Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blumenthal, Ida Albertina, född Gawell - Blumenthal, Leonhard - Blumenthal, Oskar - Bluntschli, Johann Kaspar - Blus - Bly, Pb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Blumenthal, L.—Bly
576
Har sedan 1890-talet under benämningen
Delsbostintan uppträtt med visor och
berättelser och genom stillsam humor, hurtigt
lynne och äkthet i framställningen vunnit stor
popularitet.
Blumenthal [blö’m-], Leonhard, greve
v., preuss. generalfältmarskalk (1810—1900).
Var under första slesvigska kriget stabschef
hos slesvig-holsteinska härens befälhavare,
preussiske generalen
v. Bonin, och under
1864 års krig
stabschef hos prins
Fredrik Karl. Som sådan
hade han väsentlig
andel i de tyska
framgångarna vid Dybböl
och Als. Han var
sedan general stabschef
hos preussiske
kronprinsen under 1866
och 1870—71 års krig
samt gjorde sig starkt
gällande vid fastställandet av krigsplanen
framför Sedan och vid Paris’ belägring. B:s
dagböcker från krigen 1866 och 1870—71
utgå vos 1902. C. O. N.*
Blumenthal [blö’m-], Oskar, tysk förf.
(1852—1917). Började som teaterkritiker i
Berliner Tageblatt och ledde sedermera 1888
—98 Lessmgteatern i Berlin. B. är mest
bekant som lustspelsförfattare, ofta i samarbete
med G. Kadelburg. Flera av B:s stycken ha
med framgang uppförts på svenska scener,
t. ex. »Profpilen», »Den stora klockan»,
»Storstadsluft». B:s styrka var dialogen, som ofta
är rik på lustiga infall.
Blu’ntschli, Johann Kaspar,
schweizisktysk rättslärd (1808—81), jur. prof, i sin
födelsestad Zürich 1833—45. Deltog även i det
politiska livet, förfäktade en »konservativ
liberalism» men lämnade
landet, missnöjd med
den politiska
utvecklingen, och var
professor i München 1848—
61, därefter i
Heidelberg. Även i Tysklands
politik deltog han men
utvecklade samtidigt
en rik, omfattande och
högt skattad
författarverksamhet på det
folkrättsliga, politiska
och statsrätts! iga
om
rådet. Mest bekant blev hans »Allgemeine
Staatsrecht» (1852; många uppl., övers, till
flera språk). I Heidelberg trädde folki ätten,
inom vilken han blev en tysk föregångsman,
i förgrunden i B:s vetenskapliga verksamhet.
Han skrev där bl. a. »Das möderne
Kriegs-recht» (1866) och »Das möderne Völkerrecht»
(1868). B. var icke någon djup tänkare, men
hans klara och formfulländade skrifter vunno
stor spridning, blevo översatta till en mängd
språk och skaffade honom ett världsberömt
namn. Hans självbiografi, »Denkwürdiges aus
meinem Leben», utgavs 1884.
Blus (fr. blouse). 1. Klädesplagg, liknande
ett slags vid skjorta, de franska och belgiska
arbetarnas vanliga dräkt. — B. kallas även
ett till kvinnodräkten hörande plagg, som
nyttjas tills, m. kjol av olika tyg, oftast vid
promenaddräkt. I fråga om b. bjuder modet
numera stor omväxling, särskilt till snittet.
Ett slags b. kallas jumper (se d. o.). —
2. Se B i 1 j a r d.
Bly, Pb, en av de längst kända och mera
allmänt förekommande metallerna. Den
viktigaste blymalmen är blyglans el.
bly-sulfid, PbS (se Blyglans). Om andra i
naturen förekommande blyföreningar se
Blymineral. Det i naturen förekommande b.
är ej enhetligt utan en blandning av två
isotoper (uranbly och toriumbly; se Atom, sp.
441). Atomvikter av olika blysorter äro därför
olika och kunna variera mellan 206 och 208.
Om b:s betydelse för bestämning av mineralens
ålder se Radioaktivitet. B:s
atomnummer är 82. För metallens framställning ur
blymalmen användes numera företrädesvis den
s. k. rostreduktionsmetoden, vilken 1898
avsevärt förbättrades och utvecklades genom
Huntington och Heberlein. Enligt detta
numera allmänt använda förfarande blandas
den krossade blyglansen med kalk och sand.
Blandningen rostas i rostugn, då b. överföres
till blysulfat. Det rödglödande rostgodset
underkastas därefter fullständig röstning med
blästerluft. Härvid bildas under
värmeutveckling basiskt blysilikat och kalciumplumbat
samt svavelsyrlighet, som bortgår i
rostgaserna och utnyttjas för svavelsyretillverkning.
Efter röstningen uthälles den bildade porösa
massan, får svalna, sönderslås och införes
jämte koks och vissa av malmens
beskaffenhet beroende tillsatser i en schaktugn för
metallens reduktion. I ugnens »ställ» samlar sig
underst b., däröver s. k. blysten, bestående av
sulfider av b. och en del andra metaller, samt
överst ett slaggskikt, innehållande järn- och
kalksilikat. På detta sätt erhållet b., ver
k-b 1 y, är ej direkt brukbart, enär det som
föroreningar innehåller en del olika metaller.
Det måste därför renas med tillhjälp av
särskilda metoder.
B. har på en färsk snittyta blåvit till
blågrå färg men anlöpes hastigt i luft genom
bildning av ett skikt av blyoxidul, Pb2O. B.
är tungt, spec. v. 11,35—11,37, smpt 327° C,
kpt 1,555° C. B. är mycket mjukt, kan lätt
skäras med kniv och ger ett svart streck på
papper. Det har ringa hållfasthet men stor
tänjbarhet. Brottgränsen uppgår vid gjutet
b. till omkr. 1,0 kg/kvmm, vid valsad
blyplåt till 1—1,7 och vid blytråd till 2,1—2,3
kg/kvmm. Till följd av sin mjukhet och
tänjbarhet kan b. lätt valsas och uthamras till
tunn plåt och bladmetall. Genom starkt tryck,
omkr. 75 kg/kvmm, kan det fås att flyta vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
