Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bly, Pb - Blyacetat - Blyackumulator - Blyarsenat el. Blyarseniat - Blyaska - Blyazid - Blücher, Gebhard Leberecht von - Blyerts - Blyertspenna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Blyacetat—Blyertspenna
578
vanlig temperatur, vilket man begagnar sig
av vid framställning av rör medelst pressning
genom munstycke. Vid temperaturer nära
smältpunkten blir b. nästan sprött. B. är dålig
ledare för värme och elektricitet. I sina
föreningar är b. 2. och 4-värdigt. Vid upphettning
i luft oxideras det raskt under bildning av
blyoxid och mönja. B. i kompakt tillstånd
löses praktiskt taget ej av utspädd saltsyra
eller svavelsyra, medan de i koncentrerat
tillstånd särskilt i värme (liksom salpetersyra)
lösa metallen. Rent, mjukt, kolsyrehaltigt
vatten löser, fast mycket långsamt, b. till
ett blykarbonat, vilket gör, att dricksvatten ej
får ledas genom blyrör, enär b. och dess
flesta föreningar äro giftiga (se
Blyförgiftning). Ur hårt vatten avsätter sig
på rörens insida ett lager av kalk och gips,
som skyddar metallen mot angrepp.
B. brukas till rör, plåt för takbeklädnad,
hagel och gevärskulor, inom kemiska
industrien till förblying av kokare och
kristalli-sationskärl, inom svavelsyrefabrikationen till
blykamrar, till elektrodplattor i
blyackumulatorer samt för att överkläda elektriska
led-ningskablar, till blylegeringar, till tätning av
avloppsrör m. m. Världsproduktionen av b
uppgick 1900 till 871,000 ton, 1910 till
1,132,900 ton, 1913 till 1,177,481 ton och 1920
till 841,693 ton och torde nu (1925) närma sig
samma kvantitet som 1913. Är 1920 fördelade
sig världsproduktionen så, att U. S. A.
producerade 46 %, Spanien 17 %, Mexiko 10 %,
Tyskland 6 % och övriga länder 21 %.
Tidigare var Amerikas andel i världsproduktionen
lägre och Europas större. E-t N-n.
Blyacetät, se Blyföreningar, sp. 581.
Blyackumulator, se Elektrisk
ackumulator.
Blyarsenät el. Bly afse n i ä t, blyets
arse-niksyrade salter. Blyortoarsenat, Pb3 (As 04)2,
användes i V2 %:ig vattenlösning för att
utrota skadeinsekter (se B e s p r u t n i n g).
Blyaska, en blandning av fint fördelat bly,
blyoxid och blyoxidul, vilken uppstår, om bly
under omröring upphettas i luften.
Blyazld, se Azider, Blyföreningar 1
och Initialsprängämnen.
Blücher, G e b h a r d Leberecht von,
preuss. generalfältmarskalk (1742 ie/i2—1819
12/9), furste av Wahlstatt. Under sjuåriga
kriget mellan Sverige och Preussen tjänade
B. i svenska armén (vid Mörnerska
husarerna) men blev 1760 tillfångatagen av
preussarna och ingick efter erhållet avsked ur
svensk krigstjänst s. å. vid ett preussiskt
husarregemente. Förbigången vid befordran, tog
han 1772 avsked som ryttmästare och levde
som godsägare i Pommern till 1787, då han
åter ingick i tjänst, som major. Under krigen
mot franska republiken ådagalade han stor
skicklighet som kavallerichef. Efter preussiska
arméns dagtingan 1806 kastade han sin ringa
styrka in i det befästa Lybeck men måste
dag-tinga och ge sig fången (7 nov. s. å.). Ut-
växlad fick han befälet i Pommern och
arbetade där ivrigt på arméns ombildning, till
dess han på Napoleons begäran avlägsnades från
sitt befäl. 1813
deltog B. som
armékårschef med utmärkelse
i slagen vid
Gross-Görschen, Bautzen
(maj) och Haynau och
vann som befälhavare
över schlesiska armén
den lysande segern
vid Katzbach
(Wahlstatt; 26 aug.). B.
tilltvang sig 3 okt.
övergången över Elbe vid
Wartenburg och
förenade sig med
nord
armén under kronprins Karl Johan, med
vilken han hade svårt att draga jämnt. Han
slog 16 okt. Marmont vid Möckern, deltog i
det stora slaget vid Leipzig (18 okt.) och i
stadens stormning dagen därpå. S. å. blev
han generalfältmarskalk och 1814 furste.
Under fälttåget i Frankrike 1814 segrade
B. först vid La Rothière (1 febr.) men ryckte
alltför djärvt fram (efter floden Marne) och
blev av Napoleon i grund slagen i en serie
strider (11—15 febr.). Men motgången var
tillfällig. B. tillbakaslog på ett nytt återtåg
Napoleon vid Laon (9—10 mars), de förbundna
ryckte fram mot Paris, och 30 mars stormade
B. Montmartre. — När kriget, efter
Napoleons återkomst 1815 från Elba, åter utbröt,
ställdes B. i spetsen för den preussiska armé,
som sändes till Belgien. I slaget vid Ligny
(16 juni) var den gamle fältmarskalken, som
fallit under sin skjutna häst, nära att sätta
livet till. Han utförde emellertid ett
skickligt återtåg och hann fram till Waterloo 18
juni i rätt tid för att undsätta Wellington
och förvandla det hotande nederlaget till en
lysande seger. Därefter tågade han mot Paris
och tvang den franska huvudstaden att
dag-tinga. Vid sin återkomst till Tyskland
mottogs B. som en fäderneslandets räddare och
befriare. För sin anfallsiver fick han
tillnamnet »Marschall Vorwärts» (»marskalk
Framåt»). Hans brev och tal utgåvos av
Schulze (2:a uppl. 1917). Biogr. av Scherr (6:e
uppl. 1909) och Unger (2 bd, 1906—08). (L.D.)
Blyerts, se Grafit.
Blyertspenna, skrivredskap, bestående av
en smal trähylsa, inneslutande en kärna av
blyertsmassa, som blottas genom hylsändans
tillspetsning (formering). Blyertsmassan
ut-göres av en sammanmald blandning av
pulvriserad grafit och finkornig lera, i fuktigt
tillstånd pressad till smala strängar, som torkas,
glödgas och avskäras i pennlängder. Den bästa
grafiten för ändamålet erhölls länge från
Sibirien. Trähöljet förfärdigas av mjukt,
lättklu-vet trä, företrädesvis amerikanskt »cederträ»
(se d. o.) av olika slag. Tillverkningen sker
vanl. så, att två skivor av trämaterialet förses
III. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
