Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björneborg - Björneborg (järnverk i Värmland) - Björneborgarnas marsch - Björneborgs regemente - Björnefjord - Björnekulla - Björnen, Stora och Lilla - Björner, E. J. - Björneröd (och Kroken, Krokstrand) - Björnerödspiggen - Björnfloden - Björnfloka - Björnhallon - Björnhål - Björnklo, Mattias - Björnkloört - Björnloka - Björnlunda - Björnmossa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Björneborg—Björnmossa
438
under de följande århundradena tidtals till
relativ obetydlighet men tog fram på 1800-talet
nytt uppsving. Efter en förhärjande brand
1852 återuppbyggdes B. enligt ny plan, som
bl. a. lämnade rum för breda allégator. Rq.
Björneborg, järnverk och bruksegendom
i s. ö. Värmland, i Visnums socken, 12 km
s. ö. om Kristinehamn, Värmlands län.
Bes-semerverk, martin- och valsverk samt
masugnar, ånghammare och gjuteri. Egendomen
549 har, därav 148 åker. Tax.-värde 214,700
kr. (1923). Ägare Björneborgs nya a.-b. med
•ett aktiekap. av 1,896,000 kr.
Björneborgarnas marsch, berömd melodi, till
vilken J. L. Runeberg 1860 skrev text, som
ingår i »Fänrik Ståls sägner». Melodien är
känd från en dans på 1770-talet; dess början
är, något förändrad, nyttjad av Bellman i
Fi edmans epistel n:r 51. Mycket populär i
början av 1800-talet, har den kallats både
Bonapartes marsch och Austerlitzmarschen.
Även Topelius skrev ord till den.
Björneborgs regemente, som förhärligats av
Runeberg i »Fänrik Ståls sägner», hade
deltagit i många fältslag under Gustav II Adolfs
och Karlarnas krig men vann sin egentliga
ryktbarhet under kriget 1808—09. Då fick
det sitt namn oupplösligt förenat med
minnet av G. C. von Döbeln, dess dåv. chef.
Björnefjord, fjord i v. Norge, s. om Bergen.
Björnekulla, socken i n. v. Skåne utmed n.
v. sluttningen av Söderåsen, med den ganska
branta Björnekulla klint; Södra Äsbo härad,
Kristianstads län; 16,92 kvkm, 3,480 inv.
(1924), därav i Åstorps municipalsamhälle (se
d. o.) 1,158. 1,470 har åker, 155 har
skogs-och hagmark. Bildar med Västra Broby ett
pastorat i Lunds stift, Södra Äsbo kontrakt.
Björnen, Stora och Lilla, två
stjärnbilder på norra himlen, för våra trakter
belägna inom cirkumpolarstjärnornas område,
d. v. s. ständigt över vår horisont. Bland
stjärnorna i Stora björnen (Ursa major)
bilda 7 en lätt igenkännlig grupp, den s. k.
Karlavagnen, i vilken 4 stjärnor utgöra
ett parallelltrapets, beläget inom b:s kropp,
och de övriga 3, som — då Stora b. är under
polen — stå till vänster om dessa, bilda
svansen. Genom att med en rät linje
sammanbinda de 2 längst från svansen belägna
stjärnorna i nyssnämnda fyrhörning och åt ena
sidan utdraga denna linje med ung. 5 ggr dess
egen längd påträffar man polstjärnan
(Polaris), den ljusstarkaste stjärnan i Lilla
björnen (Ursa minor), vilken i formen
nära liknar Stora b. men intager ett mycket
mindre område på himlen och utgöres av
stjärnor med långt mindre glans. S. A-f.
Björner, E. J., se B i ö r n e r.
Björneröd, förr B. och Kroken
(Krokstrand), municipalsamhälle i nordligaste
Bohuslän, Skee socken, Vette härad; 6 har,
993 inv. (1924). Har växt upp kring de stora
här anlagda stenhuggerierna;
ångbåtsförbin-delse med Strömstad och Fredrikshald.
Björnerödspiggen, ett 224 m högt berg i
Skee socken, Bohuslän, intill Idefjorden och
Björneröds municipalsamhälle, länets högsta
punkt med vidsträckt utsikt.
Björnfloden, Stora, se Stora Björnsjön.
Björnfloka, se Heracleum.
Björnhallon, se Björnbär.
Björnhål, benämning å öppningarna i
mär-sen invid undermasten å segelfartyg. Genom
b. kan man komma upp i märsen utan att
begagna den yttre vägen i puttingsvanten,
vilka från masten leda snett upp till yttre
märskanten.
Björnklo, Mattias, se Biörenklou.
Björnkloört, se Akantusväxter.
Björnloka, se Heracleum.
Björnlunda, socken i mellersta Södermanland
mellan Båven, Storsjön o. Likstammen; Daga
härad, Södermanlands län; 117,24 kvkm, 2,101
inv. (1924). Bördig och tätt bebyggd men i
v. och s. bergig och skogig. Egendomar:
Watt-rangska fideikommisset Jakobsberg, det
d’Ot-ranteska Älghammar m. fl. 2,885 har åker,
6,352 har skogs- och hagmark. Pastorat i
Strängnäs stift, Daga kontrakt.
Björnmossa, Poly’trichum commüne, en av
våra största och allra allmännaste mossor,
utbredd över hela landet från sydligaste Skåne
upp till nordligaste Lappland. Bildar stora,
lösa, mörkgröna tuvor på fuktig skogsmark.
Den blir ända till över 7 dm hög. Bladen äro
tillbakaböjda, i kanten platta, skarpt sågade
eller grovt tandade, med medelnerven utlöpan-
Kartskiss över
stjärnbilderna Stora och Lilla Björnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
