- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
821-822

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bononcini, Giovanni Battista - Bononia - Bonpland, Aimé - Bonsdorff, släkt - Bonsdorff, Adolf von - Bonsdorff, Carl Gabriel von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

821

Bononia—Bonsdorff, C. G. von

822

positörer. B. måste dock 1732 lämna London,
emedan han utgivit en komposition av Lotti
som sin egen; sedan nämnes han ej mera.
— Litt.: L. F. Valdrighi, »B. da Modena»
(1882)._ T. N.

Bonönia, det latinska namnet på Bologna
(även på Boulogne).

Bonpland [båplä’], A i m é, fransk botanist
(1773—1858), urspr. militärläkare. Åtföljde
1799 A. v. Humboldt på hans epokgörande
forskningsresor i Central- och Sydamerika och
insamlade över 6,000
växtarter, av vilka
3,500 då ej beskrivna.
Efter sin återkomst
1804 utnämndes han
av Napoleon I till
föreståndare för de
botaniska trädgårdarna
i Navarre och
Mal-maison, vilka han
beskrev. Efter kejsarens
fall emigrerade han
och blev 1816
professor i
naturvetenska

perna i Buenos Aires. Under en
forskningsfärd i Paraguay fängslades B. 1821 och hölls
trots ingripande av Humboldt och flera
regeringar 9 år i fångenskap. B. var därefter
bosatt i s. Brasilien och sist i n. Argentina.

Bonsdorff, finländsk släkt, som enligt
uppgift härstammar från Lüneburg och vars
äldste kände stamfader, en guldsmed, på
drottning Kristinas tid från Tyskland inflyttade
till Uleåborg. Många av släktens medlemmar
ha intagit framstående rum i universitetets
eller kyrkans och skolans tjänst. En gren
av ätten adlades 1819 med läkaren och den
naturhistoriske samlaren, professorn i Åbo
Gabriel von B. (1762—1831); en av hans
söner, kameralisten Johan Gabriel v. B. (se
nedan), upphöjdes 1868 i friherrligt stånd, en
annan, Per Adolf von B. (1791—1839),
var en bland Berzelius’ bästa lärjungar och
blev professor i kemi i Åbo 1823. Sonsöner
till J. G. von B. äro halvbröderna läkaren
frih. Hjalmar Gabriel von B. och pedagogen
frih. Adolf von B. (se om dem nedan),
syss-lingar till dem historikern Carl Gabriel von
B. (se nedan) och hans kusin biskop Max Oskar
von B. (se nedan). Inom släktens ofrälse
ättgrenar märkas Gabriel von B:s bröder
professorerna i Åbo Jacob B. och Johan B. (se nedan)
och vidare Johan B:s son Evert Julius B.
(1810—98), som 1846—71 var professor i
anatomi och fysiologi i Helsingfors och där
moderniserade de anatomiska studierna, bl. a.
genom att införa dissektionsövningar samt
grundlägga ett anatomiskt och osteologiskt
museum; han blev led. av sv. Vet.-akad. 1863.
Jacob B:s sonson geodeten Axel Edvard
B. (1839—1919) utförde omfattande
geode-tiska arbeten i Turkestan och Finland och
blev rysk generalmajor 1888. Hans brorson
Ilmari B. (f. 1879) blev fil. dr 1907, del-

tog 1903—07 i gradmätningsexpeditionen till
Spetsbergen, var 1907—18 docent i astronomi
vid Helsingfors universitet och är sedan 1918
professor och föreståndare för geodetiska
institutet i Helsingfors.

Bonsdorff, Adolf von, frih., skolman,
politiker (f. 1862), sonson till J. G. von B. Blev
fil. mag. 1886, rektor vid Fredrikshamns
real-lyceum 1888 och vid svenska reallyceum i
Helsingfors 1893 (t.
f. 1891), avskedades
1901 i följd av
manligt motstånd mot

Bobrikovpolitiken,
blev 1902 inspektor
för Helsingfors stads
folkskolor och
förordnades 1908 att
inspektera statens
samtliga
uppfostringsanstalter och
skyddshem samt att
uppgöra förslag till
interimistiskt
ordnande av skyddsupp-

fostran i landet. B. blev 1909 interimistisk
inspektör för skyddsuppfostran, vilket
förordnande av politiska orsaker återtogs 1914,
vistades å utrikes ort (bl. a. i Stockholm) i
politiskt syfte till slutet av 1917, var 1918
legationsråd vid Finlands beskickning i
Berlin, därefter skolråd och chef för
barnskydds-avdelningen vid skolstyrelsen i Finland, tills
befattningen 1924 indrogs. Han utnämndes
då till byråchef i socialministeriets
barn-skyddsbyrå och överinspektör över Finlands
barnskyddsverksamhet; t. f. landshövding i
Nylands län 1922—23. — B. har idkat ett
flitigt författarskap, först inom zoologien,
sedermera inom pedagogiken och efter 1909 särskilt
ang. barn- och ungdomsskydd. På detta
område torde han genom betydande begåvning,
övertygande vältalighet och av kärlek till
uppgiften buren energi vara den ledande
kraften i norden; han var ock en bland stiftarna
av den skandinaviska sammanslutningen för
dithörande frågor. B. var själen i den
kommitté, som 1921 på uppdrag av Finlands senat
utarbetade ett grundligt och framsynt förslag
till åtgärder för samhällets barn- och
ungdomsskydd. A. G—w.

Bonsdorff, Carl Gabriel von, finländsk
historiker (f. 1862 ®/io), syssling till Adolf von
B. Blev fil. dr 1888 i Helsingfors på avh. »Om
donationerna och förläningarna samt
frälseköpen i Finland under drottning Kristinas
regering» (1886), s. å. docent och 1898 e. o.
prof, i nordisk historia samt 1915 professor i
finsk och skandinavisk historia vid
därva-rande universitet. Hans forskningar ha till
stor del rört sig om svenskt och finländskt
stadsväsen under 1600-talet. Bl. a. har han
därom publicerat »Nyen och Nyenskans» (i
Finska vet.-soc:s Acta, tom. XVIII) och ȁbo
stads historia under sjuttonde seklet» (2 bd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free