Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodstallning, Hemoglobinuri - Blodstensmalm - Blodstilla - Blodstillande medel - Blodstockning, Stas, Stagnation, Passiv hyperemi - Blodstörtning - Blodtopp - Blodtryck - Blodtrycksmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Blodstensmalm—Blodtrycksmätning
550
nade djur bli oemottagliga eller tå b. på nytt
endast lindrigt. Ungdjur, främst kalvar,
angripas mindre svårt. Man brukar därför ofta
släppa ut djuren före V2 års ålder på
smitto-förande betesmark för att låta dem genomgå
b. som »barnsjukdom». Sjukdomen beror på
att de röda blodkropparna i stor skala
förstöras av parasiten, så att deras antal per
kbmm kan sjunka från 7—8 till 2—3 mill.,
varför blodet blir blekt och tunt.
B. är en betessjukdom, vid vilken smittan
överföres genom stick av fästingar, som
antingen själva sugit blod av sjuka kreatur
eller äro avkomlingar av sådana, som gjort
detta, och från dem erhållit smittämnet. Vissa
betesmarker pläga vara kända som
smitto-förande, vanl. sumpiga eller belägna vid sjö,
då fästingarna trivas i fuktig luft. Ett
insjuknat kreatur bör genast föras i stall och
grundligt borstas med kallt saltvatten (flera
händer koksalt till en spann vatten) — detta
för att fä fästingarna att släppa. Vidare gives
lättsmält foder och vid förstoppning
laxer-medel (olja, glaubersalt). Vid varje allvarligt
fall måste veterinär tillkallas. Bästa, dock
ej säkra läkemedlet är färgämnet trypanblått,
insprutat i blodet så snart som möjligt (1,5 g
löst i 150 kbcm kokat och avsvalnat vatten).
Färgen skadar ej djuret men färgar kött och
inre delar blå, så att köttet blir mindre
säljbart, om siaktning måste ske. — Om svårare
former av b. i andra världsdelar, förorsakade
av Babesia bigemina, se Texas feber. T. O.
2. En sjukdom hos hästar, även kallad
korsf örlamning, korslamhet el.
njur-slag, som yttrar sig i förlamning av bakdelen
och blodfärgad urin. B. förekommer oftast hos
tyngre arbetshästar och inställer sig vanligen,
då hästar, som äro vana vid dagligt strängt
arbete, stått inne en eller annan dag. Då hästen
sedan tages i arbete, börjar han efter en kort
stund svettas och darra, gången blir osäker,
och inom kort störtar han till marken,
oförmögen att resa sig på grund av förlamning
av bakdelen; muskulaturen på kors och lår
kännes då hård, nästan träartad, och urinen
är rödbrun, nästan tjärliknande.
Sjukdomsorsaken är ej med säkerhet känd men anses
vanligen vara ett genom sönderfall av
muskelsubstans bildat gift, varvid muskelfärgämnet
övergår i blodet och därifrån avlägsnas genom
urinen. Sjukdomen har vanligen ett kroniskt
förlopp, och har förlamningen varat mer än
3—4 dagar, äro utsikterna *ör fullständigt
återställande ganska små. Viktigast för
utgången är, att hästen vid första tecken till
sjukdomen (innan förlamning inträtt) genast
hålles stilla, gnides torr och täcks; först
sedan svettningen efter I/2—2 tim. upphört
och musklerna på kors och lår ej kännas
spända, återföres hästen försiktigt till stallet,
då sjukdomen i regeln snart går tillbaka. Till
förekommande av b. bör utfodringen för
arbetshästar, som en eller annan dag nödgas stå
overksamma, minskas genom borttagande av
kraftfodret och hästarna helst även
motioneras V2—1 tim. dagl. E. T. N.
Blodstensmalm, se Järnmalm.
Blodstilla, se Blodrot.
Blodstillande medel. På kirurgisk väg
stillas blödning genom »underbindning», d. v. s.
ombindning av det blödande kärlet med
ligaturer. Blödande smärre kärl pläga
sammantryckas med kompress. I en del fall
användes etsning med glödande platinaspets,
s. k. termokauter, samt pådrypning av
adrenalin (se d. o.), som bringar blodkärlen att
sammandraga sig. Vid inre blödningar får
man taga sin tillflykt till isblåsa, lämpligt
tryck samt stillhet. Mot svåra blödningar
efter förlossning nyttjas massage av
livmodern, heta sköljningar ävensom invärtes
medel, t. ex. preparat av mjöldryga, som bringa
livmodern till sammandragning. Bland förr
använda blodstillande medel må anföras
fnösket (se d. o.) och det s. k. penghawar
djambi, de hopfiltade, håriga fjällen av vissa
ostindiska ormbunkar (Cibotium-arter). Då
dessa medel tryckas mot en blödande såryta,
tränger blodet in i maskorna mellan de fina
trådarna, varigenom dess levrande befordras.
Vissa kemiska medel, såsom järnklorid,
järnvitriol, alun, garvsyra o. dyl., utfälla
blodets äggvitekroppar och åstadkomma en
tromb-bildning i de blödande kärlen. J. E. J-n.
Blods vOckning, Stas, Stagnation,
Passiv hypereml, är ett tillstånd av
blodfyllnad i ett organ på grund av hinder
för blodets avflöde. Hindret kan vara en
tillklämning av venerna, dåligt hjärtarbete,
skador å kärlväggarna. B. medför ibland
sjukliga förändringar i kärlväggarna med
vätske-utträde (vattensvullnad eller ödem). Se
Kon-gestion. Konstgjord b. har haft stor
användning i behandling av allehanda kroniska (t. ex.
led-) inflammationer m. m.
Blodstörtning, se Blodhostning.
Blodtopp, se Pimpinellsläktet.
Blodtryck, se Blodomlopp, sp. 544.
Blodtrycksmätning göres kliniskt enklast
genom anläggande kring överarmen av en
gummislang, som står i förbindelse med en
manometer. Genom att långsamt pumpa upp
slangen, når man en gräns, då pulsslagen ej
mera uppfattas nedanför densamma. Det
härför erforderliga trycket i slangen avläses på
manometern och anges i mm kvicksilver
(Riva-Roccis apparat). Blodtryckssänkning
förekommer vid chock, anafylaxi, vid sjukdomar med
kronisk nedsättning av vitaliteten (kachexier),
före dödens inträdande samt fysiologiskt
under sömnen. Blodtryckshöjning
förekommer fysiologiskt vid häftiga
kroppsansträngningar, patologiskt vid åtskilliga lidanden,
framför allt njurinflammationer, en del former
av hjärtfel, åderförkalkning; är även ett
särskilt sjukdomstillstånd hos äldre personer
(be-nign hypertoni), förenat med hjärtförstoring,
stundom predisponerande för hjärnblödning
vid samtidig åderförkalkning. Tillg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
