Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blicher, Steen Steensen - Blicher-Clausen, Jenny - Blicka - Blicka (fisk) - Blickfält - Blida (kastmaskin) - Blida (stad) - Blidsberg - Blidö - Bligh, William - Blind, Karl - Blinda - Blinda fläcken - Blindalfabet - Blindanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blicher-Clausen—Blindanstalter
505
Ur litteraturhistorisk synpunkt har B. sin
största betydelse däri, att han är den förste
realisten i den danska litteraturen. Hans
noveller äro alla byggda på direkt iakttagelse
och studium av verkligheten. Det var med
anledning av detta, som den samtida kritiken
så länge dröjde med att erkänna honom. I
senare tid har han emellertid blivit föremål
för mycken uppskattning. Hans verk, av vilka
ytterligare må nämnas diktsamlingen
»Svi-thiod» (1837), minnen från en svensk resa, och
»Trækfuglene» (1838), ha utgått i talrika
upplagor; en samling skisser m. m. utkom 1899.
Se J. Aakjær, »St. St. B:s livstragedie» (3 bd,
1903—04), och H. Hansen, »St. St. B:s
barndom og ungdom» (1902). B:s samlade skrifter
äro f. n. (1924 ff.) under utgivning av J.
Aakjær och G. Christensen. E. Ebg. (O. W-n.)
Blicher-Clausen, Jenny, dansk förf :na
(1865—1907). Hennes skildringar ur
nutids-livet ha trots sin långt drivna sentimentalitet
vunnit en mycket stor publik (mest kvinnlig)
både i Sverige och Danmark. Nämnas må
romanerna »Inga Heine» (1898) och »Farbror
Frans» (1902) samt den dramatiska dikten
»Violin» (2 bd, 1899—1903). Flera av hennes
arbeten äro övers, till svenska.
Blicka, om silver, se Avdrivning.
Blicka, en fisk, se Braxensläktet.
Blickfält, det område, inom vilket ögat,
under det att huvudet hålles orörligt, medelst
sina egna rörelser kan fixera föremål.
Blickfältet anger således gränsen åt sidorna för det
tydliga seendet och utgör måttet på ögats
rörlighet genom dess egna muskler. Ett
normalt b. sträcker sig minst 45° i alla
riktningar med undantag av inåt nedåt, där
det inskränkes av näsan, samt uppåt, där det
någon gång inskränkes genom ögonbrynen.
Man skiljer mellan det monokulära
(d. v. s. ena ögats) och det binokulära
(d. v. s. för båda ögonen gemensamma)
blickfältet. Ljd.
Blida, medeltida kastmaskin för krigsbruk,
konstruerad ungefär som en ballist (se d. o.).
Blida, stad i Algeriet, depart. Alger, 40 km
s. v. om staden Alger, vid foten av Lilla Atlas,
vid Mitidjaslätten och den vattenrika wadi
el-Kebir; 36,486 inv. (1921), varav 10,543
européer. Betydande handel med vete och
apelsiner. Kvarnar och fabriker. B. anlades
på 1500-talet, förstördes genom jordbävning
1825. Är nu en vacker, modernt byggd stad.
Blidsberg, socken i ö. Västergötland, på båda
sidor om Ätran, n. om Ulricehamn; Redvägs
härad, Älvsborgs län; 27,51 kvkm, 610 inv.
(1924). I ö. delen höglänta skogstrakter. 569
har åker, 1,883 har skogs- och hagmark. Bildar
med Dalum och Humla ett pastorat i Skara
stift, Redvägs kontrakt.
Blidö, socken i Upplands s. skärgård, n. ö.
om Vaxholm; Frötuna och Länna skeppslag,
Stockholms län; 58,39 kvkm, 1,873 inv. (1924).
B. utgöres helt och hållet av öar: Blidö
(areal 21 kvkm; skild från Yxlan genom
506
B 1 i d ö s u n d) och O x h a 1 s ö, Yxlan
(Köpmanholmen), Furusundsön,
Svar t löga m. fl. öarna äro i allmänhet
bergiga och skogklädda med smärre dälder.
B. är mycket besökt av sommargäster på
grund av ett milt klimat och lätta
kommunikationer. Dess största samhälle är
hamnplatsen, lots- och tullstationen Furusund (se d.
o.). 494 har åker, 4,610 har skogs- och
hagmark. Annex till Länna, Uppsala stift,
Sjuhundra kontrakt.
Biigh [blai], William, brittisk sjöofficer,
koloniguvernör (1754—1817). Genom hårdhet
och hetsighet retade han på en expedition till
Tahiti 1787 sitt fartygs besättning till
myteri. Utsatt i en liten båt med 18 man, som
blivit honom trogna, räddade han sig efter
tre månaders irrfärder med 12 överlevande
till Timor och återkom 1790 till London;
myteristerna slogo sig ned på den obebodda
ön Pitcairn (se d. o.) och koloniserade den. B.
blev 1805 guvernör över deportationskolonien
Nya Syd-Wales och framkallade där, då han
strängt sökte undertrycka lönnkrögeri bland
bevakningssoldaterna, 1808 ett upplopp; av de
upproriska hölls han fången i två år. Han
blev 1814 viceamiral. V. S-g.
Blind, Karl, tysk revolutionsman (1826—
1907). Slöt sig som student till
revolutionsrörelsen 1848 i sitt hemland, Baden. Jämte
Gustav v. Struve ledde B. en republikansk
resning i Schwarzwald, togs till fånga och
dömdes till tukthus men befriades av en ny
revolution. I Paris, dit han sänts 1849 för att
förmå franska republiken att erkänna
upp-rorsregeringarna i Baden och Pfalz,
invecklades han i Ledru Rollins resning till förmån
för romerska republiken och blev utvisad.
Han levde sedan 1852 i London som publicist,
stod där i ständig förbindelse med
frihetsvänner från Italien, Ungern och Polen samt sökte
verka för dessa länders nationella frigörelse.
Blinda, ett fyrkantigt segel fäst till en på
bogsprötet sittande rå, b 1 i n d r å (se d. o.),
begagnas ej numera.
Blinda fläcken, det för ljusintryck okänsliga
parti av synfältet, som motsvarar synnervens
inträde i näthinnan (synnervspapillen, papilla
nervi optici); kallas även efter upptäckaren,
E. Mariotte (se d. o.), mariotteska
fläcken.
Blindalfabet, se Blindundervisning
och B r a i 11 e, L.
Blindanstalter. Den äldsta blindskolan i
Sverige och hela norden var Institutet för
blinda och döfstumma, som 1808 öppnades i
Stockholm av P. A. Borg (se d. o.) och 1810
fick understöd av riksdagen. Den flyttades
1812 till Manilla (se d. o.) men upphörde
redan 1816 att mottaga blinda elever. Är 1846
öppnades ånyo, på initiativ av O. E. Borg,
Manillainstitutet för blinda gossar och året
därpå för flickor. 1879 utbröts
blindavdelningen, och Institutet för blinda (se d. o.)
bildades. Förskolor finnas tvenne: i Växjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
