Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondesson, Per - Bondeståndet - Bondetåget - Bondevennerne - Bondevennernes selskab - Bondfångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Bondeståndet—Bondfångare
806
Bondetågets uppvaktning för konungen på Stockholms slotts borggård.
tetsparti han tillhörde. Han var därunder
bl. a. led. av bankoutskottet 1904—07. B. var
en bland initiativtagarna till
Malmö—Billes-holms järnväg.
Bondeståndet, se Bonde.
Bondetåget, en nationell politisk
demonstration febr. 1914. Demonstrationen avsåg
försvarets tidsenliga ordnande, vilken
angelägenhet på skilda håll icke ansågs tillräckligt
tillgodosedd genom den av dåv. statsministern
K. Staaff (se d. o.) i hans Karlskronatal 21
dec. 1913 bebådade försvarsplanen. Initiativet
till bondetåget utgick från en i Uppsala i dec.
1913 bildad organisationskommitté, och i
Stockholm bildades nyårsaftonen 1913 en
kommitté för bondetågets mottagande och dess
medlemmars inkvartering. Tusentals hem
upp-lätos, plats bereddes i skolor och kaserner,
och största offervillighet visades för saken.
Den 5 febr. 1914 ankommo
demonstranterna till ett sammanlagt antal av omkr. 30,000
från olika håll i landet. Den 6 febr, började
med högtidlig gudstjänst i stadens alla
kyrkor, varefter tåget med mönstergill ordning
och precision tågade till slottets borggård, där
konungen var till mötes. Efter tal av två av
bondetågets upphovsmän och ledare,
lantbrukaren Uno Nyberg och grosshandlaren J. A.
Frykberg, höll konung Gustav ett med kraft
framfört svarstal, vari han särskilt betonade
nödvändigheten av att värna fosterlandets
frihet och rätt i nutid och för framtid och som
sin åsikt framhöll, att försvarsfrågan i sin
helhet borde behandlas och avgöras
ofördröj-ligen och i ett sammanhang. Efter defilering
för konungen och drottningen begåvo sig
bondetågets delegerade till kanslihuset, där
statsminister Staaff, omgiven av övriga
regeringsledamöter, på trappan mötte dem. Det
av nämndemannen P. O. Träff här hållna
talet besvarades av statsministern, som bl. a.
varnade för överdrivna rykten om yttre faror
för vårt land. Supé på slottet gavs på
afto
nen av konungen och drottningen för 2,300
av bondetågets medlemmar, och överallt i
staden, på Skansen och olika offentliga
lokaler, höllos fester med fosterländska tal av
framstående medborgare i huvudstaden.
Deltagarna i tåget anträdde följande dag
återfärden till sina hemorter.
Konungens »borggårdstal» framkallade
ministerkris, i det att ministären Staaff, som
ansåg hans uppträdande inkonstitutionellt,
avgick. Ny ministär bildades av landshövding
Hj. Hammarskjöld (se d. o.), som därefter
upplöste Andra kammaren. — B. gjorde starkt
intryck inom alla samhällsklasser och
utövade stort inflytande på behandlingen av
försvarsfrågorna vid 1914 års andra lagtima
riksdag. -1m-
Bondevennerne, en av S. Jaabæk (se d. o.)
1865 organiserad politisk sammanslutning av
norska bönder. Den hade sitt huvudsäte i hans
hembygd Mandal och var talrikt förgrenad
över hela landet, i synnerhet på Vestlandet.
Den avsåg att verka för en vidsträckt
röst-rättsutvidgning och att motarbeta
byråkratien och »penningaristokratien». I slutet av
1870-talet gick B. småningom upp i den av
Joh. Sverdrup ledda vänstern.
Bondevennernes selskab, dansk politisk
förening, stiftad 1846 av B. Christensen och J.
C. Drewsen med syfte att framkalla en reform
av jordegendomsförhållandena och därmed
bereda bönderna likställighet med övriga
medborgare. Den vann livlig anslutning, räknade
1847 omkr. 5,500 medlemmar och främjade
såväl de stora jordreformerna efter 1848 som
även införandet av allmän rösträtt och
värnplikt. Senare indrogs föreningen i
partistriderna; den förlorade rätt snart sin betydelse
och uppgick på 1860-talet i andra, rent
politiska föreningar. E. Ebg.*
Bondfångare (efter ty. Bauernfänger),
person, som har till näringsfång att locka
oerfarna lantbor el. andra lättrogna i fällan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
