Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bourrée - Bourrienne, Louis Antoine Fauvelet de - Bourrier, André - Bourse - Boursse, Esaias - Bourtanger moor - Bousmard, Henri Jean Baptiste de - Bousquet, Jean Louis - Bousset, Wilhelm - Boussingault, Jean-Baptiste Joseph Dieudonné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Bourrée—Boussingault
1024
Bourrée [bore’], fransk konstdans från
1600-talets början, i 4/4 takt och långsamt
tempo; ingick ofta i 1600-talets
instrumentala svit, där den hade sin plats mellan
cou-ranten och sarabanden. B. blev tidigt
omtyckt hos folket på Frankrikes landsbygd, där
den ända till 1800-talets sista årtionden varit
den populäraste folkdansen. T. N.
Bourrienne [boriä’n], Louis Antoine
Fauvelet de, fransk diplomat (1769—
1834). Blev 1797 privatsekreterare hos
Napoleon, med vilken han varit kamrat på
krigsskolan i Brienne, men avskedades 1802 i
följd av egennyttiga finansoperationer på
statens bekostnad. 1804 skickades han av
Napoleon som ministerresident till Hamburg,
anklagades där bl. a. för att ha tagit mutor
för att tillåta smyghandel, avskedades och
dömdes 1811 att betala stora summor i
skadeersättning till staten. Före domens
verkställande slöt han sig till bourbonerna. B. blev
1815 polisprefekt i Paris och senare deputerad.
Efter julirevolutionen 1830 ruinerade han sig
på börsspekulationer och dog på hospital.
Hans i övrigt föga tillförlitliga memoarer
(10 bd, 1829—31) innehålla värdefulla
upplysningar om Napoleons ungdom.
Bourrier [borie’], André, fransk präst,
förkämpe för en evangelisk reform inom
katolicismen (f. 1852). Efter tjuguårig prästerlig
tjänst i katolska kyrkan utträdde han 1895,
varvid många franska katolska präster följde
hans exempel. B. anslöt sig till den riktning
inom den moderna franska protestantismen,
vars främste man var Auguste Sabatier, och
blev 1897 reformert pastor. Han öppnade i
Sèvres vid Paris en tillflyktsort för ur
katolska kyrkan utträdda präster och började
utgiva en tidning, Le chrétien frangais, vars
program var en från Rom fri fransk
nationalkyrka. Sedan 1910 lever B. som privatman
i sin födelsestad, Marseille. L. W—r.
Bourse [bors], fr., börs. — B. du travail
[-dy trava’j], arbetarbörs (se d. o.).
Boursse [båu’rse], Esaias, holländsk målare
(1631—72), underofficer i holl.-ostindiska
kompaniet. Efterlämnade några få målningar,
interiörmotiv med figurer,länge tillskrivna Jan
Ver-meer van Delft och Pieter de Hooch. H. W-n.
Bourtanger moor [båu’rtarjar-mör],
mossmarker på gränsen mellan Nederländerna och
Tyskland (vänstra stranden av nedre Ems);
omkr. 1,370 kvkm. Förr öde, nu genom
avdik-ningsarbeten förvandlade till betesmarker.
Bousmard [bosmä’r], Henri Jean
Baptist e de, fransk ingenjör, officer (1749—
1807). övergick 1796 i preussisk tjänst, intog
snart en av de främsta platserna inom
Preussens ingenjörsvapen och utnämndes till
generalmajor Han dödades av en bomb vid
Danzigs belägring. B. författade bl, a. ett
förtjänstfullt arbete, »Essai général de
fortifica-tion et d’attaque ou défense des places» (4
dir, 1797—1803; 3:e uppl. 1838).
Bousquet [boskä’], Jean Louis, fransk-
född militär i svensk tjänst (1664—1747).
Måste 1691 som hugenott lämna sitt
fädernesland, gick först i engelsk, senare i holländsk
och sachsisk tjänst och lär som kapten ha
1706 råkat i svensk fångenskap i slaget vid
Fraustadt. Han övergick nu i svensk tjänst,
där han s. å. blev kapten vid den nyuppsatta
schweizerbataljonen. B. deltog sedan med
utmärkelse bl. a. i Krassows operationer i Polen
1708—09, kom 1710 till Bender, deltog 1711
i turkiska fälttåget vid Prut samt stred i
konungens omgivning såväl under Stralsunds
belägring som i norska fälttåget 1718. Han
adlades 1714, var vid konungens död
överstelöjtnant och befordrades sedermera till överste
1736, kommendant i Fredrikshamn 1739,
generalmajor 1741 och generallöjtnant 1743.
Under 1741—43 års ryska krig avrådde B.
1742 i krigsråd förgäves det ödesdigra
utrymmandet av Fredrikshamn. Då generalerna
Le-wenhaupt och Buddenbrock hemkallats, fick
B., ehuru gammal och sjuklig, 19 aug. s. å.
högsta befälet över svenska armén i Finland,
som då var innesluten vid Helsingfors. Inför
upplösningen i armén stod den tappre gamle
karolinen maktlös och fann sig föranlåten att
24 aug. kapitulera med 11,000 man mot löfte
om fritt avtåg med vapen och fanor för de
svenskfödda trupperna. Jfr biogr. (av
Uddgren) i Sv. biogr. lexikon, V. (V. S-g.)
Bousset [bosä’t], Wilhelm, tysk teolog
(1865—1920), e. o. professor i Göttingen 1896,
ord. prof, i Giessen sedan 1916. Var
framstående kännare av den efterkanoniska
judendomen före och närmast efter kristendomens
framträdande och studerade särskilt den
apo-kalyptiska litteraturen. Bland hans skrifter
må nämnas »Der Antichrist in der
Ueberlie-ferung des Judentums, des Neuen Testaments
und der alten Kirche» (1895), »Kommentar
zur Offenbarung Johannis» (1896), »Die
Religion des Judentums im neutestamentlichen
Zeitalter» (1903; 2:a uppl. 1906), »Das Wesen
der Religion» (1903; 3:e uppl. 1906; sv. övers.
1904) och »Kyrios Christos. Geschichte des
Christenglaubens von den Anfängen des
Chris-tentums bis Irenaeus» (1913). Han utgav jämte
Heitmüller Theologische Rundschau och tog
verksam del i kristligt sociala strävanden. N. S.*
Boussingault [bosägå’], Jean-Baptiste
Joseph Dieudonné, fransk
naturforskare (1802—87), bergsingenjör, under tio år
upptäcktsresande i Sydamerika, därpå några år
prof, i kemi i Lyon och Paris, sedan till sin
död innehavare av en för honom inrättad
professur i lanthushållning vid Conservatoire des
arts et métiers. B. upprättade omkr. 1835 i
Béchelbronn (nära Wissembourg) i Elsass den
första lantbruksförsöksstationen i världen,
urtypen för alla senare. — B. bestämde tills,
m. Dumas exakt luftens procentiska
sammansättning (1841). Hans mångåriga
undersökningar över växternas kol- och
kväveförsörjning voro grundläggande inom växtfysiologien
och lantbruksvetenskapen. Genom exakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
