Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borneo - Historia - Borneokamfer, Borneol - Bornera - Bornerad - Bornet, Jean Baptiste Édouard - Bornholm - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Borneokamfer—Bornholm
884
»Quer durch B.» (2 bd, 1904—07); S.
Baring-Gould och C. A. Bampfylde, »History of
Sarawak, 1839—1908» (1909); C. Lumholtz,
»Through Central B., 1913—1917» (1921); O.
Rutter, »British North B.» (1922). A. B-n.
Bo’rneokamfer, Borneol [-ä’l], se K a m f e r.
Bornera, skumma, fradga sig (om jästa
drycker).
Bornerad (av fr. borne, gräns), inskränkt,
begränsad, dum, (ibland) uppblåst.
Bornet [bårnä’], Jean Baptiste
Édou-a r d, fransk botanist (1828—1911), jämte sin
lärare G. A. Thuret
upptäckare av
befruktningen hos rödalgerna.
Har utgivit mycket
förtjänstfulla,
praktfullt illustrerade
ut-vecklingshistoriska arbeten över alger,
delvis grundläggande för
vår kännedom om
denna växtgrupp. Jämte
S. Schwendener
grundare av teorien om
lavarna som
dubbelorganismer, samman
satta av svampar i symbios med alger. Led.
av sv. Vet.-akad. 1888. N. S-s.
Bornholm, dansk ö i Östersjön, s. ö. om
Skåne; 587,15 kvkm, 44,309 inv. (1921). B. är
Danmarks enda berglandskap. Större delen av
det inre utgör ett backigt, sandigt och
ofruktbart område, Höjlyngen. Längs sydkusten går
en remsa lågt land av lösa jordarter, vilket
längst i s. ö. har betydliga flygsandsfält med
»klitter». Här och på Höjlyngen planterades
träd på 1800-talet, så att en sjättedel av ön
är skogbetäckt. I n. stupar landet brant ned
mot havet med vackra vilda klippartier, grot-
Kartskiss över Bornholm.
tor och inskärningar. Bland dessa klippartier
märkas »Helligdommen» och »Randkleveskaar»
på nordöstkusten och »Ringebakkerne» på
västkusten. Åar och sjöar äro få och
obetydliga, de största äro Kampelykkaa och
Hammer-sjön. Nordligaste udden är Hammeren med
Stejlebjerg (samt Hammershus fyr) och
flyg-sandssträckan Sandhammeren. Ett av öns
vackraste bergspartier är den i öns mitt i
skogen Almindingen belägna Rytterknægten,
162 m ö. h., öns högsta punkt. Ö.
Geologiskt utgör B. en fortsättning av
den Fennoskandias randzon, som går genom
Skåne och vilken bestämmes av i n. v.—s. ö.
riktning löpande förkastningar. I de n. och ö.
delarna av ön består berggrunden av granit
(gnejsgranit), som är starkt förklyftad, och
området genomdrages av talrika smala men
djupa sprickdalar med riktning n. ö. till
s. v. Rönnegraniten, en mörk, nästan svart
granitart, ägnar sig väl för skulpturella
ändamål. övriga, röda och grå, granitvarieteter
användas till byggnads- och gatsten. Strax
ö. om Rönne är graniten omvandlad till
kao-lin. I v. och s. överlagras urberget av
kambro-silur, lias och krita, delvis skilda från
urberget genom förkastningar. Av
kambro-siluren intaga de två äldsta avdelningarna,
neksösandstenen och de gröna skiffrarna, det
största området. I liasbildningarna i v.
finnas även stenkolsflötser, något yngre än de
skånska, samt eldfasta leror. Av B:s
krit-bildningar är den yngsta delen samtidig med
den äldsta delen av Skånes. — B. har erhållit
största delen av sina lösa jordlager av den
yngre baltiska isströmmens moräner, och de
närmast kusten belägna delarna av ön ha en
bördig moränlera med ganska stor kalkhalt,
medan de högre belägna delarna av ön ha en
mera grusig jordmån. K. A. G.
B. har inga egentliga herrgårdar. Bönderna
äro självägande. Huvudnäring är jordbruk,
men dessutom äro fiske (särskilt sillfiske) och
sjöfart av stor betydelse. Industrien utgöres
av granitbrytning, tillverkning av kaolin för
porslinsfabrikation, cement, tegel, fajans,
lervaror och terrakottasaker. ön genomskäres
av ett ganska förgrenat järnvägsnät, utgående
från Rönne.
På B. ligga 7 städer: Rönne (störst), Hasle,
Allinge-Sandvig (förenade till en kommun),
Svaneke och Neksö (näst störst), alla vid
kusten, och Aakirkeby. B. bildar eget amt,
vartill ock höra de små öarna Kristiansö och
Fredriksö. B. har två folketingskretsar och en
landstingskrets, omfattar två’ prosterier och
tillhör Själlands stift. ö.
På B. finnes ett stort antal
kyrkobyggnader från den äldre medeltiden, varav flera
med ursprungliga, kraftigt byggda,
fästnings-lika torn. Fästningslika äro också de
märkliga rundkyrkorna från samma tid, som här
äro mera rikt utbildade än annorstädes i de
nordiska länderna (jfr Dansk konst och
Rundkyrka). Litt.: Brunius, »Konstan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
