Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåsa - Blåsbaggar - Blåsbuske - Blåsbälg el. Pust - Blåsfotingar - Blåsgrund - Blåsinstrument - Blåsippa - Blåsjön - Blåskatarr el. Cystitis - Blåskägg, Riddar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Biåsbaggar—Blåskägg
596
kallas b. p u s t e 1. Varbildningen förorsakas
nästan alltid av mikroorganismer. — 2. Se
G a 1 1 b 1 å s a oeh Urinorgan.
Biåsbaggar, underfam. Malachiinae av
skal-baggsfam. Cantharidae. När de oroas, pressa
de ut små, med blod fyllda, gulröda blåsor på
sidorna av halsskölden o. bakkroppen. I. T—dh.
Biåsbuske.
Biåsbuske, Colütea, släkte bland
ärtväxterna med parbladiga blad och starkt
uppblåsta, tunnväggiga baljor, som vanligen
avfalla oöppnade. Som prydnadsbuskar odlas i
s. och mellersta Sverige C. arborescens (från
Sydeuropa), med gula blommor i
3—6-blom-miga klasar, och C. orientalis, med röda
blommor i 2—4-blommiga klasar. Båda anses
giftiga. G. M—e.
Blåsbälg el. P u s t, redskap för att
åstadkomma en luftström, avsedd att uppliva eller
underhålla förbränningen i en eldstad, att
avlägsna damm o. dyl. Består i sin enklaste form
av två lika stora, i vinkel ställda skivor, som
i vinkelspetsen äro förenade med ett gångjärn
och på sidorna sammanhållna av en mjuk,
hopvikbar skoning. Då skivorna föras isär,
indrages genom en
inåtgående
klaffven-til på skoningen luft,
som vid skivornas
sammantryckning
åter utblåses genom
ett i vinkelspetsen
anbragt rör.
Ersättes numera ofta av
någon anordning
med roterande fläkt.
Blåsfotingar,
Thy-sano’ptera el.
Phy-so’po da, små lång-
Utvecklingsstadier av växthustripsen.
sträckta, smala insekter av ungefär 1—5 mm
längd, vilka numera anses bilda en särskild
insektsordning. Sitt namn ha de fått av att deras
fötter äro försedda med en in- och utstjälpbar
blåsa, som tjänstgör som vidfästningsorgan.
Flera äro mycket betydande skadedjur, som
angripa många av människans viktigaste
kulturväxter. De i vårt land vanligaste och mest
skadliga arterna äro s äd e s t r i p s e n
(Limo-thrips denticornis), grästripsen
(Aptino-thrips rufus) samt ärttripsen (Kakothrips
robustus). F. ö. angripas tobaksplantan, vetet,
kakaoplantan, linet, sockerröret m. fl. viktiga
kulturväxter av b. I. T-dh.
Blåsgrund, grund för mezzotintogravyr (se d.
o.), framställd genom plåtens uppruggning med
tillhjälp av skarpkornig sand, som med
mekaniska hjälpmedel blåses mot plåtytan. H. W-n.
Biåsinstrument, se Musikinstrument.
Blåsippa, se Sippsläktet.
Blåsjön, en 41 kvkm stor sjö i n. v.
Jämtland, Frostvikens socken, 433 m ö. h.,
genom-fly tes av övre Faxälven. Vid dess n. ö. ända
Ankarede kapell.
Biåskatarr el. C y s t i t i s, inflammation i
urinblåsans slemhinna, i regel uppkommen
därigenom, att bakterier inkommit i blåsan.
Sjukdomen utmärker sig genom ömhet i
blås-trakten, smärtor, frossbrytningar, feber samt
oupphörliga retningar att låta urinen, vilken
är blandad med slem och var; den är alkalisk
eller sur. Behandlingen har att i främsta
rummet avlägsna orsakerna, då sådant kan
ske, undanskaffa biåsstenar, bota
förträngningar. Behandlingen är dels lokal i form av
sköljning el. indrypning av någon organisk
silverförening el. av borsyrelösning samt värme
över biåstrakten, dels allmän genom diet och
lämpligt mineralvatten (obs. urinens
reaktion) eller mjölk. Mjölonrisdekokt,
hexame-tylentetramin och salol ibland bra till
intagning. Heta bad, brunnskurer i
Contrexé-ville, Salzschlirf, Vichy etc. brukas i
kroniska fall. (J. B-m.)
Blåskägg (fr. Barbe-bleue), R i d d a r,
även-tyrshjälte i en saga av Perrault. Rik, grym och
ful, med stort blått skägg, dödar B. den ena
hustrun efter den andra, som överträtt hans
förbud att öppna dörren till det rum, där han
gömt sina offers lik. Slutligen dödas han av
bröderna till den unga flicka, som han senast
Bandade växthustripsen
(Parthenothrips dracenae).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
