Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brahe, Per (Peder) d. ä. - Brahe, Per d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Brahe, P. d. y.
1058
tigarna att underskriva Arboga artiklar 1561.
Vid kröningen s. å. blev han Sveriges förste
greve och fick 1562 Visingsö till grevskap. B.
blev överste hovmästare och användes i
beskickningar till Skottland (vid Eriks frieri
till Maria Stuart) 1562 och Polen 1564. Som
överste för krigsfolket i Västergötland under
danska kriget 1565 misslyckades B., som icke
passade till militär, och misstänktes sedan av
Erik XIV. Efter Sturemorden 1567 sköttes
regeringen en tid av bl. a. B., som blev
fältöversten Ho genskild Bielkes rådgivare under
försvaret mot Daniel Rantzaus infall. Varsam
som han var, slöt sig B. till hertigarnas
resning först då upprorshären hotade Stockholm
1568. Johan III förstorade hans grevskap (se
Visingsborg) 1569; s. å. blev han
riks-drots. B. understödde Johan i den liturgiska
striden och stod katolikerna nära men dog
dock som protestant. Som de flesta av
riksråden tog han Johans parti mot hertig Karl,
vartill godsprocesser med denne bidrogo.
Under krisen efter Sigismunds val i Polen och
Johans försoning med hertigen föll även B.
i onåd och miste 1590 sitt drotsämbete. S. å.
avled han på Stora Sundby i Södermanland.
B. var ingen kraftnatur men smidig,
plikttrogen och i sedligt avseende högt över sin
samtid. I sin ungdom utomlands grundläde
han en bildning, som ständigt fördjupades;
författade religiösa skrifter, »Oeconomia eller
Huuszholdz-book för ungt adels-folck»
(skriven 1581—85, tr. 1677 på Visingsborg och
ånyo utg. av E. O. Arenander 1920) samt den
s. k. Per Brahes krönika, byggd på och
fortsättande Peder Swarts och Rasmus
Ludvigs-sons framställningar av Gustav Vasas historia
med bl. a. en klassisk skildring av konungens
utseende och personlighet (utg. av O.
Ahn-felt 1896). Jfr biogr. (av G. Landberg) i Sv.
biogr. lexikon, V. B. H-d.
Brahe, Per d. y., greve, riksdrots (1602
18/2—8012/9), son till riksrådet Abraham B.
Kammarherre hos Gustav II Adolf 1626, var
B. hans följeslagare i de preussiska fälttågen,
blev 1628 överste för Smålands regemente
till häst och tjänstgjorde som lantmarskalk
vid 1629 års riksdag och 1630 års
utskottsmöte, varmed han vann inträde i riksrådet.
I tyska kriget var han med vid Würzburgs
intagande 1631; som krigare visade han då
och senare manligt mod och militärisk
förmåga, men i huvudsak vart likväl från denna
tid hans verksamhet ägnad åt fredliga värv.
Från jan. 1632 verkade han i rådet och
hovrätten i Stockholm men sändes efter Gustav
Adolfs död till Tyskland, där han biträdde
Axel Oxenstierna i hans ställning som
Sveriges legat. Vid avslutandet av stilleståndet
med Polen 1635 var B. huvudman för den
svenska legationen. Det hopp han gjort sig
om riksdrotsvärdigheten efter sin farbroder
greve Magnus’ bortgång blev sviket, och under
1630-talet tillhör B. Oxenstiernornas motparti
å rådet, där han mot rikskanslern stred för
de grevliga anspråken och de adliga
privilegiernas fulla tillgodonjutande. Hans
obekväma opposition var jämte hans
otvivelaktiga duglighet orsak till hans utnämning till
generalguvernör i Finland — en syssla, som
han innehade i två omgångar (1637—41 och
1648—54) och skötte med nit och framgång,
ehuru han icke hela tiden vistades i sitt
gene-ralguvernement. Genom honom upprättades
1640 Åbo akademi, som i B. fick sin förste
kansler. Vid Gabriel Oxenstiernas död nådde
B. genom rådets val och efter lottkastning
på grund av lika röstetal det åtrådda
riks-drotsämbetet, som gjorde honom till det
svenska rättsväsendets främste målsman under
flera årtionden. Genom 1660 års
regeringsform fritogs drotsen från presidentskapet i
Svea hovrätt och fick i stället uttryckligen
inspektionen över rättskipningen i hela riket;
till de följande åren hör grundläggningen av
nedre justitierevisionen. I allmänna lagen
avvisade B. icke enskilda förbättringar men fann
en genomgripande omarbetning vådlig för
dess myndighet och för adelns rättigheter.
Hos drottning Kristina stod B. i större
ynnest än Axel Oxenstierna, men något starkare
politiskt inflytande vann han icke; dock såg
han med sorg och oro hennes tronavsägelse,
och reduktionsriksdagen 1655 sannade i viss
mån hans farhågor, ehuru B. ej därvid
motsatte sig konungens vilja. Full enighet rådde
mellan drotsen och Karl X Gustav vid
inledningen av kriget mot Polen, då han i rådet
med kraft förde konungens talan. När
Danmark sedermera skred till angrepp, fick B.,
som redan tagit del i fejderna 1643—44, efter
Gustav Horns död ledningen av Sveriges
försvar och tillbakaslog danskarna vid Genevads
bro (aug. 1657); senare förde han befäl å
norska sidan och deltog dessutom i åtskilliga
viktiga rådsöverläggningar om lägets krav.
Slitningar mellan honom och Karl Gustav
spörjas icke, men när konungen i sitt
testamente (febr. 1660) gav förmyndarregeringen
för sin son en sammansättning, som stred mot
B:s åsikter och intresse, grep denne in med
fast hand: med hans medverkan blev
testamentet vid höstriksdagen s. å. av adeln
kullkastat; reduktionsmannen Herman Fleming
och Karl Gustavs broder Adolf Johan —
drotsens måg, en stridig och medelmåttigt
begåvad man — uteslötos ur regeringen.
Presidiet intogs väl av änkedrottning Hedvig
Eleonora, men utan sinne för statssaker övade
hon föga inflytande, och näst henne var nu
drotsen den främste i styrelsen. Till ledande
statsman var han likväl knappast danad;
nöjd med sin hedersrang, sin aktade röst i
rikets rådslag och sin ämbetsuppgift, lät han
Bonde och De la Gardie, Biörenklou och flera
strida och råda i dagens tvisteämnen och
framträdde först med större styrka, när efter
Bondes död finansväsendet syntes sjunka i
allt djupare förvirring; de indragningsbeslut,
som då genomdrevos (dec. 1669), innebära en
III. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
