Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodkräkning - Blodkärlen - Blodkörtlar - Blodlever - Blodlus - Blodlutkol el. Blodkol - Blodlutsalt - Blodlönn - Blodmjöl - Blodmjölkning - Blodnäva - Blodomlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Blodkräkning—Blodomlopp
542
Blodkräkning är vanligen ett symtom av
sjukdom i magsäcken, oftast av magsår (se
Magsjukdomar); stundom är det dock
från näshålan, svalget eller efter
lungblöd-ning nedsväljt blod, som uppkräkes. En
utpräglad skillnad märkes mellan
lungblöd-ningens ljusa, skummande blod och
magblöd-ningens mörka, klumpade, stundom
kaffe-sumpliknande. Alla medel mot b. äro osäkra
utom operation vid stora blödningar, event.
blodöverföring. Första ordination: stillhet! Tillg.
Blodkärlen tills, med hjärtat utgöra ett
slutet rörsystem (cirkulationsorganen,
cirku-lationsapparaten), i vilket blodet rör sig. Med
avseende på deras olika beskaffenhet och
förrättningar indelar man dem i tre slag: 1)
artärer (pulsådror), i vilka blodet drives från
hjärtat till lungorna och de övriga
kroppsdelarna; 2) vener (blodådror), i vilka
blodet flyter till hjärtat från lungorna och de
övriga kroppsdelarna; och 3) kapillärer
(hårkärl), genom vilka artärerna
kommunicera med venerna. Se vidare Artär,
Kapillär och Ven.
Blodkörtlar, benämning för 1) de
blodbildande organen benmärg och lymfkörtlar, 2) de
blodomsättande organen lever och mjälte, 3)
de inresekretoriska körtlarna, som avge sitt
sekret till blodet.
Blodlever, se Blodkaka o. Koagulation.
Blodluskoloni på en äppelgren.
Blodlus, Schizonéu’ra lani’gera, kallas en
röd bladlusart, som i Nordamerika och i
mellersta Europa är ett fruktat skadedjur på
äppelträd, på vars stam den genom sugning
framkallar svulster och sår. Till Sverige har
b. tillfälligt införts ett par gånger. I. T-dh.
Blodlutkol el. B 1 o d k o 1, ett av blod och
pottaska framställt kol, som har mycket stor
absorptionsförmåga för färgande och luktande
organiska ämnen, mycket större än benkol,
och i stor utsträckning användes som
avfärg-nings- och reningsmedel, t. ex. i små
filtrer-apparater för dricksvatten. E-t N-n.
Blodlutsalt. Gult b., K4Fe(CN)8,
kalium-ferrocyanid, framställdes tidigare ur torkat
djuravfall, såsom blod, horn, hår el. dyl., och
järnfilspån. Numera nyttjar man förbrukad
gasreningsmassa, som innehåller ferrocyan, till
råmaterial. Gasreningsmassan blandas med
släckt kalk och upphettas, varpå blandningen
urlakas med vatten, då en konc. lösning av
kalciumferrocyanid, Ca2Fe(CN)8, fås. Härtill
sättes kaliumklorid, varvid ett dubbelsalt av
kaliumkalcium-ferrocyanid lätt
utkristalliserar som små gula kristaller. Dessa lösas ånyo,
lösningen försättes med pottaska, varvid gult
b. bildas enligt formeln
K2CaFe(CN)8+K2CO3 = CaCO3+K4Fe(CN)8.
Gult b. bildar stora, gula, lätt klyvbara
kristaller, som innehålla tre molekyler
kristallvatten; saltet är ej giftigt trots cyanhalten,
enär cyanen ingår i en komplex förening,
ferrocyanvätesyra. Användes för
framställning av färger, som råmaterial för rött b.,
inom sprängämnestekniken och analytiska
kemien m. m. Med ferrisalter omsätter sig gult
b. till färgämnet berlinerblått (se d. o.).
Rött blodlutsalt, K3Fe(CN)8,
ka-liumferricyanid, uppkommer, om gult b.
oxideras genom elektrolys, den nutida tekniska
metoden. Rött b. kristalliserar i vattenfria,
mörkröda kristaller. Det nyttjas vid
tillverkning av vissa färger, vid färgning och
tygtryckning, på analytiska laboratorier och för
framställning av blåkopiepapper. Med
ferro-salter bildas det blå färgämnet
turnbulls-blått. E-t N-n.
Blodlönn, se Lönn.
Blodmjöl, torkat och malet kreatursblod,
be-redes vid slakterierna till foder- och
gödselmedel. Foder-b. är äggviterikast av alla
kraftfo-derslag, innehåller omkring 80 % protein och
ätes begärligt av både svin och nötkreatur.
Som konstgödsel användes b. på grund av sin
kvävehalt mest såsom blandningsdel i
åtskilliga blandade gödselmedel. H. J. Dft.
Blodmjölkning förekommer stundom hos
nykalvade kor genom bristning av smärre
blodkärl i juvret på grund av det stora
blodtilloppet och därav ökat blodtryck. Kan även
förekomma i samband med vissa sjukdomar,
såsom mjältbrand och blodstallning.
Blodnäva, se Geranium.
Blodomlopp. För att blodet skall kunna
fylla sin uppgift att till olika delar av
organismen föra näringsämnen och syrgas och att
bortskaffa ämnesomsättningsprodukter, måste
det hållas i ständig strömning. Från hjärtat
pumpas blodet ut i artärerna, som grena upp
sig i allt finare grenar och slutligen övergå i
kapillärerna eller hårkärlen. Från dessa
samlas blodet åter i grövre kärl, venerna, i vilka
det åter föres till hjärtat. Att blodet
beskriver ett dylikt kretslopp, bevisades av William
Harvey 1628. I lungorna sker blodets
syrsätt-ning. Det blod, som strömmar genom
lung-venerna till den vänstra hjärthalvan och
därifrån drives ut genom aorta och artärerna, är
syrsatt, arteriellt (se Blod). När blodet
strömmar genom kapillärerna, berövas det en
del av sin syrgas. Det blod, som genom
venerna strömmar till hjärtats högra halva och
därifrån genom lungartären drives till lungorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
