Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindanstalter - Blindarkad - Blindbotten - Blindbroms - Blindering - Blindsegel - Blindfläns - Blindfönster - Blindhet - Blindhetsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Blindarkad—Blindhetsstatistik
510
Litt.: P. Kerfstedt, »öfversigt af
blindundervisningens utveckling i Sverige» (1889); J.
Moldenhawer, »Det kongelige blindinstituts
historie» (1905); J. Prawitz, »Manilla
döv-stumskola 1812—1912» (1913);
Blindvårdssak-kunnigas betänkande (1922). G. Å.
Blindarkad, se A r k a d.
Blindbotten kallas i ett bjälklag mellan
tvenne våningar ett underlag av bräder, som
uppbär fyllningen (av torvströ el. dyl.).
Blindbi oms, se Bromsar.
Blindèring kallas dels täckta rum, från
vilka eld kan avgivas och som sålunda äro
försvarbara (jfr Täckta rum och
Blockhus); dels det skydd för markörerna, som
anordnas strax framför svängtavlorna å
skjutbanorna. (L. afP.)
Blindesegel, dets. som blinda (se d. o.).
Blindfläns, ett på en rörlednings öppna
ända fastsatt lock, som avstänger ledningen,
tills den skall tagas i bruk. G. H-r.
Blindfönster, en grund nisch, vars
omfattning är anordnad i likhet med ett verkligt
fönster och vars fond stundom imiterar ett
sådant. Användes av hänsyn till
regelbundenheten i fasader i stället för verkliga fönster,
då sådana icke behövas eller icke kunna
anbringas. — Även ett fönster, vars inre smyg
utfylles av vägg, kallas b.
Blindhet, oförmåga att se eller uppfatta
ljus. I strängt vetenskaplig mening är den
blind, som ej är mäktig av någon objektiv
ljusförnimmeise. Men i det praktiska livet
kallas den blind, som ej längre har led- el.
gångsyn, d. v. s. saknar förmåga att räkna
finger på en meter. Detta mått av syn fordras
nämligen i regel för orientering på obekanta
platser. Social blindhet kan sägas
föreligga, då förvärvsarbete med synens tillhjälp
är omöjligt. Gränsen ligger ungefär vid
fingerräkning på 2 ä 3 meter. Se vidare
Blindhetsstatistik och ögonsjukdomar.
K. G. P-n.
Blindhetsstatistik. Kännedomen om
blindhetens geografiska utbredning grundar sig
huvudsakligen på folkräkningar. Följande tabell
visar antalet dubbelsidigt blinda på 10,000
invånare, den s. k. blindkvoten, i några
europeiska och utomeuropeiska länder.
Länder År Blindkvot År Blindkvot
Belgien 1909 4,4 1913 4,3
Bulgarien 1900 13,4 1910 10,3
Danmark 1911 5,3 1921 4,6
Island 1911 35,4
England o. Wales ... 1901 7,5 1914 7,3
Skottland 1901 7,2 1914 6,9
Irland 1901 9,5 1911 9,8
Finland 1900 11,9
Frankrike 1901 6,8 1914 7,1
Holland 1909 4,7 1920 5,6
Italien 1901 11,7 1914 8,1
Norge 1910 8,9 1920 10,1
Portugal 1903 13,4 1911 11,6
Europeiska Ryssland (utom Finland) ... 1897 20,1
Schweiz 1900 7,2 1920 5,3
Sverige 1910 6,2 1920 5,2
Tyskland (utom Preussen) 1866 8,5 1900 6,1
Länder År Blindkvot År Blindkvot
Preussen .......... 1900 6,2 1911 5,2
Ungern ............ 1900 10,0 1910 10,7
Österrike ........... 1905 5,3 1910 6,9
Amerikas förenta
stater .............. 1910 6,2 1920 5.0
Argentina ........... 1895 10,0 1914 8,7
Egypten ........... 1917 121,3
Brittiska Indien ... 1911 14,2 1921 15,2
Här anförda siffror kunna ej utan vidare
jämföras med varandra. Dels härstamma de
från olika år, dels ha de ej alla vunnits med
samma noggrannhet eller efter samma
synpunkter: i flertalet länder räknas såsom blinda
de, som sakna ledsyn, i några, t. ex. U. S. A.,
även de, som sakna lässyn. Att blindkvotens
motsvarighet i absoluta tal är beroende av
folkmängden, behöver ej särskilt framhållas.
Islands höga blindkvot motsvaras av endast
303, Egyptens av omkr. 155,000 och Indiens
av nära 500,000 blinda individer.
Blindheten är sällan medfödd utan i de
flesta fall förvärvad. Den är sällsynt i
barnaåren och ökas från åldersklass till åldersklass.
Ökningen sker långsamt i åldersklasserna
under 50—55 år, därefter allt snabbare. Av
Sveriges 3,090 blinda (1920) voro 488 under
25 ar, 869 25—50 år, 1,169 50—75 år samt
564 75—100 år; ungefär hälften tillhörde
åldersklasserna över 55 år, vilka ej omfattade
mer än av hela befolkningen. I flertalet
europeiska länder är blindheten något
vanligare bland män än bland kvinnor. I Finland,
Irland, Portugal och Bulgarien är emellertid
förhållandet motsatt. En tysk ögonläkare
Magnus gjorde 1883 en sammanställning
rörande 2,528 av ögonläkare undersökta,
dubbelsidigt obotligt blinda. Han fann medfödd
blindhet i endast 4 % av fallen, i 85 % voro
efter födelsen iakttagna lokala ögonlidanden
eller konstitutionella sjukdomar orsak till
blindheten, i 11 % hade den förorsakats av
yttre våld. En mycket vanlig orsak var
blennorrhoea neonatorum, d. v. s.
ögonvarflyt-ning (vanligen till följd av dröppelinfektion)
hos nyfödda (10,87 %); i övrigt märktes som
blindhetsorsak trakom eller egyptisk
ögonsjukdom i över 9 %, sjukdomar i hornhinnan
i 8 %, irido-cyklit och irido-korioidit i omkr.
9 %, atrofi eller förtvining av synnerven i
14—15 %, direkt våld å båda ögonen i 4 %
samt slutligen våld å ena ögat, ledande till
även det andra ögats förstöring genom
sympatisk oftalmi, i omkr. 4 % av blindhetsfallen.
Av tabellen framgår, att av europeiska
länder Belgien, Danmark, Holland, Schweiz,
Sverige och Preussen ha de lägsta
blindkvoterna. Klart är, att blindkvoterna i de
krigförande länderna undergått en ej obetydlig
ökning, men exakta siffror äro ännu ej
tillgängliga. I England torde de krigsblindas
antal ha utgjort omkr. 1,500, i Frankrike liksom
i Tyskland 3,800 och i Tysk-österrike omkr.
1,200. Indiens blindkvot är snarast förvånande
låg, medan Egyptens måste anses fruktansvärt
hög, huvudsakligen beroende på stor
utbred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
