Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonde, Gustaf (1620—67) - Bonde, Gustaf (1682—1764) - Bonde, Gustaf Trolle- (1773—1855) - Bonde, Karl (1581—1652) - Bonde, Karl (1648—99) - Bonde, Knut Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Bonde, G___Bonde, K. Ph.
798
en hederlig, kunnig, nitisk och duglig
ämbetsman. Efter hans död (i Hamburg på hemväg
från en badort) hävdades hans grundsatser
ihärdigt och tidtals med framgång av
tjänstemännen i Kammarkollegium och i rådet av män
som Sten Bielke, Per Brahe och Klas Rålamb. —
Litt.: G. Wittrock, »Karl XI :s förmyndares
finanspolitik 1661—1667» (1914). Om B:s
insats i det svenska bankväsendets utveckling
se S. Brisman, »Sveriges riksbank 1668—
1918», I (1918). G. W-k.
Bonde, Gustaf, greve, riksråd, författare
(1682—1764), son till kungl. rådet Karl B.
Efter utländska studieresor var B. från 1705
i 10 år kammarherre hos änkedrottning
Hedvig Eleonora, blev 1711
kommerseråd, 1718
landshövding i
Östergötland och 1721
president i Bergskollegium.
Redan under enväldet
deltog B. i det
parlamentariska livet men
än mer under nya
statsskicket och
användes som ordf, i viktiga
kommissioner. 1727
riksråd och 1731
rikskansliråd, blev B.
Horns högra hand, varför han också 1739
licen-tierades från rådsämbetet av de segrande
hattarna. Ogillande mössornas allt intimare ryska
förbindelser, drog sig B. 1746 från de övriga
partiledarna; av ständerna erhöll han 1747 en
förtroendeförklaring. 1761 inkallades han av
de yngre mössorna åter i rådet men var då
en bruten man. Gammaldags konservativ
högaristokrat, var B. även en högt bildad man
med kulturella intressen och 1737—39 kansler
för Uppsala universitet. Av hans skrifter
skattas högst hans levande skildring av
»Partistriden wid 1738—39 års riksdag och dess
orsaker» (tr. 1898) samt »Swerige under
Ul-rica Eleonora och Fredric I» (tr. delvis 1779,
fullständigt 1821). Hans antikvariska och
naturvetenskapliga skrifter ha mindre intresse.
Led. av Vet- akad. 1748. — Jfr »Anteckningar
om Bondesläkten», utg. av C. J. Trolle-Bonde.
Bonde, Gustaf Troll e-, greve, mecenat
(1773—1855), son till riksrådet greve Carl B.
Avancerade som hovman till
överstekammar-junkare 1823 och blev 1826 en av rikets
herrar. Som
innehavare av Trolleholms
fideikommiss fick han
1809 K. m:ts tillstånd
att kalla sig Trolle-B.
Han fick även
tillstånd att från
fädernegården Björnö flytta
dess
fideikommissnatur till Sävstaholm,
där han 1815
uppförde det nuv. slottet
och dit han samlade
bibliotek och arkiv av stort värde samt en
av de största konstsamlingar (nu upplöst) i
Sverige. B. understödde även rikligt svenska
konstnärer. Som äldre blev han blind (»den
blinde excellensen»). Led. av Vet.-akad. 1852.
Bonde, Karl, friherre, riksråd (1581—
1652), son till hertig Karls råd Filip B., en
sonson till Tord Magnusson B. (se B., släkten).
Blev kammarjunkare hos Gustav Adolf 1601,
ståthållare över Dalarna med Koppar- och
Järnbergslagen 1607, tillika ståthållare på
Västerås slott och över Västmanland och
Salbergslagen 1613. Ståthållare i Jönköpings län
1624—25, i Närke, Värmland och västra
Västmanlands bergslager 1628—34, vart han
riksråd 1633, lagman i Karelen 1634 och var s. å.
kammarråd. Blev 1637 den förste guvernören
i Generalbergsamtet (Bergskollegium 1649)
och var landshövding i Nora län 1642—45.
B., som 1651 blev friherre B. af Laihela (se
d. o,), inlade stor förtjänst om
bergshanteringens utveckling.
Bonde, Karl, greve, kungligt råd,
diplomat och ämbetsman (1648—99), son till
riks-skattmästaren Gustaf B. Blev 1671
kansliråd och tjänstgjorde 1674—78 som e. o. envoyé
i Frankrike, vars konung, ministrar och
krigs-väsen han tecknat med sympati i en vid
hemkomsten avgiven relation. Motståndare till
reduktionen, måste han likväl foga sig i det
oundvikliga, blev 1684 led. av
reduktionskom-missionen och genomförde 1685—88 med
hov-samhet och omsorg reduktionen i Estland.
Utnämnd till landshövding i Nyland och
Ta-vastehus län 1687, upphöjdes han till kungligt
råd, greve och president i Dorpats hovrätt
1695 men tillträdde ej denna senare syssla.
Under förmyndarstyrelsen för Karl XII blev
han ad interim andra kungligt råd i Kam
markollegium med uppsikt över
Kommerskollegium och tillika interimistisk president
i kammarrevisionen men sändes aug. 1697
som förste ambassadör till fredskongressen i
Rijswijk för att jämte Nils Lillieroot sköta
den svenska fredsmedlingen. Vid B :s
framkomst var dock Spaniens och sjömakternas
fred med Ludvig XIV redan sluten, och
Frankrikes fred med kejsaren kunde endast vara en
tidsfråga. — B. är med heder känd som
författare till en historisk skildring av åren
1660—76 (med inledning från Erik XIV:s tid),
konstlös i formen och buren av aristokratisk
åskådning men tillika präglad av moget
omdöme och god förmåga av karakteristik. —
Litt.: Carl Trolle-Bonde, »Kongl. rådet och
ambassadören grefve Carl Bondhe», I—III
(1900—12; däri ingå B:s »Anecdoter uti
Swe-riges historia» och hans relation om
Frankrike 1678). G. W-k.
Bonde, Knut Philip, friherre, politiker,
skriftställare (1815—71), bror till Carl
Jed-vard B. Efter 4 års militärtjänst företog B.
vidsträckta resor, blev 1846 överintendent
vid K. m:ts hov och var 1852—56 förste
direktör vid K. m:ts hovkapell och spektakler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
