Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bosnien - Historia - Boso - Bosporanska riket - Bosporen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Boso—Bosporen
926
Utsikt över Bosporen. I förgrunden de medeltida befästningarna vid Rumeli-Kavak.
begränsad lokal lagstiftnings- och
beskattningsrätt. Nationella och religiösa motsatser
vållade ofta stormiga scener vid
lantdagsför-handlingarna. Förvaltningen byråkratiserades
alltmer, i synnerhet sedan fälttygmästaren O.
Potiorek 1911 blivit landschef och Buriän som
riksfinansminister febr. 1912 efterträtts av L.
von Bilinski (se d. o.). Samtidigt växte även
i B. den storserbiska rörelsen, och den ledde
28 juni 1914 till mordet i Sarajevo på
tronföljaren ärkehertig Frans Ferdinand och hans
gemål. Efter det av detta våldsdåd indirekt
föranledda utbrottet av världskiiget hölls B.
under sträng militärdiktatur samt var aug.—
sept. 1914 och i okt. 1918 föremål för serbiska
invasionsförsök. B. liksom Hercegovina
avträddes i fredssluten efter världskriget av
Österrike och Ungern och ingår nu i den nya
jugoslaviska monarkien (se J ugoslavien).
— Litt.: Klaié, »Geschichte B:s» (1885); L.
Smolle, »Die neuen Reichslande
österreich-Ungarns B. und die Herzegowina» (1909);
Piffl, »Kurze Orientierung über die Geschichte
von B. und der Herzegovina» (1911); R. W.
Seton-Watson, »The Southern slav question»
(1911; utvidgad ty. uppl. 1913). V. S-g.
Boso, konung av Burgund (d. 887), svåger
till konung Karl den skallige av Frankrike.
Stiftade 879 det nyburgundiska el. cisjuranska
riket (se Burgund).
Bosporänska riket omfattade landet på
båda sidor om nuv. Kertjsundet, det s. k.
Kimmeriska Bosporos (se Bosporen). Dess
viktigaste städer voro Pantikapaion (Kertj)
och Theodosia (Kaffa) på sundets v. sida.
Be
folkningen bestod i städerna av grekiska
kolonister, på landsbygden av infödda
jordbrukare och vid gränserna av skytiska nomader.
Riket grundades omkr. 480 f. Kr., omfattade
urspr. blott Pantikapaion med närmaste
område och stod i vänskaplig förbindelse med
atenarna, som fingo stora privilegier i fråga
om spannmålsutförseln. Från 438 f. Kr.
härskade där spartokidernas ätt. Den siste
härskaren av denna, Pairisades, inkallade 110
f. Kr. till hjälp mot sky terna konung
Mithri-dates VI av Pontos. Då Mithridates förlorat
sitt rike till romarna, gåvo de det
bospo-ranska riket åt hans son Farnakes (63 f. Kr.).
Denne stupade år 47 i strid mot sin upproriske
måg Asandros, som sedan regerade i 29 år.
Lydkonungar under Rom av Asandros’ ätt
regerade därefter in på 300-talet, då riket
förenades med Öst-Rom. Det intogs slutligen
jämte hela Krim av kazarer och mongoler.
Bosporen (grek. bo’sporos, lat. bo’sporus,
»boskapsvad»), sundet vid Konstantinopel, det
från Svarta havet till Marmarasjön i s. v.
riktning ledande sund, som skiljer Europa
från Mindre Asien. Dess längd är 28,5 km,
bredden växlar mellan 0,66 km och 3,3 km
med ett djup från 50 till 120 m. B. öppnar
avlopp för de stora och vattenrika floder, som
utfalla i Svarta havet (Donau, Dnjepr, Don,
Kuban m. fl.), och dess vatten flyter mot
Marmarasjön med en strömstyrka av 4,6—8,5
km i timmen. Själv gör den med sitt
slingrande lopp och ringa bredd för övrigt intryck
av en stor flod och bildar en lätt farbar,
trygg och ständigt öppen seglingskanal för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
