Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blok, Aleksandr Aleksandrovitj - Blok, Petrus Johannes - Blom, Fredrik - Blom, Isac Reinhold - Blomaxel - Blombacka - Blomberg - Blomberg, David - Blomberg, Erik Axel - Blomberg, Ernst - Blomberg, Harry - Blomberg, Knut Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Blok, P. J__Blomberg, K. H.
554
spetsen för en skara förvildade, druckna
rödgardister, som återvända efter ett nattligt
plundringståg, Kristus själv med en röd i ana i
handen. Svag till hälsan och av
myndigheterna hindrad att söka bot utomlands, dukade
B. under för nödårens försakelser; hans minne
har sedan i Ryssland blivit föremål för en
verklig kult. A. Kgn.
Blok, Petrus Johannes, nederländsk
historiker (f. 1855), professor i Groningen
1884 och i Leiden från 1894. Är mest bekant
genom sitt stort anlagda sammanfattande
arbete »Geschiedenis van het nederlandsche
volk» (1892 ff.; övers, till ty. och eng.).
Blom, Fredrik, arkitekt (1781—1853),
överste vid flottans mekaniska kår och sedan
1817 professor i byggnadskonst vid
Konstakademien samt dess t. f. preses 1836—44. Som
arkitekt utövade han
en mångsidig
verksamhet och var jämte A.
Nyström den främste
representanten för den
s.k. Karl Johansstilen.
Bland B :s för
riktningen mest belysande verk
äro Livgardets till häst,
numera
Positionsartil-leriets, kasern (färdig
1811), ombyggnad av
Posthuset vid Lilla
Nygatan (1820 ff.), det lilla
lustslottet Rosendal (1823 ff.) och
Skeppsholmskyrkan (1824 ff.). Från hans senare år äro
ombyggnad av Kanoniärkasernen på
Skeppsholmen till nuv. skick (1846 ff.), kastellet på
Kastellholmen (1848) och Konstakademiens
byggnad (1841—47, se bild i band 1, sp. 331;
huset blev h. o. h. omskapat på 1890-talet),
allt i Stockholm. B. utförde brobyggen,
mekaniska konstruktioner, maskiner o. dyl.,
uppfann och uppförde även flyttbara trähus
(många dylika såldes till utlandet). G-g N.
Blom, Isac Reinhold, förf. (1762—
1826), justitieråd 1809. B. tillhörde de mest
typiska akademiska epigonerna omkring år
1800. Han vann ett par pris i Svenska
akademien med lärodikter, som slaviskt följde
Leopolds stil, och invaldes där 1797. B. skrev
även en avhandling — bristfällig men den
första i sitt slag — om svenska vitterheten
före Dalin.
Blomaxel, se Blomma.
Blombacka, järnmanufakturverk i s. ö.
Värmland, Nyeds socken, 25 km s. v. om Filipstad.
Tillverkning av järn. o. ståltråd, linor m. m.
Blomberg, herrgård i Husaby m. fl.
socknar å Kinnekulle, i Skaraborgs län, med en
areal av 1,096 har, varav 436 har åker;
tax.-värde 568,400 kr. (1923). Tillhörde från 1558
till mitten av 1700-talet släkten Roos; äges
från 1700-talets slut av släkten Hamilton.
Blomberg, David, arkitekt, författare (f.
1874 1/a). Har varit verksam i Tyskland och
Rom samt studerat även i Paris och Amerika.
Han har några år verkat i Stockholm
huvudsakligen som rums- och möbelarkitekt, bl. a. vid
inredandet av Nordiska kompaniets byggnad.
B. tog initiativet till Konsthantverkarnea
gille. Har under märket David Linde
utgivit romanerna »Övergångstider» (1915) och
»Uvdalens patroner» (1917). G—gN.
Blomberg, Erik Axel, poet,
konstskriftställare (f. 1894 17/s), konstanmälare i
Stock-holms-Tidningen sedan 1920. Har utgivit
diktsamlingarna »Ensamhetens sånger» (1918)
»Människan och guden» (1919), »Jorden» (1920)
och »Visor (1924) samt den konstkritiska
studien »Den nya svenska konsten» (1923). B:s
lyrik omfattar dels intima visor, burna av en
ordknapp men innerlig känsla, dels
tankedikter över jagets förhållande till världshelheten,
i vilka huvudmotivet är den enskildes plikt
att med arbete, tankar och livsföring bidraga
till utvecklingen av den universala helhet,
varav han är en del.
Blomberg, Ernst, fackföreningsledare (1863
—1911). Kom vid femton års ålder i
koppar-slagarlära, deltog 1885 i bildandet av
koppar-slagarfackföreningen i Stockholm, inträdde
1893 i Järn- och metallarbetarförbundets
styrelse och var sedan 1896 förbundets
förtroendeman. Han var stadsfullmäktig i Stockholm
1903—05 och från andra urtima riksdagen
1905 till 1910 led. av Andra kammaren. B:s
praktiska läggning, klarsynta moderation och
kloka försiktighet gjorde honom personligen
mycket aktad även långt utanför
arbetarpartiet, i vars ledning han var en dugande och
sällsynt besinningsfull kraft. Ths.
Blomberg, Harry, författare (f. 1893 19/i2).
Var en tid typograf, sedan tidningsman. Hans
diktsamlingar (»Fejd och famn», 1917,
»Sjöfolk och färdemän», s. å., »Stora orons män»,
1918, »Kap Horn», 1920, »Landkänning», 1922,
»Jorden och jaget», 1924) äro mest klingande
sjö- och vildmarkslyrik, med sjömän, skyttar
och vagabondnäturer som hjältar; han har
frändskap med och intryck från Kipling,
Service och Karlfeldt. B. bar även skrivit
berättelser och en reseskildring från Island (1924).
Blomberg, Knut Hugo, statsrättslärare,
politiker (1850—1909), fil. dr i Uppsala 1875,
jur. kand. 1879 samt
1891 e. o. prof, och
1894 ord. prof, i
statsrätt, förvaltningsrätt
och folkrätt. Juris
hedersdoktor i Uppsala
1893. Var led. av
Första kammaren från
1894 till sin död och
från 1902 ordf, i
konstitutionsutskottet. B.
var högerman och
protektionist samt en av
förkämparna för
kam
marmajoritetens uppfattning i svensk-norska
unionsfrågor. I 20 år hade B. plats i
Uppsala läns landsting, vars ordf, han till sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
