Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blyföreningar - Blyförgiftning - Blyglans el. Galenit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Blyförgiftning—Blyglans
582
i utspädd salpetersyra. Användes fast i
mindre utsträckning än acetatet vid färgning och
tygtryckning, vid framställning av färger och
hlandat med blysuperoxid i tändsatser.
Blysulfat, Blyvitriol, PbSO4,
förekommer som mineralet anglesit och framställes
genom att man till lösligt blysalt sätter
svavelsyra eller ett sulfat. Vid kemisk analys
bestämmes bly som blysulfat. Genom uppkomst
av blysulfat på ytan hindras lösning av
blykärl i svavelsyra.
Blyacetat, Blysocker, Pb(OCOCH3)2,
3 H2O, framställes genom upplösning av
bly-glete i ättiksyra eller inverkan av syran på
bly vid närvaro av luftsyre. Det användes som
betmedel vid färgning och tryckning, till
framställning av blyfärger och -preparat, till
sicka-tiv (se d. o.) och som läkemedel (se
Blyföreningar 2).
Blysubacetat, Pb (OCOCH3)2.2 Pb (OH)a,
basiskt blyacetat, framställes genom
upplösning av beräknad mängd blyglete i varm
ättiksyra. Vanligen förekommer saltet som
20 %:ig lösning, »blyättika», el. »blyvatten»
(0,4 %:ig lösning). Brukas till framställning
av kromgult, kromrött, blyvitt och
aluminiumacetat, till förtyngning av siden samt vid
färgning. Blyvatten användes även inom
medicinen (se Blyföreningar 2).
B 1 y a z i d, Pb(N3)2, är ytterst explosiv. Se
A z i d e r och Initialsprängämnen.
Blykromat, Pb Cr O4, kromgult, är ett
orangegult pulver och anses som den
vackraste gula färgen för oljemålning.
Basiskt blykromat, PbCrO4.Pb (OH)2,
kromrött, brukas ävenledes vid oljemålning.
Både kromgult och kromrött äro giftiga och
mörkna genom inverkan av vätesvavla.
Blysilikat, blyhalter av kiselsyra av
växlande sammansättning. Ingå i starkt
lius-brytande glassorter (se G 1 a s). E-t N-n.
2. Inom medicinen äro b. på grund av sina
sammandragande (adstringerande) och
kylande egenskaper allmänt använda till utvärtes
bruk vid hudsjukdomar och sårskador. Så
ingår t. ex. blyoxid i ett flertal sammansatta
plåster och utgör huvudbeståndsdelen i
Em-pla’strum plu’mbicum, blyplåster, och
Ungue’ntum plu’mbicum, blysalva. Acétas
plu’mbicus, blysocker, användes någon
gång invärtes såsom blodstillande medel men
huvudsakligen i starka utspädningar till
ögonvatten (ej vid hornhinnesår), gurgelvatten
0. dyl. Solütio subacetätis plu’mbici,
blyättika, och dess utspädning, b 1 y v a
t-ten, brukas mycket vid sårskador.
Viktiga salvor äro: Ungue’ntum
hydrätocarbonä-tis plu’mbici, blyvittsalva (se d. o.);
Ung. tannätis plu’mbici, blytannatsalva
(mot liggsår), Ung. diachylon,
blyplåster-salva (mot eksem, fotsvett etc.).
Empla’st-rum sapönicum, tvålplåster (8 d.
blyplåster, 1 d. tvål), verkar uppmjukande och
av-stötande. Användes mot svålar och liktornar,
ofta med tillsats av salicylsyra. E. L—g.
Blyförgiftning är antingen akut el. kronisk.
Viktigast är den senare. Personer, som ha
mycket att göra med blyhaltiga föremål
(stilmetaller, vissa färger, smink m. m.) utsättas
lätt för b. Ofta tillsättes bly i kokkärl av
tenn och britanniametall, likaså kan emaljen
i billiga emaljerade järnkärl vara starkt
bly-haltig. Tennsoldater innehålla ofta 40 % bly
el. mera. Enl. giftstadgan få ej saluhållas
kärl, avsedda för födoämnen, där födan
kommer i omedelbar beröring med blypreparat
eller med emalj, varur vid en halv timmes
kokning med 4 % ättiksyra bly utlöses, eller
med legering (förtenning), innehållande mer
än 1 % bly. Legering, avsedd för lödning, får
dock innehålla 10 %. B., som lättast
igen-kännes på den svarta s. k. b 1 y s ö m m e n
på tandköttet, uppträder dels ss. svår
rubbning i det allmänna näringstillståndet med
utpräglad avmagring och blekhet, dels ss.
lidande i nervcentra — både hjärna och
ryggmärg — av mångahanda art (darrning,
lamhet, känsellöshet, kontraktur, ledsmärtor,
de-lirier, konvulsioner, blindhet m. m.), dels ss.
ett lidande huvudsakligen i tarmkanalens
nervapparater, s. k. b 1 y k o 1 i k. Anfall av
denna kännetecknas genom starka
koliksmärtor, envis förstoppning, hård och långsam puls
m. m.; de gå vanligen över på några dagar
men komma lätt åter. Man har kemiskt
uppvisat bly i nästan alla organ hos förgiftade.
De viktigaste medlen att förekomma
förgiftning inom de yrken, där man ständigt
sysslar med bly, äro god ventilation och den
yttersta renlighet. Bad och avförande medel
spela en betydande roll vid behandlingen.
Som motgift vid akut b. användas sulfat,
t. ex. av natrium (~glaubersalt») el.
magnesium (»engelskt salt»). Ljd; E. L-g.
Blyglanskristaller.
Blyglans el. Ga len i t, blysulfid, PbS, ett
vanligt blyglänsande mineral, som lätt klyves
i kubiska stycken. B. är den viktigaste
blymalmen och användes på grund av ringa
silverhalt ofta såsom silvermalm. B. uppträder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
