Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bourmont, Louis Auguste Victor de Ghaisnes - Bourne, Francis - Bournemouth - Bournonit - Bournonville, familj - Bournonville, Anton August - Bourqueney, François Adolphe - Bourrasque
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Bourmont—Bourrasque
1022
Bourmont [bormä’], Louis Auguste
Victor de G h a is n e s, greve de B., fransk
inarskalk (1773—1846). Kämpade med stor
tapperhet på de upproriskas sida i Vendée
1794 och i Maine 1799, slöt sig därefter till
Napoleon men blev 1803 som misstänkt för
delaktighet i ett attentat mot denne kastad i
fängelse. Han lyckades rymma 1805 och blev
Senare genom Junot, i vars armé i Portugal
han 1808 innehaft ett befäl, försonad med
Napoleon. Under fälttågen 1812—14 utmärkte
han sig och befordrades till divisionsgeneral.
Vid Napoleons återkomst från Elba 1815 slöt
han sig åter till honom men övergick, sedan
han fått del av Napoleons operationsplaner,
omedelbart före slaget vid Ligny till
preussarna. B. var efter restaurationen en trogen och
nitisk tjänare åt reaktionen. Som
överbefälhavare för franska interventionsarmén i
Spanien 1823 betryggade han där absohitismens
herravälde. 1829 blev han krigsminister i
Po-lignacs kabinett. 1830 grundläde han
Frankrikes välde i Algeriet och blev några dagar
före julirevolutionens utbrott utnämnd till
marskalk. På grund av sin vägran att
erkänna Ludvig Filip gick han förlustig sina
ämbeten och deltog 1832 i hertiginnans av
Berry misslyckade resningsförsök i Vendée.
Han vistades sedan i Portugal och Spanien
till 1840, då han fick amnesti och återvände
till Frankrike. (B. H-d.)
Bourne [bän el. bo’en] Francis, engelsk
kardinal (f. 1861). Utbildades vid S:t Sulpice
i Paris samt i Leuven, prästvigdes 1884, blev
rektor vid Southwarks diecesseminarium i
London 1889, koadjutor hos biskopen av Southwark
och titulärbiskop av Epiphania 1896, biskop
av Southwark 1897, ärkebiskop av
Westmin-ster 1903 och kardinal 1911.
Bournemouth [bo’onmef> el. bå’n-], stad på
Englands sydkust, 40 km s. v. om
Southampton, stadsgrevskap inom grevsk.
Southampton; 91,770 inv. (1921). Är en mondän, staikt
besökt badort och vinterkurort (jan.—mars).
— 15 mars 1888 vigdes i S:t Stephanskyrkan
därstädes prins Oscar Bernadotte och fröken
Ebba Munck.
Bournonit [bor-], grått, metallglänsande
mineral av sammansättningen Cu Pb Sb S3.
Förekommer på gångar tills, m. blyglans,
zink-blände, kopparkis, fahlerz m. fl. mineral.
Bekanta förekomster äro Liskeard i Cornwall,
Pontgibaud i Frankrike, Capnic i Rumänien
Neudorf i Sachsen m. fl. ställen.
Tillgodo-göres såsom koppar- och blymalm. G. A-ff.
Bournonville [bornånvFlo], en i Danmark och
Sverige vid teatern verksam familj,
härstammande från en fransk teaterdirektör A m
a-bel Louis de B. Hans son dansören A
n-toine B. (1760—1843) blev premiärdansör
vid Kungl. teatern i Stockholm 1782,
uppträdde även som skådespelare och sångare
samt lämnade Sverige 1792; han var därefter
1792—1816 premiärdansör vid Det kongelige
teater i Köpenhamn och direktör för dansen
där 1816—23. Son till honom var Anton
August B. (se nedan). Dennes dotter
Charlotte B. (1832—1911) var en begåvad
altsångerska, anställd vid Kungl. teatern i
Stockholm 1857—58 och vid Det kongelige
teater i Köpenhamn 1859—84; hon har
utgivit »Erindringer» (1903) och »August B.
Spredte minder» (1905).
Bournonville [bornåqvFle], Anton August,
dansk balettmästare och regissör (1805—79).
Elev vid kungl. baletten i Köpenhamn 1815
och dansör 1823, blev B. efter studier 1824—
29 för Gardel och
Ves-tris i Paris och
engagemang såsom
solodansör vid Parisoperan
utnämnd till
balettmästare vid Det kongelige
teater i Köpenhamn
1830. Han blev 1848
komponist och
instruktör för den danska
baletten. Som dansör
uppträdde han ej mera.
Vid Det kongelige
kvarstod B. till 1861,
med undantag för säsongen 1855—56, då han
var balettmästare vid kejserliga operan i Wien.
1861—64 var B. anställd såsom intendent för
scenen vid Kungl. teatern i Stockholm och
1866—77 åter som chef för baletten i
Köpenhamn. Under denna period tjänstgjorde B.
även som operaregissör (bl. a. »Lohengrin»
1870). Såsom dansör utvecklade B. smidighet
och behag, själfullhet och kraft, lidelse och
hänförelse, allt buret av en virtuos teknik,
som aldrig blev opersonlig. B. var en
produktiv balettkompositör (»Festen i Albano» 1839,
»Napoli» 1842, »Et folkesagn» 1854,
»Blomsterfesten i Genzano» 1858, »Valkyrien» 1861,
»Thrymskviden» 1868), och hans baletter ha
stått sig längre, än han själv trodde. B:s
memoarer »Mit theaterliv» 1—3 (1848—78)
äro ännu givande för balettmästare och
regissörer genom fina anmärkningar om scenisk
instruktion. Själv var B. en mästare på området
såväl i fråga om balett som opera och skådespel.
B :s inflytande på Stockholms teaterliv visade
sig i en konstnärligare samverkan och ett
naturligare spelsätt. Hans dotter Charlotte B
utgav hans »Efterladte skrifter» (1891). Litt.:
E. Reumert, »Den danske ballet» (1923). G. K—g.
Bourqueney [borknä’], F rango is Adolphe,
baron, fransk diplomat (1799—1869). Var 1844
—48 fransk minister i Konstantinopel, blev
1853 minister i Wien, där han deltog i
konferenserna i orientaliska frågan och 2 dec.
1854 undertecknade alliansen mellan
Frankrike, England och Österrike. B. var 1856
jämte Walewski fransk fredsunderhandlare i
Paris, blev s. å. senator och avgick från
sände-budsposten i Wien 1859.
Bourrasque [bora’sk], fr., häftig vind, som
trots kort varaktighet ändrar riktning. Se
vidare Vind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
