Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bojardo, Matteo Maria - Bojer - Bojer, Johan - Bojert - Bojesen, Ernst - Bojkott - Bo Jonsson (Grip)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Bojer—Bo Jonsson
684
legendkretsen kring Karl den store. Tonen i
dikten är ironisk och skämtsam, något som
ej hindrar författaren från att upphöja
rid-dartidens dygder och uppställa dem som ett
mönster för sin samtid. — B. hann aldrig
fullborda sin dikt, men Ariosto upptog
händelsernas tråd på det ställe, där »Orlando
inna-morato» avbröts. Litt.: »Studi su B.» (1894);
monografi av Bertoni (1904). Jfr B e r n i.
Bojer, forntida, vitt förgrenat keltiskt folk,
vars förnämsta stamhåll var Boihemum,
»bo-jernas hem», nuv. Böhmen. En gren av b.
inföll jämte helvetierna i Gallien (Frankrike)
år 58 f. Kr. men blev slagen av Caesar.
Bojer, Johan, norsk författare (f. 1872).
Fick föga undervisning och prövade olika
yrken, innan han 1894 debuterade som
dramatiker och med ett stipendium begav sig ut på
resor. Romanerna »Et
folketog» (1896), »Den
evige krig» (1899) och
»Moder Lea» (1900)
gjorde honom berömd;
de handla alla om hur
norsk politik fördärvar
människors karaktär.
»En pilgrimsgang»
(1902; sv. övers. 1903)
och »Troens magt»
(1903; sv. övers. 1904)
äro djupare i sin
psykologi, liksom de före
gående pessimistiska
medan optimismen bryter fram i »Fangen som
sang» (1913) och »Den store hunger» (1916.
»Dyrendal» (1919) är en brett lagd bygde
skildring, »Den sidste viking» (1921) en roman
från lofotenfisket. Dessutom har han skrivit
berättelser (»Paa kirkevei», sv. övers. 1898;
»Stille veir», 1920, »Vor egen stamme, 1924,
m. fl.) och skådespel (»Brutus», 1904, »Maria
Valevska», uppf. i Stockholm 1913, m. fl.). B.
är en betydande, fantasifull och idérik
författare med starkt konstruktivt drag.
Bo’jert, ett slags mindre, flatbottnade
fartyg, som på 1500-talet voro mycket vanliga i
Holland o. Flandern. Även i Sverige
före-kommo under 15—1600-talen s. k. bojertar
el. b o j o r t a r. De lära ha haft tre master
samt omkr. 60 mans besättning.
Bojesen, Ernst, dansk bokförläggare (f.
1849). Grundade 1878 en konst- och
förlagsaffär och gjorde sig snart bemärkt för
initiativrikedom och ett verksamt intresse för
konstens och bokhantverkets intima
förbindelse. Affären, som 1896 övergick till a.-b.
Det nordiske forlag, förenades 1903 med
förlaget Gyldendalske boghandel till a.-b.
Gyl-dendalske boghandel Nordisk forlag (G. B.
N. F.). B. blev meddirektör men drog sig
tillbaka 1914.
Bojkott, ekonomisk och
socialpolitisk beteckning, som leder sitt ursprung
från en engelsk kapten, Charles C u
n-ningham B oy c o 1 1 (1832—97), vilken på
1880-talet som godsförvaltare på Irland på
grund av omedgörlighet mot sina arrendatorér
utsattes för ovilja, hot och förföljelse. Då
Boy-cott vägrade medge begärd nedsättning å 25
% av arrendena, påbjöd den irländska
lantligan, att ingen finge arbeta åt honom eller
över huvud ha någon beröring med honom.
Med hjälp av 50 frivilliga arbetare från norra
Irland och under skydd av 900 soldater
bärgades slutligen hans skörd. — B. kallades efter
dessa tilldragelser allt oftare ett avbrytande
inom ett samhälle el. ett land av
affärsförbindelser el. umgänge med en viss person,
en viss firma, förbud el. undvikande att
köpa hos en viss person el. en viss vara. Efter
b. bildades verbet bojkotta. B. är på så
sätt ett led vid arbetsinställelse, att
vederbörande arbetsgivare blockeras, d. v. s. ej får
organiserad arbetskraft. B. tillgripes inom
olika länder i stor utsträckning av arbetarna
i samband med skilda slag av tvister med
arbetsgivarna. Sålunda kunna
arbetarorganisationerna besluta b. mot varor och
tjänster, framställda med strejkbrytares tillhjälp
eller hos arbetsgivare, med vilka arbetarna,
resp, deras organisationer, kommit i konflikt.
Inom den amerikanska arbetarrörelsen har b.
kommit till vidsträckt användning genom
»the label», d. v. s. ett märke, som såsom
an-befallning till köp sättes på artiklar,
producerade inom »closed shops» — sådana, där
endast organiserade arbetare äro sysselsatta.
- B. har också stundom använts mot t. ex.
handlande, som sälja till strejkbrytare etc.
A rbetsgivareföreningen förpliktar i vissa fall
små medlemmar att avbryta förbindelse med
affär, som handlar mot dess intresse.
Fabrikanters och handlandes
prisöverenskommelser ledsagas ofta av bestämmelse om b. mot
den, som bryter överenskommelsen. .
Detaljhandlande ha använt b. mot grossister, som
ha sålt till kooperativa föreningar. B. anses
i svensk rätt icke lagstridig, om man ej vill
framtvinga den med olagliga medel, såsom
lögnaktiga uppgifter o. dyl.
I folkrättslig bemärkelse är b. en i
repressaliesyfte verkställd handelspolitisk
avspärrning av annat land för att, då andra
rättsmedel icke visat sig till fyllest, tvinga
detta till vissa medgivanden (se Blockad
1). Historiskt ryktbara äro t. ex. Kinas b.
mot Amerika 1905 och Turkiets mot
Österrike 1908. I Folkförbundsaktens art. 16 har
ekonomisk b. sanktionerats som
påtryckningsmedel mot en stat, som börjat ett illegitimt
krig. -1m-
Bo Jonsson (Grip), en av den svenska
medeltidens märkligaste politiska personligheter
(f. trol. i början av 1330-talet, d. 1386). B:s
släkt förde ett griphuvud i vapnet och torde
ej ha innehaft stor förmögenhet eller
framskjuten ställning (en senare kombination med
Algotssönernas släkt anses oriktig), men han
var på mödernet befryndad med flera av
rikets främsta ätter. B. var från 1358 en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
