Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bosporen - Bosquet, Pierre François Joseph - Bosra - Boss - Boss, Lewis - Bosscha, Johannes - Bosschaert, Ambrosius - Bossche, Balthasar van den - Bosse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Bosquet—Bosse
928
de mest djupgående fartyg. Stränderna
erbjuda med sina vackert formade berg intill
250 m höjd, sina dalar, beskuggade av lager,
plataner och cypresser, sina manga slott,
ruiner, palats och byar en vacker och fängslande
anblick, förhöjd av den livliga trafiken i
sundet. Vid s. inloppet vid Gyllene hornet på
den europeiska sidan ligger Konstantinopel
och mitt emot på Asiens kust Skutari. B.
bildar med Marmarasjön och Dardanellerna
den naturliga förbindelseleden mellan
Svarta-havsflodernas område (ryska svarta jordens
område, rumänska slätten m. m.) och
världshaven. Geologiskt sett är B. av mycket ung
ålder. — Hette i forntiden Trakiska
Bos-poros till skillnad från Kimmeriska
Bosporos, det nuv. Kertjsundet, som
förbinder Azovska sjön med Svarta havet. ö.
Sundet blev tidigt befäst, och där finnas
ruiner av de av Muhammed II byggda slotten
Rumeli-Hisar på europeiska och Anadoli-Hisar
på asiatiska sidan samt ett par genuesiska
kastell vid norra mynningen. Då Turkiet
deltog i världskriget, blevo de nyare, redan på
1890-talet förbättrade befästningarna till
skyddande av inloppet till B. förstärkta. Dessa
befästningar bestodo av ett flertal fort och
batterier på båda stränderna från sundets
mynning till Therapia; de viktigaste av dem
voro Rumeli-Kavak och Anadoli-Kavak vid
sundets mynning. Inloppet minerades. Minor
utlades sedermera även av ryssarna utanför
mynningen. Under den period 1915, då ryska
flottan hade övertaget i Svarta havet,
bombarderade den befästningarna vid B., särskilt
i slutet av april och början av maj (samtidigt
med det engelsk-franska
landstigningsföre-taget vid Dardanellerna). Om
genomfartsrät-ten m.- m. se Dardanellerna. M. B-dt.
Bosquet [båskä’], Pierre Fr angois
J o s e p h, marskalk av Frankrike (1810—61).
Tjänstgjorde från 1834 i Algeriet och deltog
med stor utmärkelse i striderna mot
kaby-lerna 1851. Under Krimkriget bidrog han
vä
sentligt till segern vid Alma 1854, och i slaget
vid Inkerman lyckades han genom sitt
ingripande rädda engelska armén från nederlag
och förbyta detta till seger. Svårt sårad i
sept. 1855 vid Sevastopol, måste han
återvända till Frankrike före krigets slut. 1856
blev han marskalk. En samling av hans brev
åren 1837—60 utgavs 1879.
Bosra, eg. »fästning», ruinstad i Syrien
omkr. 120 km s. s. ö. om Damaskus, vid foten
av Djebel Hauran. B. var sedan långt
tillbaka i forntiden den naturliga huvudstaden
för det område, som motsvarar nuv.
landskapet Hauran, och möjligen en huvudort för
Astartekulten men förföll småningom, tills
staden upprättades på nytt av romerske
kejsaren Trajanus (98—117 e. Kr.), som dit
förläde en legion. Under hela romartiden rådde
där stort ekonomiskt uppsving. Omkr. 250 e.
Kr. blev B. biskopssäte och sedermera säte
för ärkebiskopen av Arabien. Ännu under
medeltiden var B. en viktig fästning och
marknadsplats, men jordbävningar och turkarnas
dåliga styrelse vållade sedermera dess förfall.
Boss. 1. (Möjl. av holl. baas, förman),
»över-valman», urspr. nordamerik. benämning på
ledaren av ett partis valagitationer. — 2. De
vid sädens tröskning söndersmulade
halmdelarna.
Boss [bås], Lewis, amerikansk astronom
(1846—1912). Var sedan 1876 direktor för
Dudleyobservatoriet i Albany (New York). B.
ledde omfattande observationsarbeten och
undersökningar över stjärnornas orter. Utgav
bl. a. »Preliminary general catalogue of 6,188
stars for the epoch 1900» (1910). B-d.
Bosscha [bå’s^a], Johannes, holländsk
fysiker (1831—1911), lärare vid
militärakademien i Breda 1860, skolinspektör 1863,
lärare vid polyteknikum i Delft 1872 och dess
direktör 1878. De mest kända bland B:s
vetenskapliga avhandlingar (några i ty. övers,
i Poggendorffs Annalen) handla om ljudets
fortplantningshastighet, om kvicksilvers
utvidgning genom värme och om en metod att
mäta elektromotoriska kraften samt om
elekt-rolys och galvanisk polarisation. Hans
viktigaste arbete, om dubbeltelegrafering (1855),
faller inom teknikens område. S. A-s.*
Bosschaert [bå’s^art], Ambrosius,
nederländsk blomstermålare (omkr. 1570—omkr.
1630), verksam i Middelburg. Lärjunge av
Jan Brueghel d. ä. och grundläggare av det
holländska blomstermåleriet; representerad i
Nationalmuseum. H. W—n.
Bossche [bå’s^e], Balthasar van den,
flamländsk målare (1681—1715), verksam i
Antwerpen. Historie-, genre- och
porträttmålare. Två tavlor i Nationalmuseum äro
utförda i hans art. H. W-n.
Bosse [bås], fr., buckla, knöl; ett runt och
fritt format föremål. En skulptur säges vara
utförd en ronde bosse eller f u 11 r u n d, när
figuren är fristående samt plastiskt
behandlad på alla sidor, i motsats till en relief. —
SkalnAGOOOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
