Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Blod
534
ning (»amöboid» rörelse). Vita blodkroppar
kunna som »vandrarceller» (se
Bindesubstansvävnad) från blodet vandra över
Fig. 4. Olika typer av oxyhemoglobinkristaller: a av
en stjärtainfibie; b av en svan; c av en pärlhöna;
d av en gäs; e av en pungbjörn; f av en trädekorre
och g av en jordekorre.
till bindväven. De tränga sig därvid genom
hårkärlens väggar, som fig. 5 visar:
cellkroppen hopsnöres så starkt, att den kan passera
igenom de fina
springorna mellan
hårkärlens
väggceller (diapedés). —
De vita
blodkropparnas antal är
mycket mindre än
de rödas; växlar
betydligt även
under hälsa, 5,000—
10,000 per kbmm
hos människan (1
Fig. 6. Olika slag av vita blodkroppar hos människa: a lymfocyt; b-e olika slag av
leukocyter: b stor enkärnig leukocyt; c s. k. övergångsform; d neutrofil, e eosinofil
(acidofil) leukocyt; hos d färgas kornen av neutrala färgämnen, hos e av sura.
vit blodkropp på 500—1,000 röda). Man
urskiljer två huvudslag, lymfocyter och
egentliga leukocyter. Lymfocyterna (fig. 6 a) äro
ej större än de röda blodkropparna, föga
formföränderliga och bestå av en stor kärna med ett
tunt protoplasmahölje. De egentliga
leukocy-teriyi äro större; de indelas i sin tur i flera
grupper, alltefter kärnans form och i
protoplas-man inlagrade korns färgbarhet med sura,
ba-siska el- neutrala färgämnen (fig. 6 b—e). Omkr.
70 % av människans vita blodkroppar höra
till en typ (fig. 6 d) med i flera bitar
söndersprängd kärna och neutrofila korn i
proto-plasman; vandrarcellerna äro särskilt av detta
Fig. 5. Olika stadier av en vit blodkropps vandring
genom väggen av ett hårkärl hos groda (diapedes).
De vertikala pilarna ange blodströmmens riktning, den
horisontala den vita blodkroppens vandringsriktning.
slag. Man har velat förlägga lymfocyternas
bildningshärdar till lymfkörtlarna och
mjälten samt de egentliga leukocyternas till
benmärgen, men allt tyder numera på att
denna skillnad beträffande ursprunget ej kan
upprätthållas.
Det finns ännu ett slag av element i b., de
s. k. blodplättarna eller
trombocy-terna. De äro sfäriska eller skivliknande
bildningar med en genomskärning av blott
omkr. 0,003 mm. Man kan ej påvisa någon
kärna i blodplättarna. Deras antal är mycket
växlande (300,000—800,000 per kbmm b.). De
anses av många spela en viktig roll vid b:s
koagulation. Blodplättarna uppstå sannolikt
ur vita och möjligen även ur röda
blodkroppar. De ha hittills påvisats endast hos
däggdjur.
Blodplasman kan fås som en svagt
gulaktig vätska genom att man centrifugerar
b., som hindrats från att koagulera (levra sig).
Den utgör hos människan ung. 65 vol. % av b.
Plasman innehåller omkr. 10 % lösta ämnen,
av vilka 8 % äro äggviteämnen, 1 % salter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
