Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brahe, svensk ätt - Brahe, Abraham - Brahe, Ebba - Brahe, Erik (1552—1614) - Brahe, Erik (1722—56) - Brahe, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Brahe, A.—Brahe, G.
1052
Ätten har nu (1925) en enda manlig medlem,
överstekammarherren greve Magnus Per
B. (f. 1849 Vio). B.H-d.
Brahe, Abraham, greve, riksråd (1569—
1630), son till Per B. d. ä. Begav sig 1598
till Polen, följde s. å. Sigismund till Sverige
och förde hans huvudbanér i slaget vid
Stånge-bro. Försonad med
hertig Karl, satt B.
1600 i Linköping i
domstolen över
rådsherrarna, blev s. å.
ståthållare i Norrland,
1602 hovråd och
lagman i Västmanland
och Dalarna och
räknades kort därefter,
troligen utan ny
utnämning, såsom
riksråd. Var ombud vid
utväxlingen av freds-
traktaten med Danmark 1613 och blev
hovrättsråd 1614. B. var en kunnig, redbar och
ansedd man. Den berömda »A. B :s tidebok»,
innehållande dagboksanteckningar, utgavs 1775
av S. Loenbom samt 1920—21 av C. M.
Stenbock o. R. Stenbock. Jfr biogr. (av B.
Boe-thius) i Sv. biogr. lexikon, V.
Brahe, Ebba (1596—1674), dotter till
riks-drotsen Magnus B. Hovfröken hos
änkedrottning Kristina 1611, väckte hon uppseende
genom sin skönhet, och den unge Gustav Adolf
förälskade sig häftigt
i henne, vann hennes
genkärlek och begärde
1613 hennes hand.
Änkedrottning Kristina
motsatte sig dock
obevekligt deras
giftermål och trakasserade
Ebba B., som 1614
flyttades som hovfröken
till änkedrottning
Ka-tarina(Stenbock). Skilsmässa och övertalning
förmådde henne och
konungen att uppoffra sin böjelse, och 1615
bröts förbindelsen. 1618 blev hon gift med
riksmarsken och generalfältherren Jakob De
la Gardie, hade med honom 14 barn och blev
änka 1652. Som sådan styrde hon med kraft
sina gods och gårdar och nedlade stora
kostnader bl. a. på dyrbara konstsaker. Jfr biogr.
(av G. Jacobson) i Sv. biogr. lexikon, V.
Brahe, Erik, greve, riksråd (1552—1614),
son till Per B. d. ä. Efter resor i Tyskland
och Frankrike blev B. 1575 hovmarskalk hos
Sigismund och legat vid kungavalet i Polen
1587; s. å. riksråd, följde han som överste
hovmästare konungen till Polen och blev 1591
katolik. Jämte brodern Gustav förordnad 1594
till ståthållare över Stockholm med Uppland
och Norrland, drog han sig 1595 tillbaka på
grund av slitningar med hertig Karl. Deltog
på Sigismunds sida i slaget vid Stångebro men
ogillade konungens avresa, försonade sig med
hertigen och satt vid riksdagen i Linköping
1600 i den kommission, som dömde
rådsherrarna. B. återvände
därefter till Polen och
fråndömdes sitt
grevskap. Var en rikt
begåvad men ovanligt
sedeslös natur, vilket
gjorde hans äktenskap
med hertiginnan
Elisabeth av
Braunschweig-Lüneburg i hög grad
olyckligt. B. dog i
Danzig. Jfr biogr. (av
S. Tunberg) i Sv. biogr.
lexikon, V.
Brahe, Erik, greve, politiker (1722—56),
sonsons son till riksrådet Nils B. (d. y.).
Ingick i krigstjänst och blev överste för
livregementet till häst 1752. Såsom äldste greve
tjänstgjorde B. som
lantmarskalk vid 1751
—52 års riksdag
under Gyllenborgs nästan
ständiga opasslighet
och förvärvade därvid
anseende för duglighet
och oväld. Nära
förbunden med Adolf
Fredrik, tillhörde B.
hovpartiet och var
genom egenskaper, börd
och rikedom en av dess
främsta medlemmar och
1755 dess kandidat till lantmarskalksposten
vid den s. å. sammanträdande riksdagen. B.
invecklades i hovpartiets statsvälvningsplaner
och inställdes, då den tillärnade revolutionen
juni 1756 i förtid röjts, för ständernas
kommission. Ehuru hans delaktighet ej kunde
fullt bevisas, dömdes han till döden och
avrättades å Riddarholmen 23 juli 1756. L. S.*
Brahe, Gustav, greve, statsman (1558—
1615), son till Per B. d. ä. Var hovjunkare
1587 och kammarherre 1593 hos Sigismund,
som han följt till Polen och vars förtrogne
han blev. Ät B.
uppdrogs att till
ärkehertig Ernst 1589
framföra Sigismunds anbud
att till denne avstå
Polens krona, och vid
mötet i Reval s. å.
användes B. för
underhandlingarna med
polackerna samt sändes
1591 till München att
uppvakta Sigismunds
blivande gemål,
ärke-hertiginnan Anna.
Si
gismund kvarlämnade 1594 B. och hans bror
Erik som ståthållare på Stockholms slott, men
B. vart ovän med hertig Karl och kunde ej.
heller samarbeta med brodern. 1598 var han t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
