Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bontoux, Paul Eugène - Bonum - Bonus, Arthur - Bonvalot, Pierre Gabriel - Bonvax - Bonvicino, Alessandro - Bonvin, François Saint - Bonvivant - Bon voyage - Bonz - Bonässla - Boo - Book, Johan Fridolf - Bookmaker - Boole, George - Boom (kursstegring) - Boom (stad) - Boom, Johan van - Boophilus - Booster - Bootes, Björnvaktaren el. Arctophylax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Bonum—Bootes
826
med hjälp av klenkala franska kapitalister
upprätta »Union générale» i Paris, ett
»katolskt» bankföretag, som skulle motarbeta
judiska bankirer. Aktierna uppdrevos
kolossalt genom intensiv reklam, men genom B:s
äventyrliga spekulationer bragtes banken 1882
på fall, varvid tusentals familjer ruinerades.
B. dömdes till fem års fängelse men lyckades fly.
Bo’num, det goda, gods (egentl. neutr. av
lat. bonus, god). Commune b., gemensam
tillhörighet. Magnum b., »stor och god», en
potatissort. Summum b., det högsta goda.
Bonus, Arthur, tysk skriftställare (f.
1864). Var först pastor i ett par församlingar
i Brandenburg men måste taga avsked 1904
på grund av sjuklighet och en tillstötande
olyckshändelse; har därefter varit bosatt i
Dresden, i närheten av Florens (1906—14) och
utanför München. — B. är främste
representanten för den före världskriget inflytelserika
riktning, som hade på sitt program
»kristendomens germanisering» (»Los von Kanaan»)
och vilken delvis satte sin prägel på den
radikala s. k. bremerrörelsen (se d. o.) på
kristendomsundervisningens område. B.
polemiserar mot den passiva fromheten, mot
naturreligion, modern naturalism och
panteis-tiskt färgad naturkänsla inom konsten samt
framför allt mot intellektualismen med dess
upplösning av livet och särskilt religionen i
teori. I hellenismens renässans ser han roten
till det onda och protesterar häftigt mot »den
humanistiska främlingskulturen». Bland B:s
skrifter må nämnas »Von Stöcker zu
Nau-mann. Ein Wort zur Germanisierung des
Christentums» (1896; anonym), »Deutscher
Glaube» (1897), »Religion als Schöpfung»
(1902, ny uppl. 1904), »Zur religiösen Krisis.
I, Zur Germanisierung des Christentums»
(1911). A. G—w.
Bonvalot [bävalå’], Pierre Gabriel,
fransk upptäcktsresande (f. 1853). Reste 1880
och 1886 i det inre av Asien samt 1889
tillsammans med prins Henri av Orleans från
Taschkent tvärs genom Tibet, vidare genom
Yün-nan (Kina) till Tonkin. B. skildrade
färden i »De Paris au Tonkin a travers le Tibet
inconnu» (1892).
Bonvax, se Bon a.
Bonvicino [bånvitjfnå], Alessandro,
lombardisk målare, se M o r e 11 o.
Bon vin [båvä’], Fr a n c o i s Saint, fransk
målare (1817—87). Målade, påverkad av gamla
holländska småmästare och av fransmannen
Chardin, små interiörer med figurer,
klostersystrar, arbeterskor, skolbarn, stillsamma bilder
utan något berättande eller dramatiskt
innehåll men av intimt känd målerisk stämning.
Representerad i Louvre. G-g N.
Bonvivant [bavivä’], fr., »en, som lever
gott», goddagspilt.
Bon voyage [bå vcoäiä’^], fr., lycklig resa.
Bonz (jap. bozu}, buddistisk präst i Japan,
Kina och Bortre Indien.
Bonässla, Ballöta, släkte, som hör till fam.
Labiatae, skilt från Stachys genom foder med
10 upphöjda nerver. Ballota nigra, en ända
till meterhög, fränt luktande flerårig ört med
mjukludna blad och ljusröda blommor, växer
vid gårdar och vägar i s. Sverige.
Boo [bö], namn på ett par svenska
herrgårdar, se B o.
Book [bök], Johan Fridolf,
violinvirtuos (1836—1913), elev av Joachim. Medlem
av hovkapellet 1852—89 samt lärare vid
Kon-servatoriet sedan 1872. B. var en nitisk
medlem av Mazerska kvartettsällskapet och
inlade stora förtjänster om kammarmusiken i
Sverige. T. N.
Bookmaker [bo’kmeika], eng., yrkesmässig
vadförmedlare vid kapplöpningar; egentligen
bokmakare, kompilator. B. deltager även
själv i vadhållningen, håller på el. mot de
hästar, som tävla, t. ex. 3 mot 1 mot
Gladiator; segrar denne, måste b. betala tre gånger
insatsen åt den, som höll på Gladiator, men
vinner i motsatt fall blott insatsen. Håller b.
3 mot 1 på Gladiator, vinner han insatsen, om
hästen segrar, men förlorar tre gånger denna,
om hästen blir slagen. Jfr Totalisator.
Boole [böl], George, engelsk matematiker
(1815—64), professor i matematik i Cork.
Anses som grundläggare av logistiken i dess
nuv. form, en metod inom det
matematiskfilosofiska gränsområdet, vilken särskilt
uppmärksammats de senaste årtiondena och kan
sägas innebära en omklädning av logiken i
algebrans symbolism. T. B.
Boom [böm], eng., amerik. term för en
plötslig och våldsam kurs- eller prisstegring,
särskilt på börsmarknaden. Brukas även i
allmännare betydelse, t. ex. »a big b.», en väldig
rekla mframgång.
Boom [båm], stad i n. Belgien, prov.
Ant-werpen, vid Rupel; 18,567 inv. (1924).
Tegelbruk, bryggerier.
Boom [båm, sv. uttal böm], Johan van,
pianist och tonsättare (1807—72). Född i
Utrecht, kom han till Sverige 1825, där han
snart blev ett gott stöd för kammarmusiken.
Mycket anlitad pianolärare redan på
1830-talet, verkade han särskilt för Hummels
metod och blev 1849 lärare vid Konservatoriet.
Av hans kompositioner märkes, förutom
pianostycken och kammarmusikverk, en opera,
»Näcken» (1844), som dock ej förmådde hålla
sig uppe på scenen. Titulär prof. 1859. T. N.
Boöphilus, se Fästingar.
Booster [bö’ster; eng. bö’ste], eng.,
»pådrivare» ; betecknar inom elektrotekniken en
anordning, vanligen en elektrisk generator, som
är insatt i matarledningar till avlägsna
punkter av ett ledningsnät för att motverka
spänningsfall i de yttre delarna av nätet genom
att giva ledningen ett exl ra tillskott i
spänning. G. H-r.
Boötes, Björnvaktaren el. A r c t
o-p h y 1 a x, en av de större stjärnbilderna på
norra stjärnhimlen, belägen mellan Stora
björnen och Nordliga kronan. En linje,
dra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
