Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bläckfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Bläckfiskar
606
utgöres av den av manteln omgivna
inälvs-säcken; mellan denna och manteln ligger den
rymliga mantelhålan, vari bl. a. gälarna ligga.
— Tratten är ett koniskt muskulöst rör, som
med den vidare ändan mynnar i mantelhålan
och med den smalare utåt. Då mantelhålan
hoppressas genom sammandragning av
mantelns muskler, utdrives andningsvattnet
stötvis genom tratten, i det mantelspringan genom
vissa klaffanordningar fullständigt stänges.
Omvänt stänges vid inandning tratten genom
en klaff, så att vattnet endast inströmmar
genom mantelspringan. Denna mekanism, som
oavbrutet arbetar, representerar samtidigt b:s
rörelseorgan, i det att det utstötta
andningsvattnet driver djuret stötvis med bakändan
före, då tratten är riktad framåt, men även
med huvudet före, om tratten böjes om bakåt.
Tratten och armarna anses anatomiskt
motsvara foten hos andra blötdjur. Armarna äro
på insidan försedda med talrika, ibland till
hårda hakar ombildade sugskålar.
Ett verkligt yttre skal finnes bland nu
levande b. blott hos Nautilus, som därför
populärt kallats »pärlbåts-s näck a», men till-
Bild 1. Sepia officinalis från baksidan.
kom alla utdöda b. från den paleozoiska tiden
och de allra flesta från den mesozoiska. Hos
ortoceratiterna (se d. o.) var detta skal rakt,
hos ammoniterna (se d. o.) spiralrullat åt
ryggsidan i ett plan, liksom hos Nautilus.
Alla yttre b.-skal äro genom tvärväggar
uppdelade i en enkel rad av kamrar, av vilka
blott den yttersta utfylles av djuret, medan
de andra äro luftfyllda och beteckna de
platser, där djuret under skalets tidigare tillväxt
suttit. Mitt igenom alla skiljeväggarna går
ett fint rör, sifonen, som innehåller en från
djuret utgående vävnadssträng. Luftkamrarna
motverka skalets stora vikt och bilda en
hydrostatisk apparat, som möjliggör simning.
Hos utdöda former kan man steg för steg
följa skalets tillbakabildande; hos nu levande
b. (utom Nautilus) är det helt inneslutet i
huden eller saknas. (Det tunna skal, som
omger honan av »papperssnäckan», Argonauta
argo, avsöndras från de utvidgade ändarna
av ett armpar och motsvarar ej de. liksom
Bild 2. Pärlbåt (Nautilus pompüius), skalet i
längdgenomskärning, djuret blottat.
hos andra blötdjur, från manteln avsöndrade
egentliga b.-skalen.)
B:s hud är rik på s. k. kromatoforer, stora
färghaltiga celler, som under nervsystemets
inflytande kunna utvidgas och sammandragas,
varpå b:s stora förmåga att skifta färg
och teckning grundar sig; de vid bottnen
levande b. begagna sig liksom flundrorna
främst härav för att uppnå skyddande likhet
med denna. Djuphavsformerna äro ofta
försedda med fosforescerande lysorgan med ibland
färgat ljus. Nervsystemet utmärkes av att de
stora ganglierna (se B 1 ö t d j u r) ligga tätt
sammanslutna kring svalget, bildande en
verklig hjärna och skyddade av en omgivande
broskkapsel, till sin uppgift jämförbar med
ryggradsdjurens kranium, ögonens
synförmåga är hos de tvågälade b. säkerligen lika
stor som hos fiskarna; till sin byggnad
påminna de om ryggradsdjurens ögon och äro
bland de ryggradslösa djuren utan
motsvarighet. — Det muskulösa s. k. svalghuvudet är
beväpnat med ett par kraftiga,
papegojnäbb-liknande käkar av kitin (fig. 3) och innesluter
en rasptunga (radula; se Blötdjur).
Mat-smältningskanalen är relativt kort, då b. leva
av animalisk föda, som de hastigt smälta.
Magen ligger närmare bakändan; från den
löper ändtarmen i riktning framåt och
utmynnar i mantelhålan bakom tratten, så att
ex-krementerna utföras med andningsvattnet. I
Bild 3. Käkar av bläckfisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
