Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Blindundervisning
516
Braillcs system.
Alfabet för blindskrift.
mest ett alfabet av upphöjda punkter,
uppgjort av Louis Braille (se d. o.). Det är
emellertid mycket skrymmande — Nya
testamentet på svenska fyller 11 folioband —, varför
man i senare tider börjat använda
förkortningar samt så mycket som möjligt minskat
bokstävernas storlek. En mängd olika
apparater för blindskrift ha konstruerats.
I Sverige användes mest såväl för
planskrift som för braillesk skrift en sådan (se
ill.), som är konstruerad av O. Åstrand. En
tysk apparat för braillesk skrift från O. Picht
(se d. o.) är bättre men väl dyr. Haüy (se
d. o.) var den förste, som tryckte böcker för
blinda. Ilan använde vanliga bokstäver i relief.
Då dessa voro mycket skrymmande och
svårlästa, konstruerades särskilda alfabet, bland
vilka det moonska länge hade stor spridning.
Numera har det brailleska systemet även för
boktryck den största användningen. Vid en
mängd institut finnas nu tryckerier för
blindskrift, varjämte många enskilda för hand
trycka böcker åt lånbibliotek för blinda. I
Stockholm finnes sedan 1892 ett lånbibliotek
för blinda, vilket f. n. (1924) omfattar omkr.
9,300 band.
I Sverige skall enligt lag av 1896 varje barn,
Apparat för blindskrift, O. Astrands konstruktion.
vars synförmåga är till den grad försvagad, att
det ej med någon egentlig fördel kan
deltaga i vanlig skolundervisning, vid 7—9 års
ålder anmälas vid förskola, där
undervisningskursen beräknas till fyra år. Flertalet går
sedan till institutet, där kursen räcker 4—6
år. För barn från 10—14 år, som av någon
anledning, t. ex. emedan deras blindhet
inträtt senare, ej kommit till förskola, kvarstår
plikten att anmäla sig vid institutet.
Skolråden skola tillse, att dessa bestämmelser
efterlevas. För dem av sådana barn, som äro
över 14 år, finnes ingen undervisningsplikt,
men åt dem har beretts möjlighet att erhålla
undervisning i blindskolorna i Kristinehamn
och Uppsala.
Det kunskapsmått man vid
blindundervisningen söker bibringa är i allmänhet
folkskolans; särskilt i det franska blindinstitutet
går man dock längre, beroende därpå, att man
vill utbilda en del lärjungar till lärare i
blindskolorna. Som små böra barnen övas med
Fröbelarbeten, modellering i lera och andra
handövningar, som avse att uppöva känseln
och stärka de ej sällan på grund av bristande
övning svampiga och otympliga händerna.
Flätning och knytning tjäna samma ändamål
och kunna därjämte skaffa
arbetsförtjänst. Korgmakeri och
borst-binderi ha visat sig som de
lämpligaste yrkena och i några länder
även skolagning, repslageri,
maskinstickning och
madrasstopp-ning. Många blinda vinna —
särskilt i Japan — sitt uppehälle
som massörer. Mindre goda
resultat ha svarvning och bokbinderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
