Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brachvogel, Albert Emil - Brachy- - Brachycera - Brachypodium - Brachyura - Bracka - Braconidae, Oäkta parasitsteklar - Bradbury, John Swanwick - Braddock, Edward - Braddon, Mary Elizabeth - Bradford - Bradford, William (kolonialguvernör) - Bradford, William (boktryckare) - Bradlaugh, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Brachy—Bradlaugh
1042
barhet genom skådespelet »Narciss» (tr. 1857;
en bearbetning av Diderots »Le neveu de
Ra-meau»). Hans brokiga romaner (»Parsifal»,
sv. övers. 1884, m. fl.) funno en stor läsekrets.
Brachy- (i sammansättningar), se Braky-.
Brachy’cera, se Tvåvingar.
Brachypödium, se S p a r r 1 o s t a.
Brachyüra, se Krabbor.
Bracka, eg. byxa; i studentspråket
uppkommen förkortning av skinnbracka, brukat
som skymford om borgare (urspr. med
anspelning på deras dräkt), betecknande dem som
utan kultur och högre vyer; kälkborgare.
Braconidae, Oäkta parasitsteklar,
en fam. av steklarna (Hymenoptera), som
utmärker sig genom rätt ringa storlek (sällan
över 7 mm) samt sin färgteckning, som
antingen är svart el. brungul. Antennerna äro
mångledade, hårfina, ej knäböjda. I Sverige
äro f. n. kända omkr. 700 arter. Alla leva
som larver parasitiskt av andra insekter,
företrädesvis insektlarver, som de döda; många
spela därför en viktig roll som hämmande
faktor vid insektshärjningar. Så leva arterna
av släktet Apanteles på fjärillarver; A.
glo-meratus är t. ex. eu vanlig fiende till
kål-fjärilns larv. När B.-larverna äro fullvuxna,
övergiva de värddjuret och spinna sina gula
kokonger utanpå dess kropp. Andra B. äro
bladlusparasiter (Aphidius). I. T-dh.
Bradbury [brä’dbori], John S w a n w i c k,
lord B., engelsk ämbets- och finansman (f.
1872). Inträdde 1896 i förvaltningstjänst,
steg inom
finansministeriet till
permanent understatssekreterare 1913, adlades s.
å. och blev pär (baron
B.) 1924. Han var 1920
—jan. 1925 förste
brittisk delegerad i
skadestånd skommissionen
och övade som sådan
stort inflytande på sin
regerings politik i
frågan om det tyska
krigsskadeståndet.
V. S-g.
Braddock [brä’dok], Edward, engelsk
militär (1695—1755). Var generalmajor, då han
1754 blev befälhavare för de brittiska
trupperna i Nordamerika med uppdrag att anfalla
de franska besittningarna. Han var
personligen ej vuxen sin svåra post, underskattade
de amerikanska frivilligas och indianernas
stridsvärde och förmådde ej bringa ordning
i den reguljära armén. Vid en expedition mot
Fort Duquesne led han 9 juli 1755 ett svårt
nederlag mot fransmän och indianer och dog
några dagar senare av de sår han fått i
striden. V. S-g.
Braddon [brädn], Mary Elizabeth,
eng. förf:na (1837—1915), gift 1874 med
bokförläggaren J. Maxwell, änka 1895. Skrev
en mängd spännande och mycket lästa
sen
sationsromaner, bland vilka ett tjugutal
översatts till sv., däribland »Lady Audleys
hemlighet», »Aurora Floyd», »John Marchmonts
testamente» och »Doktorns fru».
Bradford [brä’dfod], stad i norra delen
av-inre England, Yorkshire, 13 km v. om Leeds;
285,979 inv. (1921). Grevskapsstad. Är
huvudsäte för Englands kamgarnsspinneri och
-väveri (63,265 arb. 1925, huvudsaki. kvinnor
och minderåriga) och har även stora silkes-,
sammets- och plyschfabriker; dessutom
bomullsfabriker, järnindustri m. m. B. är även
säte för Englands alpackafabrikation (i
Sal-taire strax n. om egentliga B.) och
tillverkning av mohair. Rådhuset är en imitation av
Palazzo vecchio i Florens. Av
bildningsanstalter märkas museet (Cartwright memorial hall)
och independentseminariet (Airedale
college)-m. fl. B. var betydande ylleindustriort redan
på 1500-talet och har de industriella
uppfinningarna av E. Cartwright, S. C. Lister och T.
Salt (se dessa ord) att tacka för sin blomstring.
Bradford [brä’dfod], William,
koloniguvernör i Nya England (1590—1657).
Utvandrade med puritanska trosfränder från
Yorkshire 1607 till Holland och därifrån 1620 på
»Mayflower» till Nordamerika. B. valdes
årligen 1621—47 (med undantag av fem år) till
guvernör i dessa »pilgrimsfäders» koloni. Han
inledde vänskapliga förbindelser med
indianerna och inlade stor förtjänst om
kolonisternas sammanhållning. B :s förnämsta arbete,.
»History of the Plymouth plantation»
(återfunnet 1855; utg. 1856, i faksimile 1896 och
i ny edition 1898), är en huvudkälla för
koloniens öden t. o. m. 1646. V. S-g.
Bradford [brä’dfod], William,
nordamerikansk boktryckare (1663—1752). Emigrerade
från England 1682, inrättade i Filadelfia ett
boktryckeri, det tredje i kolonierna, och
an-lade 1686 Amerikas första pappersbruk. I
New York började han 1725 utge New York
Gazette, stadens första tidning. V. S-g.
Bradlaugh [brä’dlä], Charles, engelsk
fritänkare, politiker (1833—91). Redan 1849
måste han lämna sitt fattiga föräldrahem på
grund av religiösa tvivel, tog 1850 värvning
som soldat, friköptes
1853 och fick då plats
i London hos en
advokatfirma, först som
springpojke, snart som
högtbetrodd
medhjälpare. Samtidigt
började han under
namnet Iconoclast
(»bildstormaren») i
skrift och på
frilufts-möten en våldsam
agitation för fritänkeriet,
varvid han ofta
råkade i delo med polisen.
I den ateistiska och republikanska
veckotidningen The National Reformer var han
alltifrån dess början, 1860, en ivrig
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
