Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindhetsstatistik - Blindinstitut - Blindpatron - Blindpressning - Blindrote - Blindnässla - Blindrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Blindinstitut—Blindrå
512
ning av trakom i förening med primitiva
hygieniska förhållanden.
Påfallande är skillnaden mellan å ena sidan
Danmark (4,6) och Sverige (5,2) och å den
andra Norge (10,1) och Finland (11,9). Den
vanligaste blindhetsorsaken i Norge var under
lång tid grå starr — enl. 1873 års
blindkommitté i omkr. 50 % av alla fall —, som till
följd av befolkningens gleshet ej kom till
operation lika ofta som i andra länder. Numera
äro givetvis dessa förhållanden helt ändrade.
Att blindkvoten i Norge alltjämt är så hög,
kan möjligen i någon mån sättas i samband
med den betydande emigrationen, som ju
medför en oproportionerlig tillväxt av de äldre
åldersklasserna, inom vilka blindhet som nämnt
är vanligast. Att den medfödda blindheten,
sannolikt i samband med de talrika
släktäktenskapen, är vanligare än i andra länder, kan
ej nämnvärt inverka på blindkvoten för
Jandet i dess helhet. Finlands höga blindsiffra
beror företrädesvis på den stora utbredningen
av trakom, som 1900 var blindhetsorsak i
omkr. 30 % fall. Hela antalet trakomsjuka
beräknades då till omkr. 100,000; sjukdomen
är mycket vanligare (och till följd därav
blindkvoten högre) bland den finska än bland den
svenska befolkningen.
En i Sverige jämförelsevis vanlig
blindhetsorsak är våld på ögat. Av 245
dubbelsidigt blinda, som under åren 1889—98 sökte
vård på Serafimerlasarettets ögonpoliklinik i
Stockholm, hade 9,8 % mist synförmågan
genom direkt våld på båda ögonen och
ytterligare 9,59 % genom våld på ena ögat, som
lett till blindhet även på det andra. Våld på
ögat (explosioner, stålflisor och andra
främmande kroppar, som inträngt i ögat, m. m.)
hade alltså förorsakat blindhet i nära 1/s av
dessa fall. Bland eleverna vid Tomteboda
blindinstitut uppgick 1879—94 blindprocenten
av sympatisk oftalmi i medeltal till 10,6,
under åren 1915—24 till i medeltal 11,4.
Magnus’ medelsiffra 1883 för Europas blindinstitut
var 4,58 %. Viktig är alltjämt
ögonvarflyt-ning hos nyfödda till följd av
dröppelinfek-tion. Bland eleverna vid Tomteboda har
under åren 1915—24 procenten blinda av denna
sjukdom uppgått till 10,8. Förr har denna
siffra varit avsevärt högre, så t. ex. 1881 29,3,
och i Magnus’ sammanställning för Europas
blindinstitut angavs den till 23,5 %■•
Av tabellen framgår ytterligare det
glädjande förhållandet, att blindheten i flertalet
länder är stadd i avtagande. De stegringar,
som här och var noterats, torde åtm. till en
del förklaras av större noggrannhet vid
insamlingen av primäruppgifterna. Avtagandet
framträder ännu tydligare, om man går längre
tillbaka i tiden. I Danmark var blindkvoten
1870 7,0, 1921 4,6; i Finland 1864 28,7, 1900
11,9; i Norge 1855 18,5, 1920 10,1; i Sverige
1860 8,2, 1920 5,2; i Preussen 1871 9,3, 1911
5,2 o. s. v. Förbättringen berör huvudsakligen
de högre åldersklasserna. Så t. ex. var i
Sve
rige 1860 blindkvoten 47,9 bland personer över
60 år, 1920 hade den sjunkit till 18,3; den
totala blindkvoten skulle ha sjunkit än mer,
om ej de högre åldersklasserna till följd av
utvandringen varit relativt större än förr.
Detta märks i t. ex. Gotlands, Kalmar och
Kronobergs län, som ha jämförelsevis många
åldringar och samtidigt de högsta
blindkvoterna, resp. 8,6, 7,8 och 7,5. Malmöhus län har
den lägsta kvoten, 3,1, därnäst Göteborgs och
Bohus län och Stockholms län, 3,9.
Blindkvoten för alla Sveriges städer är 3,5, för hela
landsbygden 6 (sammanhänger med att
åldringarna äro jämförelsevis färre i städerna).
Enär blindhet ofta kan förekommas eller
botas, torde även läkekonstens storartade
framsteg sedan 1800-talets mitt vara en
viktig orsak till blindsiffrornas nedgång. Sociala
förbättringar av skilda slag, stigande
upplysning och ej minst förbättrade
kommunikationer, som tillåta snabbare och fullständigare
läkarvård, ha naturligtvis i hög grad bidragit
till den gynnsamma utvecklingen. Med
stigande kultur i detta ords vidaste bemärkelse
minskas även blindsiffrorna. Läkekonstens
inflytande spåras framför allt i den lägre
blindfrekvensen inom de högre åldersklasserna. De
medicinska framsteg, som haft största
inflytandet på blindhetens avtagande, äro, utom
vaccinationen mot koppor och upptäckten av
bakterierna som sjukdomsalstrare,
starrex-traktionen, införd av Jacques Daviel (se d. o.),
iridektomien, en operationsmetod mot grön
starr, införd av A. von Graefe (se d. o.), och
uppfinningen av ögonspegeln (se Helmholtz).
Jfr ögonsjukdomar. K. G. P—n.
Blindinstitut, se Blindanstalter och
Institutet för blinda.
Blindpatron, gevärspatron, som till formen
överensstämmer med den skarpa patronen
men saknar antändnings- och drivmedel. B.
nyttjas för inlärandet av laddningsgreppen.
Blindpressning, se Bokbinder i.
Blindrote kallas, inom en på två led
uppställd och således av rotar a 2 man bestående
truppavdelning, rote, i vilken den bakre
mannen saknas.
Blindnässla, se P 1 i s t e r.
Blindrå, en rå, som å forna tiders
segelfartyg (intill år 1830) hängde horisontalt un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
