tidigare till B. hörande utöarna i Finska
viken Lavansaari och Seitskär äro numera
egna församlingar.) B:s hamn, belägen på
fastlandssidan av Björkösund, förenades 1914
—16 genom en 73 km lång järnväg (B j ö r
köbana n) med Terijoki, och B:s redd var före
och under världskriget en viktig bas för den
ryska flottan. — Här sammanträffade 23—24
juli 1905 kejsarna Vilhelm II och Nikolaus II
och undertecknade 24 juli det s. k.
Björkö-fördraget (se d. o.).

Björkö-Arholma, socken i ö. Uppland,
mel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free