Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boställen - Boswell, James - Boswellia - Bosworth - Bosättningsort - Bot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Boswell—Bot
974
arna anvisade boställena utan även
biskopssäten och biskoparnas löningshemman samt
klockarboställen, förete i fråga om sin
tillkomst en olikhet mot de civila och militära.
De ecklesiastika boställena ha således till stor
del uppkommit under katolska tiden genom
gåvor och testamenten av enskilda eller
genom s. k. skötning av jordägare inom
församlingarna. Alltsedan slutet av 1600-talet ha
emellertid alla ecklesiastika boställen, vilka
icke bevisligen tillkommit utan medverkan av
staten, ansetts vara av krononatur. Ett
flertal komministerboställen har emellertid
tillkommit under Karl XI :s tid genom
upplåtelser från kronan. I fråga om de ecklesiastika
boställen, som äro anslagna åt prästerskapet i
församlingarna, har inträtt en genomgripande
förändring vid genomförande av nya
löneregleringar för prästerskapet enligt lagen om
reglering av prästerskapets avlöning den 9
dec. 1910. I boställsordningen samma dag
meddelas detaljerade bestämmelser angående
dessa boställen, deras vård och förvaltning.
Prästerna skola icke vidare inneha
jordbruks-boställen, utan till dem upplåtes allenast s. k.
prästgård, varmed förstås tomt med
bostadshus och trädgård. I övrigt skola dessa
boställen utarrenderas.
Bostadsbo ställen eller
tjänstebostä-der äro i kronans slott och hus anvisade
åtskilliga ämbets- och tjänstemän, vilka med
avseende å sin ämbetsställning böra ha en
ansenligare bostad eller ock måste bo i
omedelbar närhet av platsen för sin verksamhet.
Dylika bostäder innehavas av ministern för
utrikes ärendena, överståthållaren,
landshövdingar, biskopar, kommendanter m. fl. samt
av en del över- och underbefäl vid armén och
marinen, av befattningshavare vid statens
järnvägar, skogsstaten och fängelserna m. fl.
inrättningar. För tjänstebostad erlägges av
befattningshavare, å vilka de nya
avlönings-reglementena — kommunikationsverkens,
allmänna civilförvaltningens, försvarsväsendets
m. fl. — vunnit tillämpning, ersättning genom
avdrag å avlöningen. — Åt vissa
befattningshavare skola kommunerna anskaffa bostäder.
I städerna tillhandahållas sådana åt
kyrkoherdar, komministrar och klockare, åt rektorer
och i vissa fall även åt andra lärare vid
elementarläroverken. Folkskollärarna ha även rätt
till fri bostad eller ersättning därför. A. Bm.
Boswell [bå’z(o91], James, skotsk jurist
och förf. (1740—95), känd huvudsakligen för
den ypperliga biografi (»The life of Samuel
Johnson», 1791; många nya uppl.) han ägnade
det engelska 1700-talets ryktbaraste kritiker,
dr Samuel Johnson (se d. o.). B. själv var
en ganska obetydlig person och därtill mycket
fåfäng men har dock lyckats skapa engelska
litteraturens mest klassiska biografi. Han
nedskrev nästan allt vad Johnson yttrade
under deras samvaro. Utom
Johnsonbiogra-fien författade han även en »Account of
Cor-sica» (1768). B:s brev utgåvos 1924 av C. B.
Tinker. — Jfr om B., förutom engelsk litt. om
S. Johnson, även Yrjö Hirn, »D:r Johnson och
James Boswell» (1922).
Boswe’llia, se Balsamväxter o. Rökelse.
Bosworth [bå’zcü9p], by i mellersta
England, 18 km v. om Leicester. I närheten stod
1485 det slag, vari Rikard III förlorade krona
och liv; segervinnaren Henrik Tudor
utropades på slagfältet till konung (Henrik VII).
Därmed ändades »rosornas krig».
Bosättningsort, se Mantalsskrivning.
Bot, gottgörelse för en begången synd,
bottnar i det inom de flesta religioner
framträdande skuldmedvetandet och behovet att
försona den genom synden kränkta
gudomligheten. Offren äro uttryck för detta behov;
för ett primitivt religiöst tänkande äro de
rent av gottgörelser för synden. — För den
första kristenheten stod b. med sin
sinnesändring och sin syndaförlåtelse som
ingångsporten till det nya livet i Kristus. Då kyrkan
måste vara ett samfund av idel heliga, fanns
inom det kristna livets ram ingen plats för
b. Denna högt spända idealism ntåste dock
tidigt finna sig i vissa inskränkningar. Den
redan i Didache (se d. o.) omtalade
syndabekännelsen före nattvarden och den i samma
skrift liksom hos Hermas förekommande
uppfordran att bekänna sina synder i
församlingen visa, att man där icke kunde se bort
från synden som ett faktum. Man betraktade
de synder man mötte hos de kristna bröderna
antingen såsom ovetenhetssynder i
motsats mot dödssynder, för vilka ingen förlåtelse
kunde givas, eller ock prutade man på de
sedliga kraven genom att uppställa ett högre
och ett för genomsnittsmänniskorna avpassat
helighetsideal (så redan Didache, 2:a Clemens’
brev och Hermas), eller upptog man från
judendomen läran om allmosegivandets kraft
att utplåna synder. En fast botpraxis hade
ännu ej utvecklat sig, och man skilde ej noga
mellan »dödssynder» och »svåra synder». Till
förstnämnda grupp räknades dock i regel
av-guderi, mord och otukt (jfr Joh. Upp. 22: 15).
Utövarna av dessa synder uteslötos till en
början för beständigt ur församlingens
gemenskap utan hopp om förlåtelse, men man
fann snart utvägar. Så kunde under
förföljelsetider konfessorerna (se d. o.) lösa även
från dödssynder. För de »svårare synder»,
som dock ej voro dödssynder, infördes en
besvärlig botordning (»den andra boten»).
Syndaren uteslöts ur församlingen men kunde
efter upprepad syndabekännelse, frivilligt
åtagna lidanden och försakelser m. m. åter
upptagas. — De handlingar, genom vilka
återupptagandet skedde, utbildades till en
fast botordning, som i början av 300-talet’ i
östern indelades i följande stadier: 1) att i
stående ställning i sorgdräkt utanför kyrkan
anropa kyrkobesökarna om återupptagande
(proskläi’ ontes, flintes), 2) att i förhallen till
kyrkan åhöra den heliga skrifts läsande och
predikan (akroo’menoi, audie’ntes), 3) att knä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
