- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
435-436

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnbär el. Björnhallon - Björneborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

435

Björneborg

436

Kvist av björnbär med mogna frukter.

blombärande skotten 3-fingrade, blommorna
vita eller rödlätta, sittande i kvast, och
frukterna svarta eller mörkröda (icke blådaggiga).
I Sverige, huvudsakligen i Götaland, växa
vilda över 30 delvis mycket närbesläktade
arter, av Linné sammanförda till Rubus
fruti-cosus, som alla ha hela småblad. Dels för den
rika blomningens och det vackra bladverkets,
dels för frukternas skull odlas i trädgårdar
bland andra den flikbladiga
björnbärsbusken, R. laciniatus (sannolikt från
s. Europa), som har flikade småblad, och
ont a riobj örnbär, R. occidentalis (från
Nordamerika), som har parbladiga blad på de
långa årsskotten och är närmare besläktad
med den vanliga hallonbusken, med vilken
den också hybridiserar. Bären av ’de flesta
arterna äro välsmakande, nyttjas till sylt
samt lämpa sig utmärkt till vinberedning.

Närbesläktat och ofta förväxlat med b. är
blåhallonet, R. caesius, som vanligen har

3-fingrade blad på de långa årsskotten,
dagg-blå, trind stam och blådaggiga bär. Det går
längre norrut; finns även i mälarprovinserna
och s. Norrland. G. M-e.

Björneborg (fi. Pori), stad vid Kumo älv
omkr. 10 km från älvmynningen i den till
Åbo och Björneborgs län hörande delen av
landskapet Satakunda, Finland; 17,091 inv.
(1922; med förstäder omkr. 21,000 inv.).
Bland byggnader i den till största delen med
trähus bebyggda staden må nämnas det enligt
ritning av Engel uppförda rådhuset, det
Jun-nelius-Rosenlewska palatset, teaterhuset och
det ståtliga folkskolehuset (Cygnæus-skolan).
Huvuddelen av staden är belägen på vänstra
stranden av älven, som genom uppmuddring
hålles segelbar till 3 m djup, över älven leder
en pontonbro till de norra förstäderna, där
de flesta fabrikerna äro belägna. Bland större
industriföretag må nämnas tändsticksfabriken^
B:s mekaniska verkstad (lantbruksmaskiner,
båtar, motorer), bomullsfabriken
(årsproduktion motsvarande 4,000 balar) och
trävaruindustrien (bl. a. firman Rosenlew & co:s
sågar, pappersbruk och cellulosafabrik).
Sågarnas årsproduktion (nästan uteslutande
exportgods) anslås till något över 100,000 stds.
— B. utgör handels- och kulturcentrum för ett
stort och välbyggt uppland. I staden utges 3
tidningar, därav en svenskspråkig.
Järnvägsförbindelse erhöll B. 1895 (statsbana). Banan
löper längs Kumo älvs vänstra strand och
fortsätter från B. till Mäntyluoto, 22 km,
som jämte R ä f s ö är B:s uthamn. Utklarerat
och inklarerat tonnage (1922) 229,089 netto
reg.-ton (ej kusttrafik och pråmar).
Tulluppbörd (1922) 17,964,000 mark. Hamnen har
möjligheter till ytterligare utveckling;
anmärkningsvärt gynnsamma äro isförhållandena.

Sitt fundationsbrev fick B. 1558 av hertig
Johan, som befallde borgarna i den gamla
köpstaden U 1 f s b y omkr. 10 km högre upp
vid älven att flytta till B. Mot 1500-talets
slut var B. Finlands tredje stad, nedsjönk

Björneborgs hamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free