Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bockort - Bockrot - Bocksbeutel - Bocktörne - Bockskay, Stefan (István) - Bod - Boda (socken i Dalarna) - Boda (socken i Värmland) - Bodafors - Bodajbo - Bodarne - Bodarnesjön (Bodernasjön) - Bodarp - Bodden - Bode - Bode, Johann Elert - Bode, Wilhelm von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Bockort—Bode
630
Bockort, se Gruvbrytning.
Bockrot, se Back-anis.
Bo’cksbeutel [-båitol], korthalsad, bukig
butelj för vinet från Stein i Franken
(Stein-wein). Även namn på vinet.
Bocktörne, Lycium, till fam. Solanaceae
hörande släkte med rörformig el. trattlik
blomkrona och bärfrukt. Omkr. 70 arter i nästan
alla tempererade länder; de flesta små träd
eller buskar, vanligen med tornar. L.
halimi-folium, en medelstor buske med långa
vidje-lika grenar, violetta blommor och orangeröda
bär, odlas hos oss i trädgårdar och
förekommer här och där förvildad. G. M-e.
Bocskay [båTJkai], Stefan (I stvän),
furste av Siebenbiirgen (1557—1606), besläktad
med Sigismund Bäthory. Högt begåvad,
fosterlandsälskande och äregirig, förmådde han
Bäthory att sluta förbund med kejsaren mot
turkarna, förmäldes med en österrikisk
ärke-hertiginna och erövrade 1595 staden
Tir-govistea i Valakiet från turkarna. Ovilja
mot B. från de senare furstarna Bäthory
drev honom till kejsar Rudolf II:s hov. Då
denne emellertid sökte beröva ungrarna deras
konstitution och religionsfrihet, fördrev B.,
som 1604 återvänt hem, den kejserlige
generalen Basta ur Siebenbürgen, valdes 1605 till
furste först i Siebenbürgen, sedan även i övre
Ungern, och erkändes av Porten som sådan.
Med kejsaren avslöt han den viktiga freden i
Wien 29 juni 1606; enligt denna fingo
ungrarna sina konstitutionella och religiösa
rättigheter garanterade både i Siebenbürgen och
den kejserliga delen av Ungern. B. erkändes
som furste; hans folk fick rätt att självt för
framtiden välja sina härskare. B. blev
därigenom en ungersk nationalhjälte. Han avled
kort efter freden. Biogr. av Lencz (1917).
Bod, gammalt inhemskt namn på Tibet.
Boda, socken i Dalarna, n. ö. om Siljan och
Rättvik; Rättviks tingslag, Kopparbergs län;
133,56 kvkm, 2,065 inv. (1925). Till större
delen höglänt skogsbygd. Den odlade jorden
ger rätt god avkastning. Inom socknen ligger
Osmundberget, bekant för sin rika flora och
de på 1860-talet anställda misslyckade
borrningarna efter bergolja. 1,167 har åker, 11,291
har skogs- och hagmark. Västerås stift,
Rättviks kontrakt.
Boda, socken i s. Värmland kring Vadälven
och intill Värmelens ö. strand; Jösse härad,
Värmlands län; 83,02 kvkm, 1,411 inv. (1925).
Folkmängden minskad med mer än en
tredjedel sedan 1880. Odlad slättbygd kring sjöarna
Säveln och Emsen, utkanterna höglänta
skogsbygder. 1,674 har åker, 5,265 har skogs- och
hagmark. Bildar med Brunskog och Mangskog
ett pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Bodafors, möbelfabrik i n. Småland, 16 km
s. om Nässjö, i Norra Sandsjö socken,
Jönköpings län. Tillverkning av möbler och
inredning av banker, affärslokaler och biografer
m. m. Ägare: a.-b. Svenska möbelfabrikerna,
grundat 1918. Aktiekap. 7 mill. kr.
Bodajbo’, ort i ö. Sibirien, guvern. Irkutsk,
vid Vitim, residensort i distriktet B o d a
j-binsk (33,091 inv., 1920). Centrum för
Sibiriens viktigaste guldvaskningsdistrikt.
Bodarne, socken i v. Närke, se R a m u
n-d e b o d a.
Bodarnesjön (B o d e r n a s j ö n), liten sjö
på Tiveden, se Ramundeboda.
Bodarp, socken i s. ö. Skåne, n. v. om
Trälle-borg; Skytts härad, Malmöhus län; 7,5 kvkm,
346 inv. (1925). Bördig slättbygd. 741 har
åker. Skog saknas. Bildar med Västra
Tom-arp, Skegrie och Håslöv ett pastorat i Lunda
stift, Skytts kontrakt.
Bodden, »bukt», grunda havsbukter eller
strandsjöar i Pommern och på Rügen,
uppkomna genom landsänkning. Störst äro
Greifs-walder B. samt Saaler B. innanför halvön Dars.
Även Stettiner Haff är en b. och intet haff.
Bode [bå’de], biflod till Saale i
Nordtyskland från Harz, 160 km. Kanal från
Oschers-leben till Oker.
Bode [bå’do], Johann Elert, tysk
astronom (1747—1826), förste utgivare av »Berliner
astronomisches Jahrbuch» (1774), direktor vid
observatoriet i Berlin. Bland B:s arbeten
märkas »Anleitung zur Kenntnis des
gestirn-ten Himmels» och »Uranographia, sive
astro-rum descriptio», omfattande positioner för
17,240 stjärnor. Led. av sv. Vet.-akad. 1794.
Om Bodeslag se Solsystem. S. A-f.
Bode [bå’de], Wilhelm von, tysk
konstforskare och museiman (f. 1845). Blev 1883
direktör för samlingen av skulpturer från den
kristna tiden vid de kungl. museerna i Berlin,
1890 direktör för
mål-ningssamlingen därstädes, var 1905—
20 generaldirektör för
de kungl. museerna;
adlades 1913. Genom
klokt planlagda och
lyckligt genomförda
nyförvärv liksom
genom smakfull,
miljöbildande anordning av
samlingarna kunde B.
under sin
verksamhetstid skaffa Berlins
museer en rangplats
bland Europas
konstsamlingar. På många
områden stå de nu,
tack vare B:s arbete,
i jämbredd med världens förnämsta. De av B.
vårdade samlingarna inrymdes 1904 i det för
ändamålet på hans initiativ uppförda
Kaiser-Friedrich-Museum (se B e r 1 i n). Som
konstforskare har han varit mycket produktiv och
genom ovanlig kunskapsrikedom och skärpa i
omdömet intagit en ledande plats bland sin
tids vetenskapsmän. Bland hans främsta lärda
arbeten märkas »Studien zur Geschichte der
holländischen Malerei» (1882), »Geschichte der
deutschen Plastik» (1885), »Italienisehe Bild-
W. von Bode. Etsning av
M. Liebermann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
