Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokhandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Bokhandel
704
bokhandelns huvudsäte är London; därnäst
komma Oxford, Cambridge, Edinburgh,
Glasgow och Dublin. Den engelska
förläggarverk-samheten är av högst betydligt omfång, såväl
med hänsyn till tryckalstrens antal som till
upplagornas storlek. En egendomlighet äro de
engelska s. k. »second-hand books», som fås
i antikvariaten till mycket nedsatt pris. Under
senare år ha tillkommit de s. k.
wholesale-agents eller engrosbokhandlarna, vilkas
verksamhet fått stor omfattning och som i någon
mån motsvara de tyska barsortimenten.
Dylika finnas förnämligast i London men även i
några andra av de mera betydande städerna,
såsom Edinburgh och Liverpool, och förse så
gott som helt och hållet de mindre
boklådorna. Vissa av dessa firmor, t. ex. W.
Daw-son & sons, ha sin huvudsakliga verksamhet
riktad på kolonierna. — Förenta
staternas b. är organiserad på samma sätt som
Englands. Ännu utgöres en stor del av den
litteratur, som tryckes där, av eftertryck från
engelska och tyska originalarbeten; Förenta
staterna ha nämligen hittills ej velat deltaga
i något fördrag till skydd för den litterära
äganderätten på annat sätt, än att de böcker,
som äro försedda med ordet »Copyright»,
kunna inregistreras i statsbiblioteket i
Washington (registreringsavgift 1 dollar); de
åtnjuta då ett visst skydd för eftertryck. New
York, Filadelfia och Boston äro huvudorter
för den amerikanska bokmarknaden. I
Nordamerika trycktes 1040—1776 omkr. 8,000
böcker och 1876—1900 (enl. American catalogue)
170,000. — I Italien utvecklades b. först
efter 1866; sedan dess har den gått raskt framåt
med den tyska bokhandeln till förebild samt
har nu en bokproduktion, som tävlar med
Frankrikes.
I Danmark fick b. ej någon fastare
utveckling förrän efter 1770, då Sören
Gylden-dal öppnade b. i Köpenhamn. Han fick flera
dugliga efterföljare, däribland Jacob
Deich-mann, som tog initiativet till den 1837
stiftade Boghandlerforeningen i K j
ö-b e n h a v n, sedan 1905 kallad Den danske
boghandlerforening, från vilken tid
man kan räkna Danmarks b. som ordnad.
Denna antar rabattberättigade bokhandlare
och övar huvudinflytandet på hela den danska
b. Denna förening, som 1923 hade 33 medl.,
företräder förläggarintressena. Sedermera ha
tillkommit Dansk provins
boghandlerforening från 1891 och K ö b e
n-havns boghandlerforening från
1893, vilka båda arbeta för
sortimentsbok-handelns intressen. Den stora
förlagsfirman Gyldendalske boghandel
utgick ur föreningen 1917 på den grund, att
den ansåg sig icke ha fria händer att ordna
sin försäljning vid bokhandelns sida genom
ombud: forhandlere. Genom detta steg
ha bildats två slags bokhandelssystem i
Danmark: bokhandlarföreningens med fast
antagna bokhandlare (rabattberättigade) och Gyl-
dendals med bokhandlare och »forhandlere».
Boghandlerforeningens organ är Dansk
Bog-handlertidende. 1924 funnos i Danmark 416
rabattberättigade bokhandlare (med 118
filialer), därav i Köpenhamn 130, samt 553
»forhandlere».
I Finland hade b. länge samma typ som
i Sverige men har från 1920 grundats på
kvar-talsbetalningsprincipen. Ä-conditions-systemet
har övergått till att endast omfatta
provsändningar, och rekvisitionerna göras sedan i fast
räkning med förhöjd rabatt och
likvidskyldighet kvartalsvis. Den organiserade
bokhandeln i Finland kan i egentlig mening räknas
från 1858, då Finska förlagsföreningen
grundades, ehuru redan från 1843 den
svenskspråkiga delen av landet genom ordnade
boklådor hade förbindelser med de svenska
förlagen. 1903 stiftades Finska
bokhandlareföreningen, vars uppgift är att
främja yrkesskickligheten och b:s sunda
utveckling. Den förra föreningen hade 1924 20
medl. och 80 antagna bokhandlare och den
senare 67 medl. För att tillgodose
bokspridningen på den finskspråkiga landsbygden hade
förläggarna förut antagit agenter, som
sorterade sig med ett litet lager för avyttring.
Utvecklingen har emellertid medfört, att för
bokspridningen i landsortsdistrikten från 1901
bildats Landsortsbokhandelsförbundet
(Maalaiskirjakauppaliitto), som antar
kom-missionärer (bokhandlare) på enahanda sätt
som Finska förlagsföreningen. Är 1923
räknade förbundet 12 medl. och 204
kommissio-närer; de ha organiserat sig i en särskild
förening, Finska
landsortsbokhand-1 ar ef ö r en i ngen. Utom ovannämnda slag
av bokförsäljare finnas andra, inrättade genom
s. k. bokhandelscentraler, som driva
bokförsäljning i stort och ha sina särskilda
försäljare. Den äldsta av dem, a.-b. V a 1 i
s-tus, grundades 1901 och a.-b.
Järnvägs-bokhandeln 1910 med 120
försäljningsställen. Dessutom finnes Sko 1m at e r i
a-lie-Centralen, som 1923 hade 78
försäljare. Finland har på det sättet fått ett stort
antal fasta bokförsäljningsställen, inalles
omkr. 500. Till grund för all b. ligga de 1913
av dåv. centralorganisation antagna
affärsreg-ler, som reviderats 1923. I Helsingfors finnes
en av nordens största bokhandelsaffärer,
Akademiska bokhandeln, som även driver stor
internationell b. Som organ för Finlands
bokorganisationer utkommer i Borgå Finsk
Bokhandelstidning, uppsatt 1864. I Finland
ut-kommo 1922 omkr. 1,900 böcker, därav omkr.
600 på svenska.
I Norge har b. en liknande eller ännu
mera demokratisk organisation än i Danmark
genom att alla förläggare och bokhandlare äro
medlemmar av den 1851 stiftade Norsk
boghandlerforening. Nya
rabattberättigade bokhandlare antagas av föreningens
styrelse. Innanför nämnda förening verka
ytterligare tre, nämligen: Den norske for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
