Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blavatsky, Helena Petrovna - Blaydon - Blech, Leo - Blechen, Karl - Blechnum - Bleck - Bleckvarutillverkning, Bleckslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Blaydon—Bleckvarutillverkning
484
gift med viceguvernören i Erivan, sedermera
general B., lämnade hon honom några
månader efter bröllopet, sändes av sin släkt till
fadern men rymde under resan och förde flera
årtionden ett stormigt, kringirrande liv i
skilda länder, bl. a. som
spiritistiskt medium,
varom hennes kusin
greve Witte i sina
memoarer meddelar en
mängd detaljer efter
familjetradition och
personliga
iakttagelser från den korta tid
hon, återkommen till
Tiflis och försonad med
sin make, vistades där.
Enligt Witte bröt hon
snart ånyo med honom
och for till orienten. Hon uppgav sedermera, att
hon under flera års vistelse i Tibet där skulle
ha blivit invigd i österns hemliga vetande. I
början av 1870-talet vistades hon i Förenta
staterna och stiftade 1875 tills, m. överste H.
S. Olcott Teosofiska samfundet och
framlade i sin bok- »Isis unveiled» (2 bd
1877) sin dåvarande uppfattning av teosofiens
huvudläror, vilka hon framställde som den
innersta kärnan i alla tiders religiösa och
filosofiska system. Sitt samfunds högkvarter
flyttade hon 1879 till Indien (först Bombay, sedan
Adyar). Hon lämnade 1885 Indien och
vistades sina sista levnadsår på olika platser i
Europa, till sist i London, där hon avled. Största
uppseendet bland hennes skrifter väckte »The
secret doctrine» (1888; sv. övers. »Den hemliga
läran», 1893—95 och 1918), vilken blivit
teosofiens mest spridda läroframställning. Bland
hennes övriga skrifter märkas »A key to
theo-sophy» (1891; »Nyckel till teosofien», senast
övers. 1918). — Fru B. har blivit mycket olika
bedömd; hennes anhängare betrakta henne
som en sierska; motståndarna anse henne som
en äventyrerska och bedragerska (jfr t. ex.
K. af Geijerstam, »Den afslöjade Isis», 1897).
— Se även »Mémoires du comte Witte» (5 :e
uppl. 1921).
Blaydon [bleidn], gruv- och industristad i
n. ö. England, grevsk. Durham, 6 km v. om
Newcastle, vid Tyne; 33,064 inv. (1921).
Blech, Leo, tysk kompositör (f. 1871),
sedan 1913 generalmusikdirektor i Berlin. Har
framträtt med en mängd verk, däribland
symfoniska dikter, körverk och lieder. Mest kända
äro dock hans operor i Wagner-anda; av dessa
ha två även givits i Stockholm (»Förseglad»,
1910, och »Gräsänkan», 1921). T. N.
Ble’chen, Karl, tysk landskapsmålare (1798
—1840), professor vid Berlins konstakademi
1831. Hans konst, som ursprungligen var
tämligen teatralisk och starkt påverkad av
1600-talets romantiska holländska landskapsmålare,
fick med tiden, särskilt efter en resa till
Italien 1828—29, en egenartad impressionistisk
prägel. På sin tid föga uppskattad, hör B.
Kambräken, Blechnum spicant.
till impressionismens föregångare och är en
av 1800-talets mest intressanta tyska målare.
Rikt representerad i Nationalgalleriet i
Berlin. Se Kern, »K. B.» (1910). H. W—n.
Ble’chnum, ormbunkssläkte med omkr. ett
60-tal arter, företrädesvis hemma på södra
halvklotet.
Bladen äro i
motsats till nästan
alla andra
svenska ormbunkars
enkelt
parflikiga med smala,
helbräddade
flikar. Särskilda
längre,
smalfli-kigare blad,
olika de kortare,
rent vegetativa,
utbilda
spor-gömsamlingar-na. Kambräken (B.
spicant) finnes i
bergstrakter och
i fuktig
skogsmark sparsamt
spr:dd över hela
Sverige utom de
nordligaste de-
larna och mellersta kustlandskapen. N. S—s.
Bleck, i allm. tunn plåt av ena eller andra
metaUen. Oftast betecknar b. tunnare, förtent
järnplåt (ty. Weissblech). Jfr Bleck
varutillverkning och Plåt. O. B-n.
Bleckvarutillverkning, Bleckslager i, har
till ändamål att av metallbleck eller plåt (se
Bleck) framställa allehanda föremål för
hand (av bleckslagare) eller, vid
masstillverkning i fabriker, med särskilda maskiner.
Hithörande arbeten kunna sammanfattas i tre
huvudgrupper: materialets sönderdelning,
formgivning och sammanfogning.
Sönderdelningen av blecket sker för
hand med starkt utförda bleck- eller
plåt-saxar (fig. 1 o. 2); större sådana bruka vara
försedda med ett vinkelstycke för att kunna
fästa saxen i
ett skruv^tycke
el. sätta in den
i en stock eller
bock. För långa
skär och större
plåtstycken
nyttjas
gradsaxar (fig. 3).
För mycket
långa remsor
brukas en r u 11-
s a x, ofta utförd så, att den även kan
nyttjas som r u n d s a x för att klippa ut
cirkelrunda bleckskivor eller ringar. Dessa
båda maskintyper förekomma även var för
sig och likna varandra mycket. Två koniska
skärtrissor av stål, som sitta helt litet för-
Fig. 1—2. Plåtsaxar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
