Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonaparte, Maria Lætitia, f. Ramolino - Bonaparte, Mathilde - Bonaparte, Napoléon - Bonaparte, Napoléon Eugène Louis Jean Joseph - Bonaparte, Napoléon Joseph Charles Paul (prins Napoléon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Bonaparte, M.—Bonaparte, N. J. Ch. P.
786
släkten Bonaparte.
med Lætitia Ramolino (1750—1836).
Louis (1778—1846), konung av
Holland 1806-10. G. 1802 m.
Hortense de Beauharnais.
Charles
Na-poléon
Louis (1804
—81),
storhertig av
Kleve och
Berg 1809—
13.G.1825m.
Charlotte B.
Napoleon III
(Charles Louis
Napoléon, 1808
—73),
fransmännens kejsare
1852—70. G. 1853
m. Eugénie de
Guzman y de
Portocarrero,
grevinna av
Te-ba, markisinna
av Moya (1826—
1920, dotter till
greve Montijo,
hertig av
Pena-randa).
Pauline (1780—
1825).
G. m.
1. (1797) general
Charles
Emma-nuel Leclere.
2. (1803)Camillo,
furst Borghese
(hertig av
Guastalla
1806).
Caroline (1782—
1839).
G. m.
1. (1800)Joaehim
Murat (d.1815),
storhertig av
Kleve o. Berg
1806, konung
av Neapel 1808
-15,
2. (1832) general
Macdonald.
Jéröme (1784 - 1860), konung av Westfalen 1807—18,
furste av Montfort 1816, fransk prins 1852 med
presumtiv arvsrätt till kronan för sig och sina barn
i 2.a giftet. G. m.
2. (1807)
Katarina, prinsessa
av
Württem-berg (d. 1835).
1. (1803)
Elisabeth Patterson.
Jéröme
Napoléon (1805—70). G.
1829 m. Susanna
May Williams.
Mathilde (1820—
1904), fransk
prinsessa. G.
1840—45 m.
Ana-tol Demidov,
furste av San
Donato.
8. (1853)
Giu-stina, markisinna Bartoli-ni-Baldelli.
Napoleon (1822
—91,
»Plon-Plon»), fransk
prins. G. 1859 m.
Clotilde,
prinsessa av
Sa-vojen.
Napoléon (1856
—79), fransk
prins
(»kejsar-prinsen»).
Jéröme
Napoléon (1832
—93;; hans
gren lever
ännu.
Charles Joseph
(1851—1921), [-nordamerikansk-]
{+nordameri-
kansk+} politiker.
Victor (f. 1862),
fransk prins,
bo-napartistiska
partiets
pretendent. G. 1910 m.
Clémentine,
prinsessa av
Belgien.
Louis (f.
1864), fransk
prins, f. d.
rysk
generallöjtnant.
Lætitia (f.
1866). G.1888
m. Amedeo,
prins av
Sa-vojen, hertig av A osta.
Louis (f. 1914),
fransk prins.
och rikligt apanage men övergav aldrig sitt
enkla levnadssätt eller sin till girighet
gränsande sparsamhet. Aldrig bländad av
familjens nya ställning, var hon för barnen ett
ovärderligt stöd och sökte utjämna deras tvister.
Hon följde Napoleon till Elba och tillstyrkte
modigt hans planer på kejsardömets
återupprättande. Efter Napoleons fall bosatte hon sig
under påvens beskydd i Rom (kardinal Fesch
var hennes halvbror). Litt.: Biogr. av Larrey (2
bd, 1892), Clara Tschudi (1898, 4:e uppl. 1910;
sv. övers. 1899) och Carry Brachvogel (1909).
Bonaparte [bånapa’rt], Mathilde, fransk
prinsessa (1820—1904), dotter till Jéröme B.
i hans andra gifte. Gifte sig 1840 med den
kolossalt rike ryssen
furst Anatol Demidov,
men äktenskapet blev
genom dennes
förvållande mycket
olyckligt och upplöstes 1845.
Såväl på grund av sin
rikedom som sin
skönhet och stora
begåvning intog Mathilde i
Paris en lysande
ställning i sällskapslivet
under borgarkonunga.
dömets sista dagar.
Ef
ter 1849 var hon intill Napoleon III :s giftermål
värdinna i hans palats, och hennes föregående
giftermål ansågs ha utgjort enda hindret för
ett parti mellan henne och kusinen, som för
henne hyste en varm böjelse. Hon hade en
mycket besökt litterär och konstnärlig salong,
och med Sainte-Beuve stod hon i förtrolig
brevväxling. Även under tredje republiken
samlade hon ända till sin död konstens och
vetenskapens främsta märkesmän i sin salong.
Bonaparte [bånapa’rt], Napoléon, fransk
kejsare (1769—1821), se Napoleon I.
Bonaparte, Napoléon Eugène Louis
Jean Joseph B., »kejsarprinsen» (1856—
79), se Napoleon (»Napoleon IV»).
Bonaparte [bånapa’rt], Napoléon
Joseph Charles Paul, fransk prins (1822
—91), son till Jéröme B. i hans andra gifte.
Kallades vanligen prins Napoléon och
av folkhumorn P 1 o
n-P 1 o n. Genom sitt
napoleonska utseende
och tvära tal påminde
han om sin store
farbroder men brukade
gärna och ofta föra till
torgs mycket
demokratiska åsikter. Under
1848 års revolution och
i nationalförsamlingen
slöt han sig till yttersta
vänstern och förde en
dold men bestämd
op
position mot kusinens dåtida politik. Efter
dennes statskupp höll han dock till godo med en
eventuell arvsrätt till tronen och andra
förmåner. På grund av sina förbindelser med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
