Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonsdorff, Carl Gabriel von - Bonsdorff, Hjalmar Gabriel von - Bonsdorff, Jacob - Bonsdorff, Johan - Bonsdorff, Johan Gabriel von - Bonsdorff, Max Oskar von - Bonsels, Waldemar - Bon sens - Bon soir - Bonstetten, Karl Victor von - Bonstorp - Bonthron, Alice Charlotte - Bon ton - Bontoux, Paul Eugène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Bonsdorff, Hj. G. von—Bontoux
824
1889—1904). På senare tiden har han även
behandlat ämnen från början av 1800-talet,
t. ex. »Åbo akademi och dess män 1808—1828»
(i Finska vet.-soc:s Bidrag 1912), »Opinioner
och stämningar i Finland 1808—1814» (i
Skrifter utg. av Sv. litt.-sällsk. i Finland,
CXLI, 1918) och »Statsmän och dignitärer.
Interiörer ur ämbetsmannavärlden i Finland
vid ryska tidens början» (ibid., CLIX, 1921).
Smärre kulturhistoriska essäer har han
samlat i »Strödda uppsatser», I—II (1898, 1901).
Bonsdorff, Hjalmar Gabriel von,
frih., finländsk kirurg (f. 1858), halvbror till
Adolf von B. Blev 1889 med. och kirurgie dr,
1891 docent och 1902 e. o. prof, i kirurgi i
Helsingfors. Han var 1897—1918 föreståndare
för kirurgiska avdelningen vid
Diakonisjukhuset och dess överläkare 1908—18. B. blev
1918 chef för sanitetsavdelningen vid
krigs-ministeriet och överläkare vid armén samt
1919 sanitetsgeneralmajor. Har, mestadels i
Finska läkaresällskapets handlingar, skrivit
många kirurgiska uppsatser (bl. a. om
tuberkulos höftledsinflanimation,
blindtarmsinflammation och operation av bråck). T. C.*
Bonsdorff, Jacob, finländsk teolog,
författare (1763—1831), bror till Gabriel von B.
(se släktöversikten). Studerade i Uppsala
orientaliska språk, blev docent i orientaliska
litteraturen i Åbo 1786 och var teologie prof,
där (och i Helsingfors) 1807—29. Han
räknades till sin tids främsta teologer i Finland, tog
starka intryck av tysk och engelsk
rationalistisk teologi och författade, förutom
förtjänstfulla undersökningar om
Septuagintatex-ten till Jesaja (1786—1807), bl. a. »Christi död.
Sorgedikt» (1787) och den filosofiskt
moraliserande naturbetraktelsen »Sommarresan» (1799).
Bonsdorff, Johan, finländsk filolog (1772
—1840), bror till Jacob B. Studerade i
Uppsala orientaliska språk för J. A. Tingstadius,
blev 1794 docent i detta ämne i Åbo, blev
där professor i orientaliska språk och
grekiska 1807, enbart i grekiska 1812. Han var i
Finland den främste representanten för
tidens utpräglat rationalistiska bibelexeges och
väckte som sådan anstöt genom sina
avhandlingar om Noachs ark (1805), landsplågorna
i Egypten (1909—10) o. s. v. Då han
därjämte var politiskt frisinnad och uppträdde
till förmån för A. I. Arwidsson (se d. o.), fick
han 1823 tvungen tjänstledighet till sitt
avskedstagande som emeritus 1832.
Bonsdorff, Johan Gabriel von,
friherre, finländsk kameralist (1795—1873), son
till Gabriel v. B. (se släktöversikten). Blev
jur. dr i Uppsala 1818 och var
senatskamre-rare 1826—44 (avsked med
statsrådsvärdig-het). B:s namn är i synnerhet knutet vid en
väsentlig förenkling 1856 av det finländska
skatteväsendet. Hans 1833 utgivna
omfattande »Finlands kamerallagfarenhet» är
synnerligen värdefull.
Bonsdorff, Max Oskar von, finländsk
biskop (f. 1882). Blev fil. kand. 1905, teol.
kand. 1910, prästvigd s. å., lektor i Abo 1915,
tillträdde kyrkoherdebefattningen i
Helsingfors södra svenska församling 1921,
disputerade 1922 på en avh. »Zur Predigttätigkeit
des Johannes Chrysostomus» och
promoverades till teol. dr 1923. B. har visat sig livligt
intresserad av finlandssvenskarnas kyrkliga
samlingssträvanden. Dessa inriktade sig bl. a.
på inrättandet av ett svenskt biskopsstift, och
då ett sådant omsider 1923 kom till stånd
med säte i Borgå (se Borgå stift), erhöll
B. vid biskopsvalet de flesta rösterna och
utnämndes s. å. till det svenska stiftets förste
biskop. E. M. R.
Bo’nsels, Waldemar, tysk författare (f.
1881). Livfull och lättläst romanförfattare och
reseskildrare (»Älvan», sv. övers. 1919,
»Indiska dagar och nätter», 1921, m. fl.), har B.
blivit allbekant genom en »roman för barn»,
»Biet Majas äventyr» (2:a uppl. 1921).
Bon sens [bå sä’s], fr., sunt förnuft,
»vanligt sunt bondförstånd».
Bon soir [ba scoä’r], fr., god afton.
Bonstetten, Karl Victor von,
schweizisk författare (1745—1832). Mycket berest
och kunskapsrik, var B. förtrolig vän med
många samtida kulturpersonligheter. Han
författade estetiska och filosofiska skrifter,
»La scandinavie et les Alpes» (1826),
skildringar av Schweiz och sina »Souvenirs, écrits
en 1831». Fördriven från Schweiz av
om-störtningarna 1796, vistades han i Köpenhamn
några år. Se B. von Beskow i »Rosa» (1854).
Bonstorp, socken i n. v. Småland, 25 km
s. s. v. om Jönköping, Mo härad, Jönköpings
län; 100,46 kvkm, 486 inv. (1925). Österut
finnas stora mossmarker. 422 har åker, 7,589
har skogs- och hagmark. Annex till Byarum,
Växjö stift, östbo kontrakt.
Bonthron [bå’ntrån], Alice Charlotte,
banbryterska inom svensk vanförevård (f. 1851
28/e). Änka 1877 (efter P. Johansson), återtog
hon sitt flicknamn, blev dr O. Carlanders
hjälparinna, då 1885 Sveriges första skola och
hem för lytta och vanföra inrättades i
Göteborg, samt var till 1917 föreståndarinna för
denna Göteborgs vanföreanstalt. Den
utvecklades under denna tid från små förhållanden
till en imponerande anstalt, sedan 1912
inrymd i ståtliga byggnader vid Änggården. På
fru B:s initiativ anordnades vid anstalten
1890 ortopedisk poliklinik och 1902 klinik.
Hon var 1911 även en av de verksammaste
initiativtagarna till Svenska
vanföreanstal-ternas centralkommitté, som sammanförde
landets spridda vanförevårdsanstalter i en
central organisation och därmed lade grund
till den svenska vanförevårdens senare rika
utveckling. P. Hgld.*
Bon ton [bå tå’], fr., god ton.
Bontoux [bäto’], Paul Eugène, fransk
finansman (1824—1904). Var en tid direktör
för österrikiska sydbanan, miste 1873 sin
plats efter förlustbringande spekulationer i
storindustriella företag men lyckades 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
