Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bourget, Charles Joseph Paul - Bourgogne - Bourgogne, Louis (Ludvig) - Bourgogneviner, Burgundviner - Bourgoin, Thérèse Étinnette - Bourguignon - Bourguignons - Bourke, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Bourgogne—Bourke
1020
gång. För tredje republikens eleganta
dampublik bar han mer och mer blivit vad
Octave Feuillet var för andra kejsardömets;
enstaka kraftansträngningar, såsom »Le
demon de midi» (1914), förtaga emellertid icke
det allmänna intrycket av schablonmässighet
och falsk eller lättköpt idealism. I sin senaste
roman, »Coeur pensif ne sait oü il va» (1924),
har han sökt formeln för en försoning mellan
samhällsklasserna i ett sentimentalt stoff från
världskriget. Led. av Franska akad. 1894.
Hans samlade skrifter, med ett märkligt
företal, började utges 1899. Jfr V. Giraud, »P. B.»
(i »Les maltres de 1’heure», 1911), och O.
Le-vertin i »Utländsk litteratur» (1909). Kj.S-g.
Bourgogne [borgå’nj], en av Frankrikes
forna provinser, bildad ur det tidigare
hertig-dömet Bourgogne (Burgund; se d. o.), som
återgick till franska kronan 1529. Provinsen
B. ägde bestånd till 1789. 25,714 kvkm.
Huvudstad var Dijon. Där sammanträdde vart
tredje år provinsens generalständer (états
gé-néraux). B. är nu delat på depart. Ain,
Saöne-et-Loire, Cöte-d’Or och Yonne.
Bourgogne [borgå’nj], Louis (Ludvig),
hertig av (1682—1712), son till »le grand
dauphin» (se Bourbon, sp. 1009) och far
till Ludvig XV. Uppfostrad av Fénelon, som
kuvade hans vilda lynne, blev han sedan
bi-gott och osjälvständig. Som militär
misslyckades han, och nederlaget vid Oudenaarde 1708
tillskrevs hans vankelmod. Han blev
tronföljare vid faderns död 1711. Hans gemål,
Adélaide av Savojen, tvenne söner och han
själv avledo 1712 — omständigheter, som
riktade mordmisstankar mot hertigen av Orléans
(»regenten»). Biogr. av Proyart (2 bd, 1782).
Bourgogneviner [borgå’nj-],
Burgund-viner, viner från de franska dep. Cöte-d’Or,
Yonne och Saöne-et-Loire, motsvarande de
trakter, som räknades till den forna prov.
Bourgogne. Dessa viner, som redan under
medeltiden voro högt ansedda i Frankrike, äro
dels röda, dels vita. De äro av torr, fyllig
smak med kraftig bouquet och något högre
alkoholhalt än bordeauxvinerna el. omkr. 11
vol. %. Vinerna uppkallas vanl. efter den
ort, där de frambringas. Bland mera kända
märken må anföras av de röda vinerna:
Ro-manée, Chambertin, Pommard, Beaune,
Cor-ton, Volnay, samt av de vita: Montrachet och
Chablis. En av de viktigaste stapelstäderna
för vinhandeln i Bourgognedistriktet är Dijon.
— Röda b. böra serveras vid en temperatur
av ung. 18°. Förvaras buteljerna i kallrum,
måste uppvärmningen ske långsamt, för att
ej smak och bouquet skola gå förlorade; vita
b. åter serveras kallare, vid omkr. 12°. Helst
böra b. förut dekanteras, d. v. s. hällas upp
på karaff ur buteljen; serveras de ur denna,
böra de vara uppkorkade sedan några
timmar, emedan deras bouquet då kommer långt
bättre till sin rätt. G. H-r.
Bourgoin [borgcoä’], Thérèse Étinnette,
fransk skådespelerska (1781—1833). Tillhörde
Théatre frangais 1799—1829 och innehade
nästan alla första älskarinneroller. Hennes fina
skönhet och spirituella spelsätt gjorde henne
mycket omtyckt, och Napoleon lät henne
uppträda på föreställningarna för
furstekongressen i Erfiirt 1808.
Bourguignon [borginjå’], fransk målare, se
C o u r t o i s.
Bourguignons [borginja’] kallades efter sina
ledare, hertigarna Johan den oförskräckte
och Filip den gode av Burgund, det parti i
Frankrike, som under första hälften av
1400-talet var motståndare till grevarna av
Ar-magnac (se d. o.) och deras anhängare.
Bourke [bäk], engelsk, på Irland sedan
1100-talet bosatt släkt, bland vars
medlemmar många skrevo sig B u r k e el. B u r g h.
— Sir Richard B. (1777—1855) utmärkte
sig i pyreneiska kriget, blev 1821
generalmajor och var 1831—37 guvernör i Nya
Syd-Wales, där han bl. a. hade stor förtjänst om
införandet av ordnat immigrationssystem;
adlad 1835, general 1851. — Om vicekonungen
i Indien Richard B., earl av M a y o, se
d. o. — Jfr även B u r k e. V. S-g.
BOURGOGNE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
