Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondekrig - Bonden - Bondenovell - Bondepraktika - Bonderup - Bonderåd - Bondeson, August Leonhard - Bondesson, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Bonden—Bondesson
804
erövringståg. — Litt.: W. Stolze,
»Bauern-krieg» (1908); P. Wappler, »Münzer und die
Zwickaupropheten» (1908); Th. Sommerlad,
»Bauernkrieg» (1909); K. Kasser, »Die
Ur-sachen des Bauernkriegs» (1911); H. Barge,
»Bauernkrieg» (1914); Hj. Holmquist,
»Lutherska reformationens historia» (2:a uppl.
1919); N. Söderblom, »Humor och melankoli
och andra Lutherstudier» (1919). A. G-w.
I England uppstodo av liknande
anledning som i Tyskland — socialt elände och
missförstådda religiösa yttringar (Wycliffes
läror) — svåra bondeoroligheter redan under
Rikard II :s regering. Det var de s. k. 1
ollar d e r n a s (se d. o.) resning. Är 1381 drog
en bondehär till London under befäl av W a t
T y 1 e r (se vidare England, historia). I
Ungern rasade 1513—14 ett blodigt b. (se
K u r u s z e r).
I Danmark utbröt det första egentliga
bondekriget våren 1440 på Jylland men
kuvades med list och våld av konung Kristofer
av Bayern. När Kristian II, som vunnit
böndernas tillgivenhet genom en för dem
ömmande lagstiftning, 1523 måste fly från land
och rike, reste sig bönderna flerstädes
(liksom borgarna i Malmö och Köpenhamn) mot
den av adeln valde konungen, Fredrik I, och
efter hans död 1533 gav en ny resning
upphov åt grevefejden (se d. o.). Efter
denna blev böndernas ställning åter sämre.
Sveriges medeltidshistoria lämnar många
exempel på krigande bönder; men dessa
strider voro ej såsom på kontinenten krig mellan
klasser utan mestadels kamp för det
nationella oberoendets värnande eller ock rent poli
tiska partifejder. Ett visst tycke av utlandets
b. har dock Dackefejden (se d. o.) 1542
—43. (L. D.)
Bonden, fyr på ett litet skär i n. delen av
Bottenhavet, innanför utsjögrundet
Sydostbrotten, omkr. 20 km ö. från Järnäs udde;
ej att förväxla med den något sydligare
belägna fyren Högbonden utanför Nordingrå.
Bondenovell har omväxlande med
»byhistoria» använts som benämning på den i
1800-talets mitt framträdande, gärna något
idealiserande berättelselitteratur, som hämtade sina
ämnen ur bondelivet. Till denna litteraturs
föregångare kunna räknas några av George
Sands noveller, ävenså C. J. L. Almquists
bondeberättelser och Immermanns »Oberhof».
Med b. avses egentligen de tyska och norska
bondelivsskildringarna av Bitzius (Jeremias
Gotthelf), Auerbach och Björnstjerne
Björnson m. fl. förf. I avsiktlig motsats till denna
art av folklivsskildring skrev Zola sin
brutalt naturalistiska bonderoman, »La terre»
(1887). K. W-g.*
Bondepraktika, gammal folkbok, dels på
vers, dels på prosa, med
väderleksförutsägel-ser, regler om hälsovård, astrologiska notiser,
märkes- och olycksdagar m. m. Den äldsta
kända svenska b. är från 1662 (nytryck 1901)
och utgör en övers, från tyskan. I Tyskland
m. fl. länder finnas b. från 1500-talets början.
I Sverige hat b. varit mer trodd och spridd
än annorstädes.
Bonderup, socken i s. Skåne, på n. v.
sluttningen av Romeleåsen och ett stycke in på den
bördiga skånska slätten; Torna härad,
Malmöhus län; 18,48 kvkm, 839 inv. (1925). 1,474
har åker, 283 har skogs- och hagmark. Ingår
i Dalby, Hällestads, B:s och Gödelövs pastorat
av Lunds stift, Torna kontrakt.
Bonderåd, en i Ryssland efter
bolsjevikre-volutionen i de ryska byarna införd
organisation. De ryska byarnas jord fördelades sedan
gammalt i ungefär lika stora lotter mellan
byns bönder med vissa års mellanrum (vanl.
3 till 5). Dessa och byns övriga
angelägenheter ombesörjdes av byäldste med en
ordförande (starost). Denna bykommunism jämte
indragningen av adelns gods till byarna
möjliggjorde bolsjevikernas plan att förvandla
byarnas styrelse till fullständigt
kommunistiska byråd (bysovjet). Ur dessa bybonderåd
utses sedan kretsråd, ur dessa och ur
städernas arbetarråd utses provinsråd och ur
dessa den högsta lags’tiftande myndigheten,
centrala exekutivkommittén. ö.
Bondeson, August L e o n h a r d,
författare (1854—1906). Hallänning till börden,
studerade B. medicin i Uppsala 1877—89, varpå
han slog sig ned som praktiserande läkare i
Göteborg. Synnerligen
förtrogen med folklivet
i Halland, Bohuslän och
Dal, utgav han flera
värdefulla
landsmåls-arbeten: »Halländska
sagor» (1880),
»Svenska folksagor» (1882),
»Historiegubbar på
Dal» (1886) och en
samling nutida
»folkvisor» med melodier,
»August Bondesons
visbok» (1903), men
fick än större popularitet som realistisk, ofta
humoristisk allmogenovellist
(»Marknadsgub-bar på Sjönevad», 1881, »Hallings Anna», 1882,
»Allmogeberättelser», 3 bd, 1884—88, »I
Glim-minge och Kröplinge», 1892, »M. V. K.», 1903).
»John Chronschoughs memoarer» (I 1897; II
1904) är en ypperlig tidsskildring från
folk-skollärarseminariet i Göteborg på 1860-talet
och en lysande teckning av en naivt
självmedveten folkskollärare; namnet och typen ha
blivit bestående.
Bondesson, Per, jordbrukare och politiker
(1843—1921). Drev på sin fädernegård i
Sva-löv en omfattande mejerirörelse i förening
med uppfödning i stor stil av avelsdjur.
Anläggningarna utvecklades till ett även
utomlands uppmärksammat mönsterjordbruk, och
hans insats i svensk boskapsskötsel var
betydande. B. erhöll en mängd kommunala
förtroendeuppdrag och var 1889—1907 led. av
Första kammaren, vars konservativa majori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
