Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borelius, Johan Jakob - Borelli, Giovanni Alfonso - Boren - Borenius, Carl Tancred - Borensberg - Borenshult - Borföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Borelli—Borföreningar
846
utgivna arbete, »Metafysik» (1910), söker B.
vinna samband med den nutida
naturforskningen och intager en självständigare
ställning till Hegel än i sina äldre arbeten. S-e.
Bore’lli, Giovanni Alfonso, italiensk
naturforskare (1608—79). Studerade i Pisa,
där han lärde känna Galileis banbrytande
upptäckter inom astronomien och mekaniken.
På dessa områden offentliggjorde han
värdefulla arbeten i mästarens anda men ägnade
sig sedermera helt åt
medicinen. Han förde
ett oroligt liv,
innehade professurer å olika
orter och blev slutligen
läkare hos drottning
Kristina i Rom. Henne
tillägnade han sitt
största verk, »De motu
animalium», som
utkom 1680—81, kort
efter hans död. Genom
detta har B. grundlagt
den moderna
fysio
logien, i det han konsekvent och mångsidigt
tillämpat på djurens rörelser samma
mekaniska teorier och metoder, som Galilei använt
på den döda naturen. Hans »iatromekaniska»
teorier inom den praktiska medicinen ha,
ehuru uppburna av samtiden, mindre
betydelse för eftervärlden. E-k N-d.
Boren, insjö i v. Östergötland, nära Vättern;
28 kvkm, 14 m djup, 73 m ö. h. Den s.
stranden är i det hela jämn och slät, den n.
är jämförelsevis höglänt. Motala ström och
Göta kanal gå genom B.
Borénius, Carl Tancred, finländsk
konsthistoriker (f. 1885), docent vid University
college i London 1914, professor där 1922, finländsk
chargé d’affaires i London 1918—19. Har bl. a.
utgivit »The painters of Vicenza» (1909),
»Eng-lish primitives» (1924) och talrika kritiska
katalogarbeten samt redigerat nya,
moderniserade upplagor av Crowes och Cavalcaselles
»History of painting in North Italy» (I—III,
1912) och »History of painting in Italy» (V—
VI, 1914). H. W-n.
Borensberg, municipalsamhälle i v.
Östergötland, vid Borens ö. strand; Brunneby socken,
Östergötlands län; 23 har, 400 inv. (1925). Är
station vid Göta kanal och slutpunkt för en
bibana från Klockrike på Mellersta
Östergötlands järnväg. Vid B. finnas elektricitetsverk,
glasbruk m. m. Tax.-värde 1,048,200 kr. (1923),
bevillningstaxerad inkomst s. å. 243,760 kr.
Borenshult, kanalstation med slussverk vid
sjön Borens v. ända.
Borföreningar. Bor förekommer i naturen
såsom fri borsyra och borax samt i en del
borsyrehaltiga mineral, ss. axinit, boracit,
boronatrokalcit, datolit och turmalin.
Borsyra, H3BO3, bildar vita, nästan
genomskinliga fjäll, som äro lättlösliga i alkohol
men svårlösliga i vatten (4 d. borsyra på 100
d. vatten vid 20° C). Fri borsyra förekommer i
naturen åtföljande heta vattenångor, som i
vulkaniska trakter uppstiga ur sprickor i marken,
främst i Toscana. Dessa inledas i vatten, som
indunstas, varefter borsyran utkristalliserar.
Numera framställes borsyra dock oftare ur
borsyrehaltiga mineral genom sönderdelning
med syror. Närvaro av borsyra påvisas lättast
medelst gurkmejpapper (se d. o.), som härav
färgas brunrött, eller genom begjutning med
konc. svavelsyra och alkohol och antändning,
varvid blandningen brinner med grön låga till
följd av bildningen av en flyktig borsyreester.
Borsyra nyttjas till framställning av dess
salter och som tillsats till emalj och glas
för att göra dessa ämnen mera
motståndskraftiga mot kemisk och fysikalisk inverkan
(se E m a 1 j och Glas). Även medicinskt har
borsyra, ehuru ej direkt bakteriedödande, fått
stor användning som ett relativt ofarligt
antiseptiskt medel (t. ex. i 2 % lösning för
baddning av ögonen, borvaselin m. m.). Som
konserveringsmedel för födoämnen får borsyra
dock enligt lag ej nyttjas (med undantag för
lufttätt inlagda fiskkonserver, såsom
ansjovis). I mindre mängder brukas borsyra till
att impregnera tyg och trä för att göra dessa
ämnen obrännbara samt till indränkning av
ljusvekar för att göra dem styva.
Borsyrans salter kallas bo ra t. Viktigast är
borax, natriumtetraborat, Na2B4O7, 10 H2O
(ibland 5H2O), som bildar färglösa, glänsande,
lätt vittrande kristaller (prismor). 1 naturen
förekommer borax till 50 % i tinkal el.,
råborax, en saltblandning, som utkristalliserar,
ur s. k. boraxsjöar (t. ex. i Kalifornien och
Tibet). 100 d. vatten lösa vid 10° 2,83 d., vid
20° 7,88 d. borax. Borax nyttjas liksom
borsyra i emalj-, glas- och porslinsfabrikationen,
vid lödning och svetsning, i blåsrörsanalysen
(se Kemisk analys) samt i
tvättmedels-industrien (borax gör vatten mjukt).
Blandad med stärkelse, tjänar den till att
förläna tvätten glans och styvhet. Manganborat
är ett värdefullt sickativ (se d. o.).
Natriumperborat, Na BO3, 4 H2O, är
ett vitt kristalliniskt salt, innehållande 10,4 %
»aktivt» syre. I vattenlösning sönderfaller
det i borsyra och vätesuperoxid. Det är ett
Göta kanal vid Borensberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
