- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
589-590

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blågröna alger el. Cyanofycéer - Blågylta - Blåhake el. Blåhakesångare - Blåhallon - Blåhjon, Blåjon - Blåholts - Blåhäggsläktet, Bärmispel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

589

Blågylta—Blåhäggsläktet

590

En blågrön alg
(Gloeo-capsa polydermatica) i
kolonibildning.

två grupper äro de enda större växtklasser, där
ännu ingen sexualitet säkert påvisats.
Förökningen sker endast på vegetativ väg medelst
delning. Med cilier försedda svärmceller
saknas alldeles. Enstaka
celler kunna ombildås
till v i 1 c e 11 e r, s. k.
sporer, som genast
eller efter en
vilope-riod bli till nya
individ. Även kortare
cellrader, s. k. ho
r-m o g o n i e r, kunna
individualiseras och ge
upphov till nya
trådar. Flera visa oscil-

lerande och krypande rörelser, t. ex.
kryptråden (Oscillaria).

OjcöZaria-arter: a algtrådsspetsar, b, c celler från
algträdens mellersta del, t celler i delning.

Blågröna alger finnas överallt på hela
jorden, där överhuvud taget organiskt liv är
möjligt, i salt och sött vatten, på fuktig jord;
de ingå som beståndsdel i snöns och isens
flora i arktiska och antarktiska trakter,
liksom de bilda huvudmassan i de heta källornas
vegetation. Utgöra en viktig del av plankton
i hav och sjöar. Så t. ex. orsakas »vattnets
blomning» av släktet Aphanizomenon, och i
världshaven kan den röda Trichodesmium
ery-thraeum uppträda i sådana massor, att havet
miltals ser ut som blodfärgat. Röda havet lär
ha fått sitt namn av detta fenomen. Många
blågröna alger bilda i symbios med svampar
lavar (jfr Lavar); andra leva normalt inuti
andra högre växter, t. ex. i levermossor (t. ex.
Anthoceros), ormbunkar (t. ex. Azolla) och
även i vissa fanerogamer (t. ex. Cycas,
Gun-nera). över 1,000 arter äro kända. N. S-s.

Blågylta, en fisk, se Snultresläktet.

Blåhake el. Blåhakesångare,
Cyane-cula suecica, en med näktergalen besläktad
fågel. Har fått sitt namn av den blå färgen på
framsidan av hanens hals; det blå sträcker sig
från hakan ned på bröstet och omsluter en
röd fläck. Som häckfågel lever den i
fjälltrakterna och i höga norden, från Lappland
och n. Finland längs fjällen ned till Dovre i
Norge och Jämtland i Sverige. Om hösten
flyttar den söderut till Nordafrika. Födan
utgöres av insekter och larver. Sången är

Blåhake, Cyanecula »ueeica.

mycket välljudande. B. är en värderad
burfågel. Fridlyst. . Rend.

Blåhallon, se Björnbär.

Blåhjon, Blåjon, se B a r k bockar.

Blåholts, se Kampeschträ.

Blåhäggsläktet, Bärmispel,
Amela’n-chier, ett till rosväxterna hörande växt-

Blåhägg, A-melanchier spicata.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free