Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boutwell, George Sewall - Bouvard, Alexis - Bouvardia - Bouveret, P. A. J. Dagnan- - Bouvetön - Bouvier, Auguste - Bouvines - Bouwmeester, Louis - Bov (socken) - Bow (roddare) - Bowallius, Robert Mauritz - Bovallsstrand - Bovbjerg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Bonvard—Bovbjerg
1028
Kejsar Otto III:s dom. Målning av Dirk Bouts.
demokratiska partiet, var 1852—54 guvernör
i sin fädernestat Massachusetts, övergick 1854
till följd av Missourikompromissens
uppriv-ning till det nybildade republikanska partiet
och blev dess ledare i Massachusetts. B. var
1863—69 led. av kongressens representanthus,
var 1868 ordf, i det utskott, som utarbetade
anklagelsepunkterna i riksrätten mot
president Andrew Johnson, och var 1869—73
finansminister under Grant samt 1873—77 senator.
Som finansminister var B. ivrig protektionist
och främjade i betydande mån statsskuldens
minskning. V. S-g.
Bouvard [bovä’r], Alexis, fransk
astronom (1767—1843), jämte Arago direktor vid
observatoriet i Paris. B:s planettabeller,
»Tables astronomiques» (1821), brukades på
sin tid allmänt. B. uttalade den förmodan,
att ojämnheterna i Uranus’ rörelse orsakades
av en då okänd yttre planet (den sedan
upptäckta Neptunus). n S. A-f.
Bouva’rdia [bo-], se Krappväxter.
Bouveret [bovrä’], P. A. J. D agn an-,
fransk målare, se Dagnan-Bouveret.
Bouvetön [bovä’-], ö i s. Atlantiska
oceanen under 54° 26’ s. br., 3° 24’ ö. Igd. Är
en mäktig vulkanisk bergmassa av 935 m höjd
(Kejsar Vilhelms pik). Största längd från ö.
till v. 9,5 km. Upptäcktes av fransmannen
Lozier Bouvet 1739, återfanns och beskrevs
1898 av den tyska Valdiviaexpeditionen.
Bouvier [bovie’], Auguste, schweizisk
protestantisk teolog (1826—93), sedan 1861
professor i Genève. Anses höra till de mest
betydande förmedlarna av den tyska
teologiens (särskilt Neanders och Schleiermachers)
idéer till de romansk-protestantiska
kyrkosamfunden. B. var en utpräglad
»förmedlings-teolog», entusiast i sitt strävande att bana
väg för en större förståelse mellan de olika
protestantiska riktningarna samt mellan dessa
och den moderna tidsandan. Hans åskådning
fick härigenom en prägel av vidhjärtenhet
men ock av något svävande och färglöst. Bland
B:s skrifter märkas »Dogmatique chrétienne»
(1902). Litt.: Biogr. av J. E. Roberty (1901);
E. Billing i Bibeiforskaren 1901. E. Bg.*
Bouvines [bovi’n], by i franska depart
Nord, 13 km s. ö. om Lille. — Vid B. vann
Filip II August av Frankrike 27 aug. 1214
en lysande seger över engelsmännen under
konung Johan (»utan land») och deras bunds
förvant kejsar Otto IV.
Bouwmeester [båumèster], Louis, holländsk
skådespelare (f. 1842). Debuterade i
Rotterdam 1860, har sedermera verkat
huvudsakligen i Amsterdam men även gästspelat i
Tyskland, England, Frankrike och Amerika.
B :s • förnämsta roller äro Hamlet, Shylock,
Richard III, Macbeth, Marcus Antonius,
Co-riolanus, Oidipus, Kreon i »Antigone» och
Coupeau i »Fällan» (Zola). G. K-g
Bov, dansk socken i s. Jylland, strax n. v.
om innersta Flensburgfjorden. Danskarna
besegrade där sept. 1848 slesvig-holsteinarna i
slesvigska krigets första träffning.
Bow [bau], eng., roddare, som sitter längst
för ut i kapproddbåt för 4 el. 8 roddare.
Bowa’llius, Robert Mauritz, historisk
forskare (1817—1902). Fil. mag. i Uppsala och
docent i fäderneslandets historia 1842, blev B.
s. å. e. o. och 1847 ord. amanuens i
Riksarkivet, vars chef han var 1874—82. På B:s
initiativ började Meddelanden från svenska
Riksarkivet 1877. utges, och han påminte i sina
åi sredogörelser städse energiskt om behovet
av ny- eller tillbyggnad åt Riksarkivet. Bland
hans skrifter märkas »Berättelse om
riksdagen i Stockholm 1713—14» (1847) och »Om
svenska statsskickets förändring efter Karl
XII:s död» (1855). — B:s son Carl B. (1849
—1907) blev fil. dr 1875 och var 1875—97
docent i zoologi i Uppsala; han företog
zoo-logisk-etnografiska forskningsfärder i
Västindien, Central- och n. Sydamerika och var
från 1904 direktör i ett kautschukbolag i
Brittiska Guayana, där han avled. B. utgav
bl. a. »Resa i Central-Amerika 1881—83» (2
bd, 1887). Han skrev sitt namn Bovallius.
Bovallsstrand, municipalsamhälle i
mellersta Bohuslän, vid inloppet till Bottnafjorden;
Tossene socken, Sotenäs härad; 4 har, 666
inv. (1925). Tax.-värde å fast egendom 443,800
kr. (1923), tax. inkomst 104,900 kr. (1923).
Sill- och makrillfiske, fraktfart och
stenhug-geri, badort.
Bovbjerg, en 46 m hög lerbank på n.
Jyllands västkust, mellan Limfjord och
Nissum-fjord. På B. en 26 m hög fyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
