Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgarståndet - Borgarsyssel - Borgartinget - Borgbjerg, Frederik Hedegaard Jeppesen - Borge, Oskar Fredrik - Borgeby (Borreby, socken) - Borgeby (gods) - Borgen, Borgensförbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Borgarsyssel—Borgen
854
tanter valdes, voro länge vacklande, tills
magistraterna förbehöllo sig ensamma valrätten,
vilken de utövade ända till frihetstiden; då
begynte borgerskapet deltaga i valen, som
skedde inför magistraten och mestadels voro
medelbara; vid omedelbart valsätt utövades
rösträtten efter graderad skala. Valrätt hade
endast »rätte borgare» och magistratsperson,
som ock var borgare. Ståndets ordf, eller
»talman» var vanligen en av Stockholms
borgmästare. Efter revolutionen 1772 och
sedermera, så länge ståndsrepresentationen
bibehölls, utsågs b:s talman av konungen.
Om b. i Finland efter skilsmässan från
Sverige 1809 se Finland, historia. Det
upphörde där vid enkammarsystemets
införande 1906 att vara ett särskilt riksstånd. —
Litt.: C. T. Odhner, »Bidrag till de svenska
städernas och borgarståndets historia före
1633» (1860); E. Hildebrand, »Svenska
statsförfattningens historiska utveckling» (1896)
och där anförd litteratur; V. Millqvist,
»Svenska riksdagens borgarstånd 1719—1866.
Personhistoriska anteckningar» (i Personhist.
tidskr. 1911; även separat). (L. D.)
Borgarsyssel (fno. Borgarsysla), äldre
benämning på större delen av nuv. östfold fylke,
Norge. Huvudort Borg (nuv. Sarpsborg).
Borgartinget var under medeltiden det
allmänna tinget för s. ö. Norge, Viken. Hade
sitt namn efter tingsplatsen vid Borg (nuv.
Sarpsborg). Av b:s lag finnes endast
»kris-tenret» (kyrkobalken) i behåll.
Borgbjerg, Frederik Hedegaard
Jeppe sen, dansk politiker (f. 1866). Urspr.
teologie studerande, blev han först grundtvigian,
sedan pietist och tolstojan och slutligen (1888)
republikan och
socialist. 1890 blev han
medarbetare i
Social-Demokraten och var
1911—24 dess
redaktör. B., som är
folke-tingsman sedan 1898,
är en av partiets
mångsidigaste ledande
krafter med stor
taktisk begåvning. Han
har fört partiets
talan i alla viktigare
ärenden sedan 1901
•och har i politiska debatter spelat en
framträdande roll. 1918 var han partiets
representant i Islandskommissionen. Under
världskrigets båda sista år tog B. kraftigt parti för
den tyska socialdemokratiens fredssträvanden.
Sedan 1920 har B. varit en av Danmarks
delegerade vid Nationernas förbunds församlings
årsmöten i Genève. B. ingick 1924 i den
socialistiska ministären Stauning som
socialminister.
Borge, Oskar Fredrik, botanist,
biblio-teksman (f. 1862 21/i). B- blev fil. dr i Uppsala
1895 och är en framstående sötvattensalgolog.
Han tog initiativ till och förestår sedan 1903
Arbetarrörelsens arkiv samt var 1918—1919
föreståndare för Stockholms arbetarbibliotek.
Borgeby gård. Porttornhuset och »västra stenhuset»,
sedda från borggården.
Borgeby (B o r r e b y), socken i v. Skåne,
utmed Lommabukten, s. om Kävlingeån; Torna
härad, Malmöhus län; 11,19 kvkm, 708 inv.
(1925). Jordmånen delvis sandig och mager.
Egendom Borgeby (se nedan). 987 har åker,
33 har skogs- och hagmark. Bildar med
Löd-deköpinge ett pastorat i Lunds stift, Torna
kontrakt.
Borgeby, gods i v. Skåne, vid Kävlingeån,
nära Öresund; Borgeby socken, Malmöhus län;
275 har, därav 229 har åker. Tax.-värde
377,800 kr. (1923). Huvudbyggnaden är
uppförd på 1600-talet och sammanbyggd med
rester av en omfattande senmedeltida
borganläggning. På borggården står dessutom ett
enligt traditionen av ärkebiskop Birger
Gun-nersen uppbyggt torn. Se Hahr, »Skånska
borgar» (1914—22), och Rydbeck, »Två
märkliga konstnärer» (1917). — Godset tillhörde
under medeltidens senare del ärkebiskoparna
i Lund, senare släkterna Lindenow, Coyet,
Bamel, Trolle m. fl. och tillhör nu konstnären
E. Norlind.
Borgen, Borgensförbindelse, en
persons åtagande att i en annans ställe
fullgöra någon dennes förbindelse. Den åtagande
kallas borgensman eller löftesmän,
den andre h u vu dg ä 1 de när. Viss form
för borgens giltighet är icke föreskriven.
Löftesmannens förbindelse är avsedd att
bereda fordringsägaren säkerhet; den måste
alltså ansluta sig till en förut befintlig
förbindelse, vilken den förutsätter och efter
vilken den mätes. Härmed överensstämmer ock,
att borgensförbindelsen i regel kan göras
gällande först då det visat sig, att
huvudgälde-nären icke själv uppfyllt sin förbindelse.
Denna förmån, att först i andra rummet,
»subsidiärt», svara för förbindelsen, kan
löf-tesmannen emellertid avsäga sig genom att
teckna borgen »såsom för egen skuld» (p r
o-prieborgen, i motsats till enkel
borgen), då han kan sökas omedelbart och även
i övrigt är likställd med huvudgäldenären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
