Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blenheim (Blindheim) - Blenniidae, Blennius - Blenno - Blennoftalmi - Blennorrhagi el. Blennoré - Blennorrhoea neonatorum - Blepharitis - Blentarp - Blériot, Louis - Bléry, Eugène - Bles, Herri met de - Blessera - Bliant el. Blialt - Blicher, Steen Steensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Blenheim—Blicher
504
Blenheim [blä’nhåim] (Blindheim), by
i ö. Bayern vid Höchstädt (se d. o.). Där
besegrade Marlborough och prins Eugen
fransmännen 13 aug. 1704. Om Blenheim house
se Woodstock.
Blennildae, B 1 e’n n i u s, se Slemfiskar.
Ble’nno (av grek. ble’nna, var) betecknar i
sammansättning med sjukdomsnamn en av
riklig varbildning kännetecknad form av
sjukdomen, t. ex. blennocystitis, blennometritis.
Blennoftalmi, inflammation med riklig
var-avsöndring från ögats bindehinna; varig
bindehinneinflammation. Se vidare
ögonsjukdomar.
Blennorrhagl el. Blennoré, vara vsöndring
från slemhinnor, framför allt urinröret (b. är
det vanliga franska namnet för gonorré).
Varet är av något olika utseende vid akuta och
kroniska inflammationer och ger sig bl. a.
tillkänna genom grumling, i växlande grad, av
urinen. E. L-g.
Blennorrhöèa neonatörum, ögonvarflytning
hos nyfödda. Se ögonsjukdomar.
Blepharltis, se ögonsjukdomar.
Blentarp, socken i s. Skåne på Romeleåsens
n. ö. sida; Torna härad, Malmöhus län; 49,68
kvkm, 1,305 inv. (1924).
Barrskogsplanteringar vid Sövdesjön, socknens gräns i ö.;
lövskog på åsens sluttningar. Två tredjedelar
av socknen tillhöra Äkarp m. fl. egendomar.
3,410 har åker, 914 har skogs- och hagmark.
Kyrkan, vars långhus är byggt på 1100-talet,
medan koret ersatts av en tillbyggnad från
nyare tid, har ett runt torn från den äldre
medeltiden. Annex till Sövde pastorat i Lunds
stift, Färs kontrakt.
Blériot [bleriå’], Louis, fransk
flygplans-konstruktör och flygare (f. 1872).
Uppfann som maskiningenjör en del förbättringar
i fråga om automobiler, ägnade sig sedan
1906 åt flygväsendet
och blev där en
ban-brytare. Han
konstruerade 1908 ett
mono-plan efter delvis nya
principer och flög s. å.
med detta från Toury
till Artenay och
tillbaka, den första längre
överlandsflygningen
(28 km) med monoplan.
1909 erövrade han
franska aeroklubbens »prix
du voyage» (14,000
frcs) för en flygning av 42 km på 45 min. och
gjorde sig s. å. världsberömd genom sin djärva
flygning med landflygplan över Engelska
kanalen från Calais till Dover (35 km på 27 min.,
21 sek.). Sedermera har han mest gjort sig
känd som tillverkare av flygplan, särskilt
monoplan. Under världskriget nedlade B.
både som organisatör och fabrikschef ett
kraftfullt och framgångsrikt arbete på
franska flygvapnets utveckling. Han är
fortfarande verksam för flygplanstillverkningen i
Frankrike, närmast inom a.-b. »Blériot
aero-nautique». C. J. B.
Bléry [bleri’], Eugène, fransk etsare
(1805—87), berömd för utsökta raderingar
efter gamla mästare och för
landskapsteck-ningar. G-g N.
Bles, Herri met de, nederl. (vallonsk)
målare, verksam under 1500-talets förra hälft.
B:s levnad är föga känd. Hans styrka ligger
i landskapstolkningen, där han visar sig som
en utpräglad romantiker, arbetande med
måleriska grupperingar av tung vegetation i
förening med fantastiska klippformationer. I
stilen erinrar han starkt om Joachim Patinir,
tidens ledande landskapsmålare, men han
använder kraftigare färgtoner, stundom med
utomordentlig lyskraft. Se Winkler, »Die
alt-niederländische Malerei» (1924). A. Lbm.
Blessèra (fr. blesser), såra. — Blessyr, sår.
Blia’nt el. Bli aT t, sidentyg med invirkade
mönster; användes i norden under medeltiden.
Blicher, Steen Steensen, dansk förf.
(1782—1848). Prästson från den jylländska
byn Vium nära Viborg, avlade B. teologisk
ämbetsexamen 1809 men hade vid sidan av
teologien drivit studier
i främmande
litteratur, särskilt engelsk,
och utgav 1807—09 en
god prosaöversättning
av Macphersons
»Os-sians sånger». Ett par
år senare gifte han sig
med sin farbrors änka
och övertog arrendet
av sin faders prästgård
på Jylland. Men han
var föga ägnad för
lantbruket och
inveck
lades snart i ekonomiska och husliga
bekymmer, som aldrig övergåvo honom. Han
kunde icke arbeta sig upp ur sitt ekonomiska
betryck, icke ens efter att 1825 ha utbytt det
lilla pastoratet Thorning, som han 1819
erhållit, mot ett förmånligare, Spentrup. Hans
äktenskap var dessutom särdeles olyckligt.
Mot slutet av sitt liv förföll han till missbruk
av starka drycker och fick 1847 utan
ansökning avsked med pension. Hans diktning
vann ej heller erkännande vare sig hos den
litterära kritiken eller hos allmänheten,
något som bidrog till att öka hans bittra
sinnesstämning.
B. debuterade 1814—17 med dikter, av vilka
åtskilliga äro av ej ringa värde; hans
dramatiska försök äro däremot betydelselösa. Sitt
egentliga litterära rykte har B. uppnått med
sina noveller. Den första av dessa var »En
landsbydegns dagbog» (1824). Samlade
utgå-vos novellerna 1833—36; de vunno då rätt
mycket bifall för sina naturtrogna skildringar
från den jylländska landsbygden. B:s
egendomligaste verk är »E bindstouw» (1842), en
samling berättelser och dikter, än
skämtsamma, än sorgsna, på jylländskt allmogemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
