Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonneval, Claude Alexandre (Ahmed pascha) - Bonnevie, Carl Emil Christian - Bonnevie, Jacob Aall - Bonnevie, Kristine Elisabeth Heuch - Bonnevillesjön - Bonnier, släkt - Bonnier, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Bonnevie—Bonnier, A.
818
dödsdom till Österrike. Där vann han prins
Eugens av Savojen bevågenhet och blev
generalmajor. B. kämpade mot sina landsmän
under fälttågen 1710—12, befordrades till
fältmarskalklöjtnant, deltog som sådan i
turkiska kriget, råkade i tvist med prins Eugen
och förflyttades 1723 till Nederländerna som
generalfälttygmästare. Han utmanade snart
den kejserlige ståthållaren, dömdes till döden
och satt ett år i fängelse. Därpå begav han
sig till Konstantinopel, övergick 1730 till
islam under namnet Ahmed, blev pascha och
organiserade det turkiska artilleriet. B. var
flera år Portens rådgivare i utrikespolitik,
intrigerade å dess vägnar med flera hov,
särskilt det svenska och franska, och sökte
upprepade gånger locka ungrarna till uppror mot
Österrike. Han föll senare i onåd. Litt.: A.
Vandal, »Le pacha B.» (1885).
Bo’nnevie [-vi], Carl Emil Christian,
norsk socialpolitiker (f. 1881), son till J. A. B.
och halvbror till Kristine B., e. o. assessor i
Oslo byrett. Socialdemokratisk stortingsman
1913—15, intog han inom sin partigrupp en
inflytelserik ställning. Han var 1919—23
socialpolitisk »utsending» vid norska legationen
i Berlin. Utgivit »Kommunalsocialisme og
kooperation» (1915).
Bo’nnevie [-vi], Jacob Aall, norsk
skolman och politiker (1838—1904). Blev 1872
skoldirektör i Trondhjems stift, var
stortingsman för Trondhjem 1880—89 och var i
E. Stängs första ministär (1889—91) chef för
kyrko- och undervisningsdepartementet.
Efter sin statsrådstid var han vid skilda
tillfällen åter stortingsman. Efter stortingets
dagordning 7 juni 1895 om underhandlingar med
Sverige rörande konsulats- och
utrikesministerfrågorna och den stangska ministärens
av-skedsbegäran fick även B. i uppdrag att bilda
en koalitionsministär men misslyckades. B.
hade på sin tid ej ringa del i de norska
under-visningsreformerna.
Bo’nnevie [-vi], Kristine Elisabeth
H e u c h, norsk zoolog (f. 1872), dotter till
Jakob Aall B. Fil. doktor
1906, professor i
zoologi vid universitetet i
Oslo sedan 1912. B. har
särskilt studerat
kavi-tetsdjur och
cytologi-ska spörsmål samt på
senare tid även ägnat
sig åt rasbiologisk
ärftlighetsforskning.
Hon har varit
suppleant i norska
delegationen vid
Nationernas förbunds försam-
lingsmöten i Genève sedan 1920 och är led. av
dess kommission för intellektuellt samarbete.
I den norska kvinnorörelsen har hon gjort
insatser, präglade av lugnt och praktiskt
omdöme.
Bonnevillesjön [bånviT-] (eng. Lake Bonne-
ville), en omkr. 50,000 kvkm stor insjö,
uppkallad efter Benjamin Bonneville (1795—1878),
amerikansk ingenjör och upptäcktsresande,
som på 1830-talet var en av de främsta
vetenskapliga pioniärerna i Västern. Sjön
utbredde sig under kvartärtiden över det nuv.
ökenområdet mellan Klippiga bergen och
Sierra Nevada. Den nutida Stora Saltsjön i
Utah är en liten återstod av B., vars
vattenyta vid sitt högsta stånd stod 300 m över
Stora Saltsjöns nuv. nivå. Sjön uppkom
under istiden pä grund av den ökade
nederbörden, och dess nivå varierade efter
klimatförändringarna. Dess strandlinjer, som ligga
högre i centrum än längre ut mot sidorna,
ha gett upphov till teorier, som tillämpats
vid diskussionen om de svenska
nivåförändringarna. Jfr G. K. Gilbert, »Lake
Bonneville» (1890).
Bonnier [bå’nje], judisk bokförläggar- och*
bokhandlarsläkt, som från Tyskland 1801
inflyttade till Danmark och därifrån 1827 inkom
i Sverige med Adolf B. (1806—67). Han
öppnade bokhandel först i Göteborg, 1829 i
Stockholm (där han även började
förlagsverksamhet) och 1849 i Uppsala. Göteborgsaffären
övertogs 1848 av hans broder David F
e-1 i x B. (1822—81), som därmed förenade
bokförlag och tryckeri samt 1859 uppsatte
tidningen Göteborgsposten (se d. o.). Om deras
broder Albert B. se nedan; Adolf B:s son,
Isidor B. (f. 1848 15/u), fortsatte faderns
förlagsverksamhet till 1904, stiftade 1882 och
är sedan s. å. ordf, i Understödsföreningen för
svenska bokhandlare samt var 1876—85 och
1888—1912 redaktör av Svensk
Bokhandels-Tidning; utgav 1920 »Anteckningar om
svenska bokhandeln intill 1900», I.
Bonnier [bå’nje], Albert, bokförläggare
(1820—1900), broder till Adolf B., i vars affär
han var anställd 1835—65. 1837 började B.
egen förlagsaffär (Förlagsbyrån) i Stockholm,
med vilken han 1856 förenade ett större
boktryckeri och som från 1858 bär hans
namn. B:s utomordentliga arbetsförmåga och
affärsskicklighet lyfte hans firma till en av
Sveriges största;
flertalet av Sveriges
vittra författare har
sedan 1870-talet tillhört
B:s förlag, som
dessutom omfattar Sveriges
handelskalender (1859
ff.), Anreps
adelskalender (från 1859),
utländsk vitterhet,
populärvetenskapliga verk,
reseskildringar m. m.
— B:s arvingar
stiftade 1901 Albert
Bon
niers stipendiefond för svenska
författare, som årligen i dec. utdelar räntan å
stiftelsens kapital till understöd åt »på svenskt
språk skrivande skönlitterära författare av
talang», utsedda av en nämnd på 6 litterärt
meri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
