Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boerkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Boerkriget
644
Karta över skådeplatsen för boerkriget och angränsande delar av Sydafrika.
trupper måste draga sig tillbaka till
Ladysmith, och under befäl av Joubert fortsatte
boerna långsamt sin framryckning samt
tillfogade den engelska armén, under generalen
sir George White, åtskilliga allvarliga
motgångar. Härigenom uppdrevs boernas
segervisshet. Presidenten Steijn lät nu (1 nov.)
Oranjefristatens trupper över Oranjefloden
inrycka i n. Kapkolonien, där deras
ankomst bragte en begynnande upprorsrörelse
till fullt utbrott. Såväl där som i Bechuanaland
och Natal förklarades de områden boerna
lyckades besätta för annekterade av
Oranjefri-staten eller Transvaal. Den brittiske
överbefälhavaren, sir Redvers Buller, hade haft
för avsikt att med större delen av sin styrka
inrycka i Fristaten och över Bloemfontein
framtränga till Pretoria. I stället måste han
nu själv begiva sig till Natal, där general
White med 13,500 man var fullständigt
innesluten i Ladysmith, och främst ägna sig åt
undsättningen av denna stad.
Engelskt fältsjukhus i Sydafrika under boerkriget.
Den närmaste tiden
utmärktes av upprepade
olycksslag för
engelsmännen. Den avdelning under
befäl av lord Methuen,
som skulle undsätta
Kim-berley, rönte kännbara
förluster i striden vid
Mod-der river (28 nov.) mot
general Cronje och led 10—
11 dec. mot honom ett
allvarsamt nederlag vid
Ma-gersfontein (se d. o.).
Olyckorna nådde sin höjd, då
Buller själv totalt
misslyckades i sitt första försök
att undsätta Ladysmith, i
det hans illa planerade och
med exempellös
oförsiktighet utförda angrepp mot
boerna under Botha i
deras ställning vid Colenso
(15 dec.) resulterade i en
kännbar förlust. Först
dessa nederlag gjorde det
klart för alla huru oerhört
boernas stridsvärde förut
underskattats. Omfattande
mobiliseringsåtgär-der företogos nu, och i det brittiska rikets
skilda delar uppsattes frivilliga hjälpkårer.
Dessutom beslöt regeringen att sända lord Roberts
till krigsskådeplatsen som högste befälhavare
med general Kitchener som stabschef. Lord
Roberts anlände 10 jan. 1900 till Kapstaden och
grep sig genast an med fälthärens
reorganisa-tion. Under tiden hade Buller förberett ett nytt
försök att undsätta det hårt beträngda
Ladysmith. Han misslyckades emellertid även nu
(drabbningarna vid Spion kop 23—24 jan. och
Vaalkranz 5—6 febr.). I början av febr, voro
emellertid Roberts’ förberedelser avslutade. Un.
der det general French 15 febr, undsatte
Kim-berley, anryckte Roberts mot den s. därom
kvarstående boerarmén under Cronje, som
instängdes vid Modder river och efter 9
dagars hårda strider tvangs att kapitulera med
4,300 man vid Paardeberg 27 febr. Denna
händelse kan betecknas som krigets
avgörande vändpunkt.
Roberts’ framryckning fick omedelbart sin
återverkan i Natal och Kapkolonien,
Ladysmith undsattes omsider 28 febr., och de i
Kapkolonien kringströvande fristatsboerna
retirerade skyndsamt över Oranjefloden.
Lord Roberts framträngde nu raskt i
Fristaten, och 13 mars kunde han intåga i
Bloemfontein. Ett fredsanbud från de båda
boerpresidenterna på grundvalen av status
quo före krigsutbrottet hade 11 mars
avvisats av lord Salisbury. Efter sex veckors
nödtvunget uppehåll i Bloemfontein
återupp-togo engelsmännen med maj månads ingäng
framryckningen. De rönte endast svagt
motstånd, 31 maj intogs Johannesburg, och 5
juni intågade lord Roberts i Pretoria. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
