Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bläcksvamp - Bläcksäck - Bläddreört - Blädinge - Blädning - Blädningsgallring - Blända - Blända (sagohjältinna) - Bländare - Bländning - Blänkfyr el. Blinkfyr - Blära - Bläsand - Bläsgås - Bläster - Blästerkon - Blästermätare - Blästerprovare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Bläcksvamp—Blästerprovare
610
Fjällig bläcksvamp.
Bläcksvamp, Coprinus, ett släkte
skivsvam-par, utmärkta genom att skivorna och ofta
hela svampen vid mognaden sönderfalla till en
bläckliknande vätska. Hit hör en av våra
bästa och allmännast förekommande ätliga
svampar, fjälliga bläcksvampen
(Coprinus comatus), igenkänd på sin fjälliga,
klocklikt cylindriska hatt och ringförsedda fot.
Är användbar endast som ung, medan
sporskivorna ännu äro ljusa.
Bläcksäck, se Bläckfiskar, sp. 607.
Bläddreört, se B 1 å s ö r t.
Blädinge, socken i s. Småland, invid sjön
Salen, s. v. om Växjö; Allbo härad,
Kronobergs län; 80,64 kvkm, 936 inv. (1925).
Sten-åldersgravar. Trakten är jämn, rik på skogar
och mossar. 1,192 har åker, 3,700 har
skogs-och hagmark. Annex till Vislanda, Allbo
kontrakt, Växjö stift.
Blädning, se Skogshushållning.
Blädningsgallring, se Skogshushållning.
Blända. 1. I fotografien, se Avblända.
— 2. Beröva någon synen; fordom nyttjat
som straff.
Blända, småländsk sagobjältinna, se Blenda.
Bländare, se Fotografiska objektiv.
Bländning, den skärm av dubbla brädlag
med makadamfyllning emellan, som vid
särskilt farliga skjutbanor uppställes för att
förekomma direkta skott över kulfånget.
Blänkfyr el. B 1 i n k f y r, benämning å
fyrar, vilka visa regelbundet återkommande
ljussken (blänkar), åtskilda av mörker av
längre varaktighet än blänkarna. Se Fyr.
Blära, Mela’ndrium, växtsläkte av fam.
Ca-ryophyllaceae. Står nära Silene (g 1 i m s 1 ä
k-t e t), från vilket det avviker genom att
frukten är enrummig. Från Lychnis
(gökblomster) skiljs det genom att den
öppnade kapselns mynning är försedd med 10 (el.
5 i spetsen kluvna) tänder. Vanligaste svenska
arterna äro rödbläran (M. rubrum), med
långt mjukhåriga stjälkar och röda blommor,
och vitbläran (M. album), med korthårig
stjälk och vita blommor; den förra växer i
lundar och på ängar, den senare på åkrar och
vid gårdar. De äro tvåbyggare och
samman
föras stundom till en art (M. dioicum).
Fjäll-b 1 ä r a n (M. apetalum) i lapska fjällen har
tvåkönade blommor. G. M-e.
Bläsand, se Änder, egentliga.
Bläsgås, se Gåsfåglar.
Bläster kallas den mer eller mindre
kraftiga luftström, med vars tillhjälp
förbränningen (oxideringen) i ugnar och vissa
eldstäder genomföres. För att b. skall kunna
åstadkommas, komprimeras luften uti
blås-maskiner (kompressorer). Graden av blästerns
kompression angives genom uppmätning av
dess tryck medelst s. k. blästerprovare
(se d. o.). Alltefter den intensitet, varmed
man önskar förbränningen genomförd,
varieras b:s tryck; vid bessemerverk 800—1,000
mm kvicksilver. Vid en del processer, t. ex.
masugnsprocessen, brukas varm b.
Uppvärmningen sker då oftast medelst avloppsgas från
de för processens genomförande använda
ugnarna. B. ledes i rör från biåsmaskinerna till
förbrukningsstället. Är den kall, kunna enkla
plåtrör begagnas, varemot blästerledningarna
för varmbläster infodras med eldfast tegel
eller isoleras utvändigt. E. S. B.
Blästerkon, se Blästerrör.
Blästermätare betecknar vid kupolugnsdrift
ofta detsamma som blästerprovare (se
d. o.), anordnad för att uppmäta
blästerluf-tens volym.
Blästerprovare, instrument för att
bestämma blästerns tryck. B. består av ett U-formigt
öppet glasrör, fäst på en graderad
mässingsplåt. Röret är till en del fyllt med
kvicksilver, och dess ena gren är förenad med
Ködblära, Melandrium rubrum.
IIL 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
